Expressens Nemrud Kurt anser att slutet på TV-serien Game of Thrones är det sämsta som någonsin skapats. Det är så dåligt att hela serien förstördes. Han är mycket besviken över att hjälten Jon Snow inte blev härskare, utan istället den paraplegiske Bran Stark. Kurt menar att hela serien byggts upp mot ett slut där den centrala hjälten Snow blir härskare.
Personligen anser jag att det blev ett bra slut. Jag har hela tiden sett hur de byggt upp karaktären Arya Stark till en stor framtid. Nu blev hon istället äventyrare och upptäcktsresande, det är väl acceptabelt. Hjälten Snow framhärdar inte i att få bli härskare när hans uppdrag är avklarat, det är så en hjälte gör. En äkta hjälte kliver bara fram när han verkligen behövs, han håller inte på och stör med krav på uppmärksamhet och makt i tid och otid.
Framför allt var det bra att de lyckades styra undan från vänsterklichén att vanligt folk behöver ledas av en stark hjältemodig ledare i ett totalitärt samhälle som kallas för befriat. En ledare som finns på alla affischer med noga utvalt slagord i alla tunnelbanestationer i hela riket. I detta fall blev det varken Snow eller drottning Daenerys med ett överlägset (kärn-)vapen i form av en eldsprutande drake, som blev härskare.
Det var också bra att makten inte ska ärvas. Därför valde man Bran, som inte kan få barn. När han ska ersättas måste man välja en ny ledare, inte låta makten ärvas av hans avkomma. Därmed har man etablerat principen att ledare väljs, de ärver inte sitt ämbete.
Så här i brexit- och EU-valstider var det utomordentligt bra att serien slutade med att ett kungadöme i fred och frihet tilläts stå utanför unionen. Det blev alltså inte en superstat av hela den kända världen och inte heller en enväldig härskare att styra över en sådan.
Ja, det kanske var ett tråkigt slut för fantasyälskare, men det var bra för oss verklighetsförankrade. Fantasy påverkar redan alldeles för mycket av vår vardagliga politik. Mer realism och ett uppvaknande hos det sovande, drömmande folket är på sin plats. För en gångs skull blev ett PK-slut politiskt korrekt på riktigt.
Denna text var publicerad på Fri Debatt onsdag 22 maj.
Lämna en kommentar… en uppmaning jag nog måste följa.
Sean Connery gjorde en huvudroll i en kalkon – sf-film strax innan han blev agent 007 James Bond. Jag brukar plocka fram den filmen ur minnet, och DVD-lagret, när jag vill raljera över tillvaron.
Allt snurrigt meningslöst och kristallklart idiotiskt finns i den filmen presenterat på det allvarliga egotrippade sätt som kontinentala europeiska kulturresonemanget agerade på 1950-60-talet, som även präglade Ingmar Bergman, alltså inte som den Ekmanska komedins svenska modell. Det är lite som min maskinlärare på lantbruksskolan sade (angående Game of Thrones) på en maskindemonstration i mitten av 1970-talet, då alla dessa galna lantbruksmaskiner som idag far runt på gärdena visades upp för första gången, att: Man har inte uppfunnit något nytt sedan knytapparaten….
Den film som Sean Connery hade huvudrollen i, strax före sitt verkliga genombrott, heter ”Zardoz”, och, som sagt, den betraktas nog som en äkta kalkonfilm, men är på det viset ännu mer aktuell angående dagens ”kalkonvärld” (Game of Thrones och annat…)…
Hej.
Ja, nog är den gamla kokain-rullen relevant för dagens politiska klimat!
”-Zardoz: Zardoz speaks to you, his chosen ones. You have been raised up from brutality, to kill the brutals who multiply, and are legion. To this end, Zardoz your god gave you the gift of the gun. The gun is good.
-Exterminators: The gun is good.
-Zardoz: The penis is evil. The penis shoots seeds, and makes new life, and poisons the earth with a plague of men, as once it was. But the gun shoots death, and purifies the earth of the filth of brutals. Go forth and kill!”
Som en nytolkning av The Wizard of Oz (zard-Oz) … tja, den har i alla fall underhållningsvärde.
GoT är rena sömnpillret i jämförelse med sjuttio- och åttiotalets filmer och böcker. Tråkig, formulaisk, och intetsägande med någon sorts halo av våld och sex (som om det vore originellt eller nytt i fantasygenren – GoT är tvärtom tamare än en hel del äldre fantasy).
Det är mest en omarbetning av Dr Zjivago, med drakar och demoner, snarare.
Till och med mastodont-serien Wheel of Time var mer stimulerande trots det svullna formatet.
Men tycke och smak, för all del. Så länge man får välja och välja bort, är man fri att tycka om eller ej.
Kamratliga hälsningar,
Rikard, fd lärare
Ärligt talat var John Snow en ganska värdelös härförare.
Varje gång han ledde en här höll det ju på att gå riktigt illa.
Personligen gillade slutet med de förutsättningar som spelades upp fram till slutet.
Jag har aldrig hört talas om Game of Thrones! Alla andra verkar ha veta allt när jag nu frågar dem. Den bästa TV-serien någonsin är annars ”A family at war” (Familjen Ashton) som på ett trovärdigt sätt beskriver vad som händer med en vanlig familj när kriget kommer. Men den är snart femtio år gammal, då fanns det till och med läsbara författare i Sverige som alternativ.