Klimatvecka i fyran

Nej, inte årskurs fyra, TV4 hade klimatvecka förra veckan. På lördagsmorgonen satt Madeleine Westin i en klimatpanel med Lars J. Nilsson, en lundaprofessor i fysik och SNVs Johanna Sandahl för att berätta om det farliga klimathotet. Lundaprofessorn hade svårt att hålla tungan rätt i mun när Madde skulle förklara klimat.

Hon sa att man måste skilja på väder och klimat. Klimat ändras långsamt. Om man mäter temperaturerna över hela Jorden och så gör man det varje timme alla dagar i trettio år och tar medelvärdet av det, då ser man hur klimatet förändrats.

Hur många fel var det i resonemanget tro? Mätpunkterna är inte jämt fördelade över Jorden och de är inte av samma slag, landtermometer, argbojar, satelliter. Av dessa är satelliterna de som mäter mest spritt över klotet. Men satellitdata för hela Jorden har vi inte haft tillgång till förrän sent 1970-tal och framåt. Cirka 50 år alltså.

Satellitdatan stämmer inte alltid med den som fångats vid jordytan. Därför justerar man mätserierna utifrån någon ekvation för att korrigera för denna mätdiskrepans. Enligt Ole Humlum förändras originaldata för varje gång Nasa/Giss eller Had/Crut presenterar dem. Resultatet blir varje gång tt redan noterade historiska data blivit ännu kallare! Den redigerade “oritignaldatan” visar också att det var mer kallt förr och mindre kallt ju närmare nu vi kommer. Ole sparar alla data på en egen hårddisk. Nasa/Giss och Had/Crut vägrar lämna ut originaldata och de vägrar avslöja vilken algoritm de använder. Ole förstår inte varför de bär sig så ovetenskapligt åt, men vägrar kalla det fusk innan han har bevis för det.

Madde har fel på fler punkter. Klimat kan förändras snabbt, men vi kan inte säga om det är ett tillfälligt väderfenomen eller en klimatförändring förrän vi har fått en längre mätserie. Ett medelvärde från trettio års mätningar ger ingen trend eller indikation på klimatförändring. Man måste jämföra flera värden, utvärdera mätfel och andra orsaker till att mätvärdena kan variera. Först därefter kan man börja spekulera i om klimatet ändrats på ett signifikant sätt.

Hon gav sig också på en krystad förklaring till tidigare klimatvariationer under holocen tid, alltså nuvarande glacial-interglacial. Nej, hon sa inte holocen, men jag uppfattade att det var det hon menade. Hon påstod att för de tidigare varma respektive kalla perioderna de senaste tiotusen åren har vi vetenskapliga förklaringar till klimatförändringarna. Hon gav jordaxelns lutning och avståndet till Solen som exempel.

Men vad jag vet har det inte varit fallet under denna period. Hon påstod att någon vetenskaplig förklaring av den sorten finns inte idag, så därför kan man inte komma på någon annan förklaring till årsmånsvariationerna än antropogen koldioxid. Nej, hon sa varken årsmån eller antropogen, och att hävda att när man inte kan finna  en vetenskaplig förklaring så är det tillåtet att hitta på en och säga att det är den enda orsak som kan finnas kvar, det är inte vetenskap.

Däremot har solaktiviteten varierat genom seklerna, vilket också dokumenterats. Det försökte lundaprofessorn förklara, utan framgång. Hans enda slutsats, efter att korrekt ha angett att solaktiviteten nu inträtt i en lugnare fas, var att klimatet kanske blivit känsligare som följd av detta. Det lät nästan som Hasse Alfredssons utbrytarkungen på Kiviks marknad.

Johanna Sandahl hasplade ur sig naturskyddsföreningens vanliga floskler.

Det här inlägget postades i Klimatbluffen och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

9 svar på Klimatvecka i fyran

  1. Dandersan skriver:

    Om jag säger att vi får 10-15 % fler soltimmar nu än för 30 år sen, en stadig ökning är jag då en klimatskeptiker?
    Årets varma Juli gav oss i snitt 3 timmar mer sol.
    SMHI borde kunna upplysa oss om denna klimattrend-tycker man.
    En Pdf som de “glömt” uppdatera;: https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.6403!/faktablad_solstralning%5B1%5D.pdf

    Ni kan ju gissa om detta har med CO2 att göra!

    • Mats Jangdal skriver:

      Vad tror du om årsmån?
      Att antalet soltimmar varierar kraftigt mellan olika år är väl ingen nyhet, ingen överraskning. Variationen är dessutom långt ifrån uniform över hela riket.

      • Ivar Andersson skriver:

        För de klimathotsreligiösa är det en nyhet att antalet soltimmar varierar mellan olika år. I IPCCs klimatmodeller är solen bara en konstant och solskenet som når jorden kan inte variera eftersom molnmodellen är mycket förenklad, troligen som något medelvärde.

  2. Rikard skriver:

    Hej.

    Hela grundfrågeställningen är ju så ovetenskaplig den kan bli redan från början.

    “Kan vi påverka klimatet?”

    Om vi då tittar på den frågan så ser vi att termerna är vaga och odefinierade, rentav odefinierbara kanske.

    “Kan” – det enda ordet utan konstigheter.
    “vi” – vilka vi? Svenskarna, européerna, eller alla människor? Utan avgränsning blir termen och därmed frågan oanvändbar i vetenskapligt hänseende.
    “påverka” – återigen odefinierat och utan stringens. Vad avses med påverka? Vilken påverkan, av vad, när, hur, och om detta är hypotetiskt eller lett i bevis saknas.
    “klimatet” – vilket klimat? Vilken tidsperiod avses vid vilket tillfälle? Vad händer om markörerna i tid ändras? Varför har vissa markörer valts, och på vilka grunder?

    Det är illa att en mycket viktig fråga – och om det är så att vi som art påverkar klimatet på något sätt alls så behöver vi veta det – som är synnerligen komplex och komplicerad, så pass att ingen enskild forskare kan ha överblick, vulgariseras av media och politiker som helt saknar kunskap.

    Betänk, att innan något rapporteras i media så har informationen gått från en (t ex) fyrahundra sidor lång avancerad forskningsstudie om borrkärnor i Antarktis och vad vi eventuellt kan lära av dem, till en synopsis med sammanfattade resultat på säg tvåtusen tecken, till ett pressmeddelande på femhundra tecken, till ett nyhetsklipp på ca två minuter. Att då utifrån detta nyhetsklipp bilda sig en uppfattning är rent kriminellt dumt. Än värre när politiker uttalar sig – de törs ju aldrig säga: “Det här vet jag inget om just nu. Ni får återkomma när jag är bättre påläst”.

    Istället för vetenskap har vi nu tack vare media en allt intensivare jakt på auktoriteter som bekräftar våra åsikter – livsfarligt, för vad blind auktoritetstro gör med samhällen behöver vi inte gissa.

    Min gamle lärare i vetenskapsteori hade fått gikt av hur man i media svänger sig med diverse fakta och påståenden. Han piskade oss som läste kursen på Eden en gång i tiden att skriva opartiskt och neutralt deskriptivt. “Så torrt att pappret fyrar på” på rungande skånska! En övning var att få beskriva fynden i en bronsåldersgrav utifrån fotografier. Nåde den som skrev ‘offeryxa’! “Hur vet du att det är en offeryxa? Framgår det av bilden?! Allt du vet är det du ser! Beskriv, hitta inte på!” Dagens politiker, studenter och journalister hade väl fått läggas in på St. Lars hospital om man rutit så åt dem…

    Ursäkta, jag svamlar – har feber och F-kassa.

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare

    • Mats Jangdal skriver:

      Bra förtydligande om ordförståelse och tolkning.
      Jag har alltid förundrats över arkeologer och även historiker som med tvärsäkerhet kan uttala sig om vad folk förr tänkte och trodde.

      Krya på dig!

  3. Åke Sundsström skriver:

    Men du glömde att berätta det viktigaste: vad sa professor Nilsson om AGW-hypotesen? Ja eller nej eller kanske kanske?

    • Mats Jangdal skriver:

      Vad jag minns så här i efterhand, sa han ingenting om den. Måste jag se den träliga panelen en gång till för att svara? Vet du svaret kan du väl delge oss!

      • Åke Sundström skriver:

        Nej, du slipper se eländet en gång till. Jag snabblyssnade, men hörde inte något om AGW, det får räcka. Professorn visade tydligt nog att han hör till de lydiga och ohederliga. Vad annat kunde man förvänta sig??

  4. C-E Simonsbacka skriver:

    Gästinlägg: Om polarisar och temperaturmätningar – utdrag
    Temperaturmätstationer
    ”Antalet stationer på jorden, som mäter temperaturen, har minskat kraftigt sen början av 1990-talet. 1970 fanns det cirka 12 000 mätstationer på jorden. År 2000 hade antalet sjunkit till drygt 5 000. Under samma period har jordens medeltemperatur stigit dramatiskt. Detta enligt en rapport till Europaparlamentet från november 2009. Den stora nedgången i antalet mätstationer inleddes, när Sovjetunionen kollapsade år 1991. Då stängdes tusentals mätstationer, bland annat i Sibirien och andra kallare delar av Sovjetunionen. Och när temperaturen inte längre mäts inom kalla och vidsträckta områden av jordklotet, som till exempel i Alaska USA och i det jättelika Sibirien, ja då påverkar detta naturligtvis den globala medeltemperaturen. Försvinner låga temperaturer ur statistiken, så är det naturligtvis självklart, även för allmänheten, att jordens medeltemperatur stiger!”

    ”Under senaste tid har, som framgår ovan, en ny skandal över integriteten av temperaturdata uppmärksammats, denna gång i Amerika, där det nu har visat sig att för så mycket som 40 procent av temperaturindata inte finns eller baserats på verkliga termometer avläsningar.”

    http://www.klimatupplysningen.se/2017/01/22/gastinlagg-om-polarisar-och-temperaturmatningar/

    Mvh,

Kommentarer inaktiverade.