Idag presenterar Valmyndigheten de slutgiltiga siffrorna för riksdagsvalet, säger de. Personvalsresultatet kommer senare. Men det reses många frågetecken kring valets legitimitet.
Många frågar sig hur det kan komma sig att Valmyndighetens dator kraschade just när det började bli intressant. Var fick då media sina uppgifter ifrån, rösträkningsresultat som de kontinuerligt redovisade?
Många undrar hur det kan komma sig att SD stadigt låg 5-10 procentenheter högre i opinionsmätningar flera månader innan valet för sedan halka ner till under 20%. Särskilt med tanke på att SD notoriskt och historiskt underskattats av opinionsinstituten.
Många undra hur det kan komma sig att S gick upp 5-10 procentenheter mot hur det legat i undersökningar under sommaren.
Många undrar hur det kommer sig att S fick över 70 % i vissa valkretsar med många nyanlända. Det gäller särskilt sådana utbildning givits av myndigheter om hur Sverige och det svenska valsystemet fungerar.
Många undrar om man där och på andra håll instruerat nyanlända att tro att det är partiet S som betalar ut de bidrag som erhålls.
Många undrar över de små oegentligheter, som kan vara aktivt valfusk, som har rapporterats. Det är allt från dålig ordning på valsedlarna i vallokalerna till dåliga rutiner hos valförrättarna och annat.
Ingen undrar om S anser att det viktigaste med våra demokratiska val är att erövra makten. Det har de gjort fullständigt klart både lokalt och på riksplanet, Vad man sedan gör med makten, är de inte så noga med. De två viktigaste ändamålen med att inneha makten är att berika sig ur skattemedlen och att hindra alla andra från att göra något med makten eller att de berikar sig.
Om inget dramatiskt rättsligt efterspel inträffar kommer vi att dras med detta gäng i fyra år till.
Om inget dramatiskt politiskt inträffar, som att Alliansen skärper till sig och får lite hår på bröstet, utmanar S och MSM, samt tar stöd av SD, kommer vi att få dras med Löfvéns gäng i fyra år till.
Den enda trösten är att lokalt på flera orter har väljarna visat att de kan och vågar rösta på andra partier än gammelpartierna. Låt oss hoppas att de vågar tänka så i eu-val och riksdagsval nästa gång. Låt oss hoppas att det då inte är för sent!
Oavsett om valresultatet är korrekt eller inte, så har något hänt i Sverige som kraftigt har sänkt trovärdigheten för vår demokratiska konstitution. Inga medborgare i Sverige kan längre lita på att makthavarna vill vårt bästa, inte egentligen någons bästa utom deras eget.
Om de har fuskat med valresultatet så är det bara ett i raden av tidigare otänkbara maktfullkomliga åtgärder i avsikt att kväsa de omedgörliga medborgare som har avvikande åsikter. Inskränkningar i yttrandefriheten, tystande av kritiska röster (vilka är en omistlig del i en sund demokrati) och ohörsamhet mot rådande lagstiftning är övertydliga tecken på en politisk styrning som gått överstyr.
Ingen kan idag lita på att valresultatet är korrekt; all tillit till sittande makthavare är som bortblåst, och de har skapat denna misstro själva med hjälp av sina aggressiva vakthundar i MSM. Vem skulle egentligen bli förvånad, när så mycket annat utan större opposition har kunnat genomföras?
Att makthavarna betraktar väljarna som boskap har vi vetat länge, men det blir allt tydligare vilka som är diktaturens kreatur.
Löjligt nog, och ganska betecknande för det kulturkrig som pågår, är att de medborgare som tillhör den vinnande sidan i valet kommer att motsätta sig varje försök till en opartisk utredning. Och de är i majoritet, tack vare valresultatet. Kan demokratins avigsidor beskrivas bättre?
Vilka diktat kommer härnäst? Skall svenskarna nu generellt beskyllas som ett folk som vill åtala Ungern och Polen för sin flyktingpolitik, när vi intensivt alla önskar att vi hade haft lika kloka ledargestalter som de?
Det kommer att bli mycket värre snart. Många samtalar, fortfarande med ett litet skratt, om att flytta den dag man måste försvara inte bara sina synpunkter utan också sin egendom, sin livsstil, sitt liv, sitt land.
I samma andetag som blockpolitiken anses vara död och begraven, hänvisar (S) och (Mp) ihärdigt att ”vi” utgör minsann det största blocket, och skall därmed naturligtvis anförtros att bilda regering.
Denna ståndpunkt förutsätter då att (V) och dess väljare(som faktiskt blev fler i det sista valet), lämnar någon slags ”carte blanche” till nuvarande regering bestående av (S) och (Mp).
Att (V) direkt eller indirekt lär fortsätta stödja en (S) regering står väl utan tvivel, men med det sagt infinner sig jämförelsen med (SD) per automatik.
(SD) har ju under den gångna mandatperioden ändock fått anses stå borglig politik närmare, detta då under den odemokratiska överenskommelsen vi har kommit att kalla DÖ.
Block eller inte så infinner sig frågan;
Varför ”räknas” inte (SD) in i det ”borgliga” lägret, då ju (V) med sin position på andra kanten, per automatik ”räknas” in i det ”rödgröna” blocket?
Det vore väl klädsamt gentemot alla väljare om denna fråga kunde besvaras med annat än floskler och utfall om rasism och annat elände.
”De två viktigaste ändamålen med att inneha makten är att berika sig ur skattemedlen och att hindra alla andra från att göra något med makten eller att de berikar sig”.
Glasklart, Mats!!!
Varför glömmer medborgarna så lättvindigt BATRA´s (DÖ 2014)?
Det blir ju åter en upprepning av förra mandatperiodens elände med socialister som plundrar svenska folket. Det enda man kan ”betta” om är vem som blir den svagaste länken i ”alliansen” som säljer sin genomkorrupta själ till socialisterna.
Hoppas SD inte säljer sig för penningen och blir maktberusade och faller ner i det socialistiska träsket.
Ska man gå efter det vanliga scenariot så blir det Liberalerna som utmärker sig. Men nu har vi ju ett opålitligt liberalt parti till där Centerns Annie Lööf säkert trippar över gränsen och blir Statsminister som planerats har.
Svenska folkets fiender sitter i majoritet i riksdag och regering och understöds av en globalt styrd massmedia med världsregering som slutmål. De sju målsättningar som globalisterna arbetat hårt för att implementera i föregångslandet Demokreaturien (Sverige) Måluppfyllelsen är nära.
Blir Annie Lööf statsminister så är det mycket som tyder på att valresultatet är manipulerat. Både Göran Persson och Reinfeldt var hos Bilderberggruppen precis som Annie Lööf var nu senast.
På Bilderbergergruppens möten finns det inga journalister som berättar för oss vad som pågår,
trots att det är klotets mäktigaste församling som har rådslag där operatörer utses till sina uppdrag.
När de hade möte i Ljungskile för ett antal når sedan var det ingen som kom i närheten av delegaterna. Tänk om det hade varit världens bästa tennisspelare som hade varit i Ljungskile
vilken skillnad på bevakningen det hade varit.
Målsättningar
1. Avskaffande av alla existerande regeringar.
2. Avskaffande av privat ägande (genom avskaffande av kontanterna m.m.)
3. Avskaffande av arvsrätt. (Förslag från Annie Lööf och Stureplancentern.)
4. Avskaffande av patriotism. (Svensk kulturförnekelse)
5. Avskaffande av alla religioner. (Svenska kyrkan har infiltrerats av frimurare och skumma
biskopar Antje Jackelén Ärkebiskop, Eva Brunne Stockholm, Åke Bonnier Skara)
6. Avskaffande av familjen medel ( RFSU, jämställdhetsgiftet, feminismen, och genusprofeter på
våra högskolor och universitet. Gå in på Tanja Bergkvists blogg och ta del av hennes föredrag.)
7. Skapande av en världsregering (globalismen är redan här, (deras symbol det allseende ögat
som sitter i toppen på en pyramid och pryder endollarsedeln sedan länge)
Den som lever får se!
Hej.
Muslimer röstar som imamrådet beslutat, annars… Vårt system med synlig valsedlar och att man i S kärnområden till åter flera personer i valbåset tillser att detta fungerar.
Klientilism, eller patron/klient-system. Den som vill se konsekvenserna för ett land kan iaktta Grekland, Italien (särskilt södra delen och Sicilien) samt hela MENA.
Kan rekommendera Francis Fukuyamas bok ”Political order and political decay” där han gör en utredande jämförelse utifrån frågeställningen varför ”inte alla länder är Danmark” – alltså lugna, stabila, trygga och välordnade med hög pålitlighet och låg korruption.
En dold slutsats: alla folk(slag) är inte likvärdiga, och därmed inte lika värda.
Demokrati är en västerländsk värdebaserad idé, inkorporerande flertalet rättigheter baserade i egalitära principer – en civilisatorisk kulturprodukt. För jämförelse kan påpekas att kineser i gemen anser Kina demokratiskt – vilket det är utifrån deras civilisationshistoria, men inte enligt vår.
Vad händer med Sverige om vi importerar ca två miljoner kineser? Förändras då vad demokrati betyder i Sverige? (Eller araber, afrikanska negerfolk, palestinier och så vidare?)
Valet i ideologi och agerande står inte mellan socialism och liberalism, utan mellan nationalism och kosmopolitism – för Sverige och svenskarna, eller för massinvandring (vilket medför marginalisering och sedermera assimilering och utrotning av det folk som är föga våldsbenäget/kapabelt och föder få barn).
För familj, fränder, folk, fosterland – eller för främlingar. Det är det verkliga valet.
Kamratliga hälsningar,
Rikard, fd lärare
Det finns redan fler kineser i Sverige än vad allmänheten tror. De går i princip aldrig till socialbyrån utan hjälper varandra om någon blir utan pengar. Alla jobbar hårt och är oftast mycket trevliga att möta, många har lärt sig svenska. Två miljoner av dem hade varit en vitamininjektion för Sverige, inte en giftspruta.
Hej.
Hmm-hm, hypervitaminos A då eller?
Varför inte tjugo miljoner kineser? Det måste ju i så fall vara ännu bättre. För Kinas del är dessutom tjugo miljoner ett avrundningsfel i statistiken…
Kamratliga hälsningar,
Rikard, fd lärare
Sverige är ett jättehotell för utländska besökare. Det har bevisligen plats för två miljoner gäster och lika många ryms i matsalen. Nu är det tyvärr fullbelagt. Vi kan inte ta emot tjugo miljoner gäster. Och vi måste även skaffa tjugo miljoner nya hönor för att ge alla ett frukostägg varje dag, en tredubbling av svensk äggproduktion. Och mat till hönsen. Och…
Ett viktigt påpekande: att Sverige inte längre har några liberala eller borgerliga partier. De har numera kapitulerat inför den socialdemokratiska historieskrivningen och i praktiken accepterat Palmes starka stat. Vi är kort sagt ockuperade av en samverkande politisk nomenklatura som utgör medborgarnas enda och värsta fiender. Hoppet ligger i att den insikten nog ändå börjar sprida sig, trots en press och en intellektuell elit som flagrant sviker sina förmenta uppgifter som demokratins vakthundar. SVT:s fadäs i valets slutskedet var en närmast komisk bekräftelse med Nordkorea-associationer, men samtidigt en ögonöppnare för många aningslösa (fast med ett fortsatt genant tigande från de fyra Alliansledarnas sida). Den som trott att allt var Bildts och Reinfeldts fel har anledning att tänka om.
Man undrar vilket Shagri-La politikereliten tror att de skall komma till i livet efter sin aktiva tid? Ingen av dessa kan väl egentligen längre möta vanliga dödliga medborgare på samhället utan att mer eller mindre öppet anklagas som ansvariga för katastrofpolitiken som sänkte Sverige till en islamsk lydstat. Vill de överhuvudtaget bo kvar i sitt fosterland då? Den enda retreat som passar är kanske ryska sidan av Berings sund, som Brynolf Wendt rekommenderade som alternativ för unga kriminella återfallsförbrytare som på den tiden blev bjudna på kryssningar till Västindien.
Juholt verkar trivas bra i Island. Han kanske förbereder en ”gated community” för avdankade sossar där?
Tragiskt om socialdemokraterna ska förstöra Island också.
Det blev väl både Du oh jag varse när vi fick borgerligt styre 1976 och de borgerliga fortsatte med den socialistiska familjepolitiken och byggde ut barnomsorgen. De ökade statsbidragen från 800 miljoner till 5,4 miljarder under sina 6 år vid makten trots att de hade gått till val på att införa vårdlön eller vårdnadsbidrag. De skyllde hela tiden på att de inte kunde komma överens om det skulle heta bidrag eller lön. Subventionerna av daghemmen och föräldraförsäkringens utformning måste vara en av de största diskrimineringarna i modern tid. I synnerhet om man räknar in att daghemssubventionerna var en skattefri förmån dessutom. Lägg sedan därtill den låga föräldrapenningen och den urusla pensionen. Tala om inkomstbortfallsprincip.
Ovanstående kommentar var avsedd till Dig Åke Sundström
Jo, vi var båda tidigt ute i kampen mot Alva Myrdals daghemsparadis och dess straffbeskattning av de familjer som önskat att själva få ta hand om sina telningar, i synnerhet 1-2-åringarna.
Röd eller blå allians har ingen betydelse. Det är samma skrot och korn ändå. Det märks i kommentarerna att det sitter någon liten förhoppning att politikerna på något sätt ska rädda folket eller Sverige. Det kommer aldrig att ske med 7-klövern.
Vi sitter i en dubbel rävsax. Första saxen är att antalet invandrade kommer att öka och bli majoritet. Det medför att den allmänna bildningsnivån och utbildningsnivån kommer att sjunka. Förmodligen kommer den lilla klick av svenskar som är de som driver runt landet – ser till att större delen av befolkninen har ett jobb att gå till – att emigrera. Sverige kommer att upphöra som ett unikum i entreprenörskap. Sveriges ekonomi kommer att minska hela tiden.
Andra saxen är att socialdemokraterna kommer att börja växa. Den röda alliansen kommer att komma i majoritet i Sverige. Den blå alliansen kommer att utrota sig själv med hjälp av ännu mer invandring som röstar på den röda alliansen. Det kommer aldrig mer existera någon allians i Sverige som komemer att driva frågan om äganderätt. Därmed är Sverige dömt rent ekonomiskt. Framtiden är Venezuela, Zimbabwe, Sydafrika eller rent ut sagt u-land.
Den enda lösning som jag ser det, är att så fort som möjligt krascha Sverige så alla bidrag försvinner. Gör landet så eländigt som möjligt så att de flesta oönskade gäster lämnar landet. Svenskar, speciellt på landsbygden, borde börja diskutera hur de på bästa sätt ska klara sig i ett Sverige av missär i ett antal år. Kanske vi måste leva i ett stålbad i tio år för att sedan återställa Sverige. Till skillnad mot Grekland har vi klimatet på vår sida mot alla oönskade gäster.
Ska vi svenskar överleva som ett folk och ett svenskt Sverige, måste vi göra motstånd mot all integration. Integrationen måste misslyckas så mycket som möjligt.
Det ligger väldigt mycket i det du säger. Kanske räcker det med några rejäla dikeskörningar typ den senaste BNP-rapporten? Bidragen minskas krafigt eftersom pengar helt enkelt saknas, och många nytillkomna som då äntligen inser att en framtid i Sverige är en utopi åker hem frivilligt.
Under valtiden frågade några folkpartister (s.k. liberaler) om en affärsman var bättre än en politiker som ledare. Mellan raderna alltså, att Donald Trump skulle vara olämplig som president.
Spelar roll, svarade jag och räknade upp vad som hänt i USA sedan Donald Trump blev president. Som vanligt finns det i stort inte någon politiker i Sverige som känner till vad som händer i USA mer än vad MSM rapporterar i Sverige. Således var allt jag sade bara lögner och påhitt.
Jämförelsen mellan en verkställande direktör och en politiker är att direktören är en person som får saker och ting att hända och inte sitter och pratar dagarna i ända. Det är precis det som politikerna är rädda för, att något händer, dvs. något de själva inte kan åstadkomma. Jag kan gissa att politkerna vaktar på varandra så att inte en verkställare hamnar i en position över dem själva.
Carl Bildt jämförde en gång socialistisk politik med borgerlig.
I socialistisk politik skall allt styras av makthavarna som även vakar över det privata näringslivet (som helst skall vara statligt också, minns löntagarfonderna) och förbjuder eller delar ut nådiga tillstånd med samma varma hand.
I borgerlig politik ställer makthavarna vid sidan av och tittar på när det privata näringslivet utvecklas fritt. Om det behövs, ingriper man, inte förr.
Gissa vad som fungerar bäst och ger medborgarna störst frihet och mest välstånd.
Det skulle vara intressant att höra Carl Bildt upprepa ovanstående idag.
Det sämsta politikerna kan göra är att gripa in om det behövs. Det är precis sådant som skapar ekonomiska problem. Marknaden ska korrigera och sanera sig själv. Det går oftast ganska fort, medan politiska ingripanden drar ut på och förvärrar problemen.
De enda gånger Löfven är snabb är när skatterna ska höjas för att nya bidrag ska finansieras. Annars regerar han inte utan reagerar t.ex. i invandringsfrågan där han satt och sov och i sommarens bränder där han sovit sedan bränderna 2014.
Personligen skulle det glädja mig om Jimmy Åkesson blir förste ”Talman” i Sveriges Riksdag.
Kanske riksdagen äntligen skulle fungera som det var tänkt och de övriga parasiterna tvingas att inrätta sig efter folkets vilja? Utopiskt, men i alla fall.
Vem har glömt ”Knapptryckarkompaniet” av Anne – Marie Pålsson?
Har det någon betydelse vem som är talman? Spektaklet fortsätter i oförminskad styrka.