Klimatlogik 3

Kol är ett grundämne, alltså inget som kan förstöras eller omvandlas utan mycket stora ansträngningar. Vissa av de mycket tunga grundämnena faller sönder spontant under avgivande av radioaktiv strålning. De kan då tappa någon proton, så att de får ett annat atomnummer, blir ett annat grundämne. I en del fall slutar sönderfallsprocessen med att de blir bly. Kol är inte ett sådant ämne. Kol kan dock uppträda i många olika former, som rent ämne och i förening med andra. I ren form kan kol vara just kol, diamant, grafit, fullerener eller amorft kol. Dessa har vitt skilda egenskaper. I förening med väte bildas kolväten och kolhydrater av olika slag. (Väte = Hydrogen på engelska, därav även atomsymbolen H.)

De uppträder också i många olika kombinationer och former, allt från olja till socker och stärkelse. Koldioxid är livets gas via fotosyntesen, 6 H2O + 6 CO2 + solljus → C6H12O6 + 6 O2. Där C6H12O6 är formeln för socker och aldrig får glömmas bort. Åt ovan beskrivet håll ger den alltså socker och syrgas. När reaktionen går åt andra hållet visar den hur kolväten ”förbränns” vid tillskott av syre och därvid frigör energi (motsvarigheten till solljuset i formeln) samt bildar koldioxid och vatten. Slutsats: Alla dessa kolhaltiga ämnen kan användas som bränsle, energibas. Så sker också i naturen med de resultat processen ger. Detta är inte AGW!

Det är absolut och oåterkalleligt nödvändigt att det finns mekanismer som gör att reaktionen kan gå åt båda håll och att det finns tillräckligt med vatten, syrgas och koldioxid i atmosfären för att upprätthålla livet på Jorden. Slutsats: Skulle en mekanism dominera så totalt att det tillgängliga förrådet av antingen koldioxid eller syrgas sänks till en nivå under gränsvärdet, då upphör livet här. Detta är inte AGW!

Termodynamik heter en gren av fysiken som särskilt ängar sig åt energi. Genom studium av universum vet vi att galaxerna glider isär, universum expanderar. Från gaslagarna vet vi att när en gas expanderar fritt så kyls den. En teori inom termodynamiken stipulerar (en konsekvens av Newtons första lag) att om inget ändras i universums expansion kommer allt till slut att bli så glest att ingen energi längre finnas kvar. Utplånandet av energi kallas entropi. Vad människan gör när vi tillför koldioxid till vår atmosfär är att vi ser till att det finns tillräckligt av den för fotosyntesen för närvarande begränsande komponenten (koldioxid), så att livet fortgår så länge som möjligt på Jorden givet de förutsättningar som här råder. Man kan jämföra med att vi i någon mån drar upp lodet i loduret. Slutsats: Vi bidrar till entropin, men i processen förlänger vi livet. Detta är inte AGW!

Det här inlägget postades i Klimatbluffen och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

5 svar på Klimatlogik 3

  1. Dandersan skriver:

    CO2 har ökat i atmosfären. Då bör väl även biologiska processen gå bättre nu än innan.
    Det fins uppgifter på en 20% tillväxtökning i Svenska skogar och en minskad utbredning av ökenområden-tack vare ökad CO2 tillgång-livets gas!
    Detta finns dokumenterat bla på denna site:
    http://www.co2science.org/

    • Mats Jangdal skriver:

      Ja, det finns satellitmätningar som visar ökad grönska i naturen, lite oklart hur mycket, men ingen minskning vad jag vet. I jordbruket har skördarna ökat vilket dock kan bero på flera orsaker, till skillnad från i naturen.

  2. Ivar Andersson skriver:

    De klimathotstroende tror att koldioxiden är ett gift som ska bort från luften. Dom kan inte skilja på koloxid och koldioxid. Fråga Greta om hon vet skillnaden. Koldioxid har en kvävande effekt när kroppen inte kan göra sig av med koldioxiden i utandningsluften. Jag tror att 5% koldioxid i luften börjar ge problem.

    • Mats Jangdal skriver:

      Kolmonoxid är möjligen ett missförstånd.
      Vid 5% CO2 börjar det bli andningssvårigheter, ja. Men dit är det ju långt från dagens 0,04%.

    • Jan Andersson skriver:

      Kolmonoxiden ockuperar de röda blodkropparna så de inte kan ta upp syre nästa varv genom lungorna. Dödligt och hemskt. Men vem läser kemi nuförtiden? Hur roligt kan det vara jämfört med den urspännande genusforskningen?

Kommentarer är stängda.