Årsmån är inget medelvärde

Jag såg Madeleine Westin, TV4s chefsmeteorolog förklara klimathotet och klimatförändringar. Vid sidan av alla halvsanningar som sammantaget inte alls ger någon sanning, förklarade hon klimat med IPCCs godtyckliga mätperiod om 30 år. En godtycklighet som jag kritiserat flera gånger.

Hon påstod att om man mäter temperaturen på en stor mängd platser på Jorden och tar medeltalet för dem som får man en medeltemperatur. Gör man det varje timme året runt och sedan tar ett medelvärde för 30 år då får man plötsligt ett mått på klimatet och vid löpande trettioårsmedelvärden så får man ett mått på klimatförändringen. Extremvärden räknas med, men eftersom de är kortvariga är de inget mått på klimatförändring. De ger endast medelvärdena en liten förflyttning upp eller ned. Först när extremvärden blir vanliga kan man säga att de är en del av en klimatförändring. Nej, hon förklarade det inte ens så elegant.

Men det här med extremvärden och medelvärden ryms alltihop inom begreppet årsmån, vilket som jag förklarat tidigare inbegriper så mycket mer. Årsmån bekymrar sig inte om medelvärde, utan betraktar extremvärden och allt däremellan som en del av den helhet som utgör de naturliga variationerna. Om man betraktar ett års medelvärde av temperaturer så är det inte mer än en mycket grov förenkling av årsmånen. Om man sedan räknar ihop 30 års medelvärden så faller de också alltid inom årsmånen, eftersom medelvärden med absolut nödvändighet måste falla mellan extremvärdena oavsett vilka dessa än är.

Till detta resonemang måste man knyta insikten att de medelvärden och extremvärden vi talar om ingår i maximalt hundra års värden uppmätta med instrument, om vi talar globala värden. För lokala värden finns ett fåtal instrumentvärden som är 250 år gamla. Men dessa värden är alla behäftade med mindre eller större felmarginal om vilken vi vet väldigt lite. Att tänka sig att vi på hundra år ska ha kunnat mäta hela naturens extremvärden över hela Jorden, avslöjar en fundamental brist på förståelse för hurdant naturen är beskaffad. Det visar också på en ideologisk hybris bortom allt förnuft.

Så när klimatalarmisterna vägrar använda begreppet årsmån kan det bero på två saker. Antingen har man inte förstått vad det innebär och kan därför inte förhålla sig till det. Eller så har man verkligen förstått vad det innebär, och därmed insett att man inte kan använda sig av det, eftersom det avslöjar falsariet med klimathotet.

Normal årsmån

Årsmån igen

This entry was posted in Klimatbluffen and tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bookmark the permalink.

11 Responses to Årsmån är inget medelvärde

  1. oppti says:

    Rekord i antalet soltimmar i juli slogs med råge i år.
    Väder enligt mig-klimat enligt alarmister.
    Stockholm fick ca 3 timmar mer sol jfrt med 2017-per dygn!
    https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.138178.1533130771!/image/prel_solskenstid1807.png_gen/derivatives/Original_1256px/image/prel_solskenstid1807.png

    Jfrt med 2017:
    https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.124318.1503575288!/image/1707solskenstid.png_gen/derivatives/Original_1256px/image/1707solskenstid.png

    En trend som finns sen SMHI startade solmätningarna 1983.
    Varför är detta förtiget bland CO2 alarmisterna?
    Kan det bero på att moln är oviktigt för temperaturen?

    • Sven-Ivar Andersson says:

      Sol och moln kan klimatforskarna inte modellera detaljerat utan gör det schablonmässigt och troligen felaktigt. Men det är bäst att inte diskutera det man inte förstår utan satsa all diskussion på koldioxiden.

      • Mats Jangdal says:

        Sven-Ivar, vad menar du att man förstår om koldioxiden? Påverkar människans utsläpp klimatet eller gör de inte det?
        Svaret, vilken förståelse det handlar om är ju rätt avgörande för debatten.

  2. Göran says:

    Att tala om att jorden har en medeltemperatur är totalt felaktigt och dumt. När jag var liten fick jag lära mig att jorden har olika klimatzoner. Att slå ihop dem till en klimatzon, jorden, borde alla förstå att det inte bli korrekt.

    När vi slår värmerekord slå vi även köldrekord på annat ställe. Om vi nu talar om en global uppvärmning borde det inte slås några köldrekord eftersom det borde bli varmare på alla ställen, eller?

    Dessutom är det så att mätning av jordens temperatur inte sker på alla ställen på jorden. Mätstationerna är inte placerade på sådant sätt att de representerar alla förhållanden på jorden.

    När Sovjetunionen kollapsade höjdes jordens medeltemperatur. Orsak. Värden från mätstationerna i Sibirien upphörde att rapporteras. Således kan bara medelvärden från mätstationer endast spegla värdet där de är placerade och inte tala om vad det är för värden där det inte finns några mätstationer, saknade mätstationer som om de funnits skulle kunna höja eller sänka ett medelvärde för hela jorden.

    • Mats Jangdal says:

      Mycket riktigt! Tyvärr blir det så många fel att påpeka i alarmismen, att man inte kan komma med bemötanden för varje detalj varje gång.

  3. Hur är det, mäts överhuvudtaget temperaturen på den halva av jordytan som täcks av Stilla Havet?

    • Mats Jangdal says:

      Ja, i haven finns argo-bojar. Men de finns inte tillnärmelsevis så tätt som stationerna på marken.

      • oppti says:

        Mest täckande är satelliter.
        Här presenteras deras data:
        http://www.drroyspencer.com/

        0,32 C varmare. Ner från 2015-2016 års El Nino.

        • Mats Jangdal says:

          Men satellitdata kan inte direkt jämföras med vare sig argo eller landbaserade mätningar. Bland annat för att moln kan ge felaktiga värden. Bortsett från det är satelliter förmodligen den bästa och mest “neutrala” källan, enligt vad jag förstod vid föreläsningarna i Göteborg i vintras.

  4. Och alla termometrar över hela jorden är kalibrerade till samma likare?

    • Mats Jangdal says:

      Nej, det är de inte. Därför håller två stora institut ( NASA/GIS och HADCRUT) ständigt på att justera mätvärden, både nya och gamla. Enligt Ole Humlum och andra, som sparat tidigare redovisningar blir äldre mätdata konsekvent kallare och nyare data konsekvent varmare varje gång de kalibrerar. Han har fråga varför, men aldrig fått ett tillfredsställande svar. På direkt fråga från mig om de fuskar, svarade han att det vore ovetenskapligt av honom att påstå något sådant om han inte vet säkert.

Leave a Reply