För stora och för tunga bilar

Dagens gäst är Tege Tornvall

För 10-15 år sedan jagade biltillverkare vikt för lägre energi- och resursåtgång vid utveckling, produktion och bruk av bilar. Med  lättare konstruktioner och mer höghållfast stål och andra lättare material blev nya bilar klart lättare.

Det var då, det. Dagens bilar blir i stället större och tyngre. Allt populärare blir SUV:ar (4-hjulsdrift och hög markfrigång) samt även laddhybrider eller rena elbilar, ofta som SUV:ar.

Det ger följande effekter:

• Bara 4-hjulsdrift ökar vikten med 4-6 procent eller från ca 50 upp till 100 kg på vanliga bilar.
• SUV-bilar väger runt 100-400 kg mer än motsvarande vanliga bilar.
• Elmotorer är enklare och lättare än förbränningsmotorer, men litium/jon-batterier väger drygt 7 kg per kWh. Ett 10 kWh-batteri väger över 70 kg – och räcker 5-7 mil i vanligt bruk.
• Drygt 2,3 ton tunga och nästan 5 meter långa Tesla S100 har 100 kWh batterier. De väger drygt 700 kg och räcker för 50 mil enligt Dagens Nyheters 116 mils norrlandsfärd. Det motsvarar drygt 14 kg batteri per mil.
• Samma färd med en snål, modern turbodieselbil med 5 l/100 km förbrukning kräver 58 liter diesel, som väger 47,5 kg. Teslas batteri väger alltså drygt 15 gånger mer – och tar motsvarande mycket mer plats.
• Tesla S100 kostar 1,5 miljoner kronor. Få har råd med det. Det räcker till 6-7 snåla turbodieselbilar med samma transportkapacitet. Bara årlig värdeminskning motsvarar minst en ny, snål dieselbil.
• Tesla är snål bara i lägre fart. 50 mils räckvidd kräver 90-100 km/h jämn fart. Att utnyttja dess prestanda minskar räckvidden snabbt. Ca 130 km/h ger runt 30 mil. 200 km/h halverar till drygt 15 mil. Sedan står bilen still och måste laddas.

Energi kostar pengar. Det går åt energi för att skapa pengar.  Att tillverka batterier kräver mycket energi.

 

Jämförelse Tesla S100/VW Golf Sportsvan 2,0 TDI

Bil                          Mått cm       Vikt kg  Pers.    Bag. lit.      Fart     0-100     Pris   kr        

Tesla S100             497×196        2.326     4-5       84 + 750     250      4,3         1,5 Mkr

Golf Sportsvan       434×181        1.474     4-5       605-1.620   212      9,2         258.000

 

Tege Tornvall, faktajournalist
Nätverket Klimatsans

Det här inlägget postades i Gästlistan, Klimatbluffen, Trafik och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

21 kommentarer till För stora och för tunga bilar

  1. Tege Tornvall skriver:

    Justering. Jag räknade i hastigheten fel:

    O Drygt 2,3 ton tunga och nästan 5 meter långa Tesla S100 har 100 kWh batterier. De väger drygt 700 kg och räcker för 50 mil enligt Dagens Nyheters 116 mils norrlandsfärd. Det betyder 232 kWh förbrukning, motsvarande nära 1,5 ton batterikapacitet

    O Samma färd med en snål, modern turbodieselbil med 5 l/100 km förbrukning kräver 58 liter diesel, som väger 47,5 kg. Teslas batteribehov är drygt 30 gånger tyngre – och tar motsvarande mycket mer plats.

  2. mats skriver:

    Du har naturligtvis rätt i ditt resonemang om bränsleförbrukning var den enda måttstocken på en bra bil.

    Personligen har jag argumenterat för fyrhjulsdrift sedan jag var barn. Dåtidens grusvägar och dåligt plogade norrlandsvägar gjorde säkert sitt till. Jag fick ingen anledning att ändra det när jag fick körkort.

    Inte förrän Audi presenterade Quattro i rallysammanhang började andra förstå. Men då trodde de att skulle vara manuell växellåda och för sportig körning. Det var aldrig min avsikt. För mig handlar det om säkerhet och framkomlighet.
    Trots allt, fyrhjulsdrift och någon form av hel-eller halvautomat har varit dominerande inom tunga sektorn, sedan början av 70-talet. Förmodligen tyckte vi att det var praktiskt och bra.

    Nästan lika länga har jag pläderat för automatlåda. Första besöket i USA, 1971, avslöjade att där hinner betydligt fler bilar passera en korsning när det röda ljuset slår om till grönt, trots att de bilarna var nästan en meter längre och betydligt tyngre än de europeiska. De kunde göra det för att alla körde med automat och hela kön rörde sig framåt samtidigt utan ökade luckor och slirande kopplingar.

    Apropå tung bil, för en ovan förare är det bra om bilens bruttovikt inte ändras så mycket från tom till full. Det påverkar därmed inte köregenskaperna nämnvärt. En 2-tons bil som fylls med folk och bagage till 2,6 ton behåller sina egenskaper betydligt bättre än en 1-tonsbil som fylls till 1,6 ton.

    Att bilarna skulle bli höga och bekväma till 2010 var ganska lätt att förutspå. Jag gjorde det på en föreläsning på Karlstad universitet 1998, tror jag året var. Föreläsaren hävdade med rätta att bilarna redan då blivit högre, med större luftmotstånd som följd. Han klagade också på bilarnas stabilitet. Det man ville ha, hävdade han, var en bred låg bil med lågt luftmotstånd.

    Jag menade att vad en bilägare vill ha är något praktiskt. De som har råd att köpa ny bil blir allt äldre. De blir stelare i kroppen och uppskattar bra sikt över vägen. Alltså kommer de att välja en hög bil för sitt enklare i- och ursteg. Bra sikt och bättre innerutrymmen kommer på köpet. Fyrhjulsdrift och automatlåda kommer inte heller att vara något dessa bilköpare opponerar mot, hävdade jag. (Runt 2010 gick 40-talisterna i pension och köpte en ny bekväm hög bil med fyrhjulsdrift och automatlåda för de sista löningarna.)

    Mitt påstående gjorde föreläsaren rasande, han skulle ju bevisa en klimatalarmistisk tes som skulle få oss alla att acceptera lagstiftning i en viss riktning. Elbilar var inte inne då, det var vätgas som eventuellt skulle bli framtiden.

    Det är bra att du påpekar klimatalarmisternas ohållbara vurm för elbilar, men att göra det genom att argumentera mot egenskaper som vi bilägare och bilförare faktiskt vill ha i våra bilar, det är väl inte lika bra?

  3. Stefan Eriksson skriver:

    Energin med el som ”bärare” av den samma, får mig att erinra mig en av de mest ansvarslösa reklamkampanjerna alla tider:
    Vattenfalls slogan om ”två hål i väggen”, förleder många att tro att elen just kommer ur två hål i väggen, och all förståelse som eventuellt fanns om produktion av användbar energi, försvann.
    Inte hos alla, men ett tillräckligt stort antal intet ont anande individer.
    Samma individer återfinns idag bland ”elbilsvurmarna”, där temat om var energin produceras så totalt tystas ned.
    Som jag vid tidigare tillfälle noterat:
    Reklam om hur Holländska tåg drivs med 100% vindkraft, får mig att vilja träffa den som ansvarar för tidtabellerna hos det Holländska järnvägskompaniet.
    Det torde vara en ”grannlaga” uppgift att författa en tidtabell med vindstyrkan som en parameter.

  4. Samuel af Ugglas skriver:

    Alla kommentarerna ovan har utmärkt bäring men den tyngsta har ingen av er nämnt. Kloka män i Amerika lär ha räknat ut att varje Teslabil som lämnar fabriken har en latent skuld till skattebetalarna på ca 100.000:kr.
    Det ordnar man fram enligt dem genom att fixa lånebehovet till Elon Tusk av tjänstvilliga politiker?
    Jag glömde att klippa ur artikeln som jag läste för någon månad sedan.
    Tege känner säkert till detaljerna.

  5. Göran skriver:

    Är det någon som vet hur långt man kan åka med en Tesla en vinterdag i Sverige då man måste brassa på med lite värme i bilen? Jag har hört att det suger ur batterierna ganska snabbt.

    • mats skriver:

      Det kan du lita på att det gör! Hur snabbt beror på hur kallt det är och fort du kör.
      En tysk med sommarhus här i området jobbar med utveckling av eldrift i ett företag som samarbetar med Bosch och ZF i Tyskland. Han klagade i somras på att de inte lyckas förklara för politikerna att elbil som allmänt fordon är minst ett decennium bort och då endast för tätortstrafik.
      Autobahn, glöm det! I Sverige glöm det! Aldrig någonsin med elbil var hans kommentar. För långt och för kallt.

      • Åke Sundström skriver:

        Så bra med lite klarspråk om denna idioti – den svenska klimatnojan i sin allra mest korkade version. Varmt omhuldad – givetvis – av alla våra politiska partier och av ett genomkorrumperat forskarsamhälle.

  6. Anders Rydén skriver:

    En tesla är väl till stor del en leksak för de som har lite för mycket pengar?
    Typ, en sportbil med svanenmärke?

    Men det finns situationer där elfordon är bättre än motsvarande bensin/diesel.
    Många hushåll har två bilar varav den ena är en ren ”pendla till jobbet” bil.
    En bil som sällan går mer än tio mil ToR om dagen, oftast på 70 till 90 vägar dessutom.
    Där kan en elbil vara ett bra alternativ.
    Terrängående elfordon är något jag också tror kommer starkt i framtiden.
    Om man är som jag, en medelålders jaktintresserade markägare boendes på landsbygden så är en polaris ranger ev eller motsvarande den ultimata leksaken, ursäkta nyttofordon, host, host.
    Dessutom tror jag att denna typ av fordon kommer garanterat att reta gallan ur en och annan trädkramare och fågelskådare.

  7. Tege Tornvall skriver:

    Mats: En MPV (Multi Purpose Vehicle) är högre utan högre markfrigång. Den högre höjden kommer de åkande tillgodo som mer utrymme och takhöjd. Man slippar klättra upp i bilen men sitter högre och har därför bättre sikt. I en SUV äter högre markfrigång upp vad som annars hade blivit mer utrymme.

    Jag menar att flertalet bilköpare behöver varken högre markfrigång eller 4-hjulsdrift i vanlig trafik. Men å andra sidan har flertalet vanliga bilar numera för låg markfrigång. Runt 15 cm behövs, men många ligger på 12-13 med risk för att slå i både på dålig väg och mot trottoarkanter och starkt vinklade garagenedfarter o. dyl.

    Generellt kommer praktisk nytta ofta i andra han i nya bilar.

    • mats skriver:

      Om praktisk nytta kommer i första eller andra hand beror på vem man är som bilköpare. I 50 år har jag retat mig på att motorjournalister har fel fokus och rekommenderar fel bilar till vanliga bilister.
      Det är bara reklam för Volvo-SAAB, och tyska bilar.
      Slutade intressera mig för biltidningar tidigt, trots stort bilintresse! Lastbilar, traktorer, entreprenadmaskiner har fått fylla luckan.

  8. Tege Tornvall skriver:

    Mats igen: Mer vikt kräver kraftigare chassi och hjulupphängningar och större och tyngre hjul, som i sin tur kräver starkare motor etc. i en ond cirkel. Men visst behöver ett fordon en viss kritisk massa för stabilitet, inte minst i stark vind. Det ursäktar dock inte hundratals kilo batterier!

    • mats skriver:

      Visst är det så att det kräver stadigare doningar. Det brukar också betyda bättre kvalitet = längre livslängd på delarna.
      Att tunga batterier är korkat är vi helt eniga om!

  9. Åke Sundström skriver:

    Men varför, Mats och Tege, bekymra sig om elbilsteknologin, när hela denna elektrifieringstanke bara går att motivera med hänvisning till klimathysterin – som ni ju båda underkänner! Mer relevant att påminna om att övergången från bensin till el innebär i varje fall en fördubbling av energibrukningen i denna sektor, räknat – som man bör – i kol-eller oljeekvivalenter (1 kWh el = 3 enheter olja eller annan primär energi)

    Dagens elbilspropaganda är en upprepning av samma tankefel som när ”oljekrisen” (också den ett inbillat spöke) resulterade i en av staten dirigerad övergång till elvärme i våra bostäder (för att få avsättning för det stora elöverskott som 12-reaktorsprogrammnet resulterade i). En fördubbling av energiåtgången även i det fallet. Samt enorma samhällsekonomiska förluster – som vi fortfarande plågas av men som sopas under mattan med hjälp av riksbankens nollränta (en av västvärldens många ansvarslösa, för att inte säga helgalna, centralbanker).

    Vad de tekniska aspekterna anbelangar borde det väl räcka att åberopa den utskåpning som Mats´ tyske sommargranne bidrog med: ”I Sverige glöm det! Aldrig någonsin mer elbil var hans kommentar. För långt och för kallt.” Kort, koncist och helt sant.

    I ett helhetsperspektiv kan tilläggas att med konkurrensneutrala energiskatter (och utan subventioner) vore Tesla och andra elbilar ohjälpligt förlorade och supportrarnas enfaldiga världsbild slagen i spillror.

  10. Niklas skriver:

    Finns någon elbilshypare på skogsforum, tror jag… http://skogsforum.se/viewtopic.php?t=29283

    Å apropå fyrhjulingar, så kan ju dessa snart komma att förmånsbeskattas med 1000 kr/dag om det vill sig illa http://skogsforum.se/viewtopic.php?t=30371

    Annars tror jag nog att elbilen kan bli intressant när den väl kommer på bred front, men att det givetvis fordras en hel del kostsamma investeringar i infrastrukturen + en rejäl utveckling av batterier/kondensatorer etc.

    Håller också med Mats angående fyrhjulsdrivet och högre markfrigång på landsbygden, liksom att automat är bekvämt.

    • mats skriver:

      Har läst igenom 4-hjulingtråden. SKV, de är inte kloka varken fram eller bak!
      Men det är ju iofs ingen nyhet.

Kommentera