Jag hittade för några år sedan en undersökning som amerikanska EPA, miljömyndigheten gjort, om jag minns rätt, år 1972. Det handlade då om bilavgaser och industriutsläpp för att bedöma vilka som bidrog till luftföroreningar. Amerikanska Kongressen beslutade 1970 om Clean Air Act (CAA), så det är det tidigaste år en sådan redogörelse kan vara bokförd. Då drog man slutsatsen att CO2 var en inert gas som inte kunde klassas som förorening. Jag tror att jag sparade pdf:en men kan inte hitta den igen. Inte heller hittar jag den på nätet. Däremot har jag hittat en pdf från Massachusetts 1972 där man i hänvisning till EPAs klassificering inte nämner CO2 som en förorening. Jag tolkar det som ett bevis för att EPAs hållning till CO2 vid den tiden var den jag påstår. Inte heller Wikipedias beskrivning av CAA nämner CO2.
Så sent som 1994 gjorde EPA upp en lista på sina framgångar med att reglera utsläppen av luftföroreningar. Men då fanns inte CO2 med på listan. Det som räknades var HC, kolväten, NOx, kväveoxider och CO, kolmonoxid, SO2, svaveldioxid samt partiklar. Även bly och ozon figurerar i en del texter, men aldrig CO2. Medan jag letade hittade jag också en pdf från 1996. De minnesgoda vet att redan då var klimathotet via CO2 uppfunnet. Men så sent som 1996 räknades inte CO2 konsekvent som en luftförorening från bilavgaser enligt EPA. Man skriver i en resumé av en undersökning i klartext: Carbon dioxide emissions, while not considered a pollutant, were 10.3 percent greater.
Alltså att koldioxid inte anses vara en luftförorening. För de som kan sin fysik, kemi eller biologi framstår det som den korrekta slutsatsen. Bestämningen av CO2 som en förorening är politisk, inte vetenskaplig. Här finns en sida där man kan söka på EPA-rapporter.
RSS – inlägg
Tack Mats, mycket intressant utredning.
Frågan om koldioxiden började med den svenske kemisten och fysikern Svante Arrhenius, som fick Nobelpris i kemi år 1903. Han lanserade teorin om att en ”fördubbling av koldioxidhalten i atmosfären skulle leda till en global temperaturstegring på 5 till 6 grader” (enligt Jacob Nordangård, i Domedagsklockan). Men inte ens Arrhenius själv var särskilt bekymrad över sina resultat: ”Några extra grader var väl skönt”, tyckte han. Och framförallt var det inte en förorening.
Första gången CO2 nämndes som ett problem när att Edmund de Rothschild på 4th World Wilderness Congress år 1987 påstod att CO2 är orsaken till global uppvärmning och att det behövs pengar för att bekämpa utsläppen. Därför grundade han World Conservation Bank för att kunna hantera detta (mer om detta nedan). Smarta killar att hitta inkomster…!
Men innan dess hade man börjat iaktta en uppvärmning och började varna och larma. Enligt forskarna var det dock en temperaturnormalisering efter Lilla istiden som slutade år 1850. Men nu började man agera. IPCC bildades m.m. Och resten är historia…
Professor William Happer som forskat på CO2 i många år menar att världen skulle behöva mer CO2 eftersom växtligheten mår bra av den. Lyssna gärna på hans föreläsning på YouTube!
I atmosfären ligger CO2-nivån på mellan 350-450 ppm (parts per million). När vi andas ut koldioxid är det ungefär 38,000 ppm vid varje andetag. Det är väl därför vi ska prata med blommorna.
Jag skriver om detta i min svarsartikel i DSM 5/2015 till Anders Wijkmans kommentarer i DSM 4/2015 till min recension av hans och Johan Rockströms bok DEN STORA FÖRNEKELSEN i DSM 3/2015 (puh!). Där har jag också referenser till mina källor om nån är nyfiken.