Carboncapture och trådbussar

Nu haglar det meddelanden om att än det ena, än det andra har blivit accepterat i höstbudgeten. I små doser låter de inblandade i dels tvåpartiregeringen och dels tvåpartistödet C och L, allmänheten få veta att just deras käpphästar belönats med prisrosetter i Magdalena Anderssons budgetmangling.

MP
Miljöpartiet meddelar att de har fått igenom budgetmedel till ett försök med koldioxidinfångning (carboncapture) och lagring vid Värtaverket i Stockholm. Värtaverket är det enda koleldade kraftverket av betydelse i Sverige. Det har betydelse dels för att det levererar ström på ledningar som inte kan matas fullt ut från andra hållet, från stamnätet, eftersom ledningar och ställverk inte är dimensionerade för det. Därför har Värtaverket blivit kvar, för att det behövs helt enkelt.

Carboncapture
I klimathysterisk anda ska man därför prova att samla in koldioxiden vid källan för att sedan lagra den i berg eller så. Andra har gjort liknande försök flera gånger och man vet att det med god marginal inte är lönsamt. Att samla in koldioxid vid källan är inte svårt, eller särskilt dyrt. Däremot att finna ett ekonomiskt långtidsförvar hamnar i samma svårighetsklass som förvar av kärnavfall.

Värtaverket
Men man måste förmodligen ha ett eget försök att hänvisa till innan man kan lägga ner verket med hänvisning till klimatet. Då når man ju dit man egentligen vill, man frigör marken för att bygga sjönära bostäder, alla stockholmares våta dröm. Dessa bostäder blir sannolikt ännu dyrare än de som ska byggas när Bromma flygplats avvecklats. Där finns ju inget vatten.

Liberalerna
Enligt Liberalerna ska det bli en kommission som ska utreda möjligheterna att elektrifiera våra större motorvägar. Det vill säga förmodligen E6 och E4 söder om Stockholm, alternativt genom Stockholm. Det finns 2-3 olika varianter att tillgripa. Den ena är med luftledning, i princip liknande det som trådbussar har använt. De andra två är ledning i gatan, antingen med öppen kontaktledning eller dold ledning med induktiv överföring.

EL-vägar
Att dessa metoder fungerar tekniskt, i laboratorium och på utvalda provsträckor är det ingen som ifrågasätter. Men det finns ändå stora frågetecken dels om lönsamheten i det hela och dels säkerhet och vilka transporter som därmed blir utknuffade från vägtrafiken. För att förtydliga, transporter som blir utknuffade är sådana som inte kan delas och är på väg till eller från en industri. Detta betyder i sin tur avbräck eller nedläggning för aktuella industrier. Redan införandet av vajerräcken gav sådana effekter. Kombinationen vajerräcken och elledningar kommer att ge fler sådana.

Rätt väg?
Här måste man faktiskt med hög röst uttala den fråga som man ibland tvingas förhålla sig till översiktligt. Nämligen, är det goda det rättas fiende? Är det vi vinner i minskade koldioxidutsläpp verkligen värt mer än det vi förlorar i minskad transportkapacitet, industriverksamhet och arbetstillfällen?

Tvärsektionen
Svensk järnväg är till nästan hundra procent elektrifierad. Där har man sedan länge en standardiserad tvärsektionsprofil som inga järnvägstransporter får överskrida i någon riktning, för då äventyrar man både elsäkerhet och infrastrukturen i sig. Av samma anledning kan svenska tågsätt inte transportera containrar i ”doubblestack” som man gör i andra länder där oelektrifierade banor körs med dieselelektriska lok.

Brådskan
Det blir allt tydligare att vetenskapen inte kan påvisa några negativa klimateffekter av våra koldioxidutsläpp. Samtidigt växer den politiska tvärsäkerheten över nödvändigheten att stoppa alla utsläpp tvärfort, innan 2030, 2040 eller 2050 beroende på vilken politisk falang och församling man tillhör.

Varning
Här, i klimatfrågan alltså, är det om något värt att påminna sig Mark Twains ord.
“What gets us into trouble is not what we don’t know. It’s what we know for sure that just ain’t so.”

This entry was posted in Klimatbluffen and tagged , , , , , , , , , , , , , , . Bookmark the permalink.

17 Responses to Carboncapture och trådbussar

  1. Jan Andersson says:

    Det verkar som det fattas någonting i de flesta makthavares verklighetsuppfattning. Läste de bara Harry Potter och Sagan om Ringen när de var yngre? Aldrig Vilhelm Moberg?

  2. Göran says:

    Det finns faktiskt en hel del järnväg i Sverige som inte är elektrificerad. Framförallt till industrier. Men även på elektrificerade sträckor körs det både godstrafik och persontrafik med dieseltåg.

    I kontrast till koldioxidjakten i Sverige ska Kina bygga 200 nya flygplatser. Antalet kommersiellt flyg i världen kommer att fördubblas de när närmaste 20 åren. Kina inviger 2-3 nya kolkraftverk per vecka. Indien ligger på ungefär 0,8 per vecka.

    Dessutom är Kinas klimatvetenskapsmän inriktade på ett kallt klimat och Kinas regerings agenda är ett framtida kallt klimat vilket oroar dem mycket mer än ett varmare klimat.

    I vilken värld lever Miljöpartiet?

  3. Ivar Andersson says:

    Slöseriet med skattemedel fortsätter. Alla måste göra om tidigare gjorda misstag för att bevisa att sunt förnuft saknas. Carboncapture kräver mycket energi och blir orimligt dyrt. Elvägar kommer att bli dyrt och göra obetydlig nytta om elvägen inte går enbart mellan två orter som Arlandabanan och Malmbanan.

    • Mats Jangdal says:

      Det är motviljan mot bilen och den frihet den medger som styr. De anser att centralstyrning i alla lägen är bättre än enskilda och situationsanpassade val. Trots att det väl aldrig gett bättre än 50/50 chans att bli rätt.

  4. Rikard says:

    Hej.

    Luftledningar till elektriska bilbanor?

    Kan vi stava till “sabotage”, “vandalisering” och “extremt höga kostnader för underhåll, bevakning och reparation”? Allt byggt av lägsta anbudsgivaren, förstås. Allt spritt på femtioelva bolag i långa ansvarskedjor.

    Undrar just hur många getingmidjor det finns till Stockholms strömförsörjning?

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare

    • Mats Jangdal says:

      Ja, en sårbarhetskontroll borde ge kontrollanten skrämselhicka!

    • Jan Suhr says:

      På Autobahn utanför Lübeck har man några kilometer med luftledning för lastbilar för att testa. Scania levererar E-Trucks för provet. Lär även finnas på några andra ställen i Tyskland.

  5. Jan Andersson says:

    Det finns en firma Scalextric som har sålt massor av bilbanor (typ modelljärnväg) i decennier. De måste vara experter på extern elmatning till bilar. Fråga dem! Bara att gräva ett dike mitt i alla gator och vägar och klä kanterna med vinkeljärn.

    Frågan är bara varför, när vi redan har massor med bilar och ett bra energiförsörjningssystem. Ett nytt elektriskt system kommer att vara ett betydligt sämre alternativ för miljön, för de som nu tror på det och tycker att det är viktigt.

    Själv tycker jag att det är kul att kasta ägg i elektriska fläktar… man får sina kickar av olika saker…

  6. Samuel af Ugglas says:

    Mannen som för tillfället bor i Rosenbad behöver i princip aldrig lämna huset, det måste vara extra smärtsam eller är det månadslönen om 176.000 som gör att han inte kan cykla på stan?

  7. Jan Suhr says:

    Värtaverkets primära uppgift är att förse stora delar av Stockholm med fjärrvärme. Kolkraftverket som byggdes på 80-talet och då var ett mycket modernt kraftvärmeverk byggdes för koleldning. Nu har man byggt ett nytt som ska eldas med biomassa, kolverket är kvar som reserv.

    • Mats Jangdal says:

      Så det är egentligen för att ersätta fjärrvärmen elledningarna utifrån inte räcker till. Som symbolpolitik och för att kunna bygga sjönära bostäder vill man dock riva det.

      • Rikard says:

        Hej.

        På tal om sjönära bostäder måste jag få slänga ut en OT-fråga, eftersom mina värkande knän ändå håller mig vaken:

        Varför är det så ini H*lvete viktigt med sjötomt och utsikt över vatten? Det ät en ärligt menad fråga, inget trams. Om man bortser från ren estetik eller så, vad finns det för skäl/fördelar jämfört med samma tomt men säg hundra meter inåt land?

        Båt kan man ha i båthus; större båt eller fartyg i marina. Man slipper om det är en insjö en hel del mygg, knott, och svid, för att inte tala om de varianter på blinning som trivs vid vatten. Man slipper fukten från sjön/havet. Måsar och annat som skränar dygnet runt i en månad minst när ungarna ramlat ur boet.

        Jag och frun tittade på avstånd till tätort, fastighetens skick kontra pris, ålder, uppvärmningsmöjligheter, insyn/buller, eventuellt virkesförråd, odlingsyta, och så vidare. Det är fem minuters promenad till sjön, så när vi vill ha en eka (eller som jag vill, en kanadensare) kan vi anlägga båthus på en skogslott – “säg bara till så jag vet vems det är” sade han som äger den skogen.

        Det är inte frågan om att se ner på den som vill bo vid vatten, utan en helt ärlig fundering: vad är det som gör att man vill betala dryga miljonen mer i vissa fall? (Tänker på två annonser i närområdet (inom tio mil) där själva fastigheterna och byggnaderna är i samma ungefärliga standard och skick, men där den ena har sjötomt med brygga; ca 750 000 mer begärt är det… och köket är typ tre-fyra meter från en Europaväg.)

        Kamratliga hälsningar,
        Rikard, fd lärare

        • Jan Andersson says:

          Det har säkert gjorts flera undersökningar om detta, jag känner till åtminstone en som gjordes på Karlstads universitet för många år sedan och som resulterade i en bok. Där framgår klart att den allra viktigaste parametern när man skaffar bostad är utsikt. Kombinerat med fönster i alla väderstreck gör det bostadsrummen oändligt mycket större, perspektivet som annars inskränker sig till rummens fyra väggar högst tre fyra meter bort flyttas ut ända till horisonten. Skillnaden för den som är uppmärksam på detta är mycket stor.

          Men varför sjönära? Jo, det är en garanti för att inget annat byggs mellan mitt hus och utsikten och förstör den. Jag har råkat ut för detta två gånger av tre i mitt liv. Mitt nybyggda fritidshus låg en bit från havet men högt så att man kunde se fartyg och öarna utanför. Men snart hade två grannar okänsligt och i konflikt med bygglovet byggt högre hus än mitt och som effektivt stal utsikten för tid och evighet. Det kändes som om någon dragit ned rullgardinen. Och moderna hus är sällan vackra.

          En mäklare brukar säga att det finns tre saker som främst påverkar priset på ett hus: läget, läget och läget.

          • Rikard says:

            Hej.

            Då är du inte uppvuxen i höghus (miljonprogram) eller innerstad, förstår jag? Där är det ju normalt att både se och höra grannens frukost. Själv är jag mer irriterad av om andra har insyn på min gård eller i min bostad, troligen just för att jag är delvis uppvuxen i betongen.

            Här finns ju tydligen material till fortsatt forskning – skillnaden i boende-bakgrund och priskänslighet/-analys.

            “Och moderna hus är sällan vackra.” Där satt den!

            Kolla in på DGS-bloggen, efter en gästartikel av Michael Diamant. Han skrev häromdagen om arkitektur och hur den förmedlar värderingar, identitet och gemenskap/splittring på diverse vis.

            Kamratliga hälsningar,
            Rikard, fd lärare

      • Jan Suhr says:

        Från början, runt 1900, var det ett elverk. Sen kom man på att utnyttja spillvärmen till fjärrvärme. Tack vare skatter har man nu beslutat att inte låta generatorerna ge elenergi. Men värmen kan man inte vara utan. Det finns även ett fjärrkylverk, en stor värmepumpsanäggning som ligger ute i vattnet. Från den säljer man kallt vatten till luftkonditioneringar för stadens kontor.

    • Ivar Andersson says:

      Jan
      Vad jag har läst så köper Stockholm biomassa från Sverige och Östersjöländerna inklusive Ryssland.

    • Göran says:

      Biomassa som importeras från Brasilien. Undrar vad fartygen drivs av: flis?

Leave a Reply