Varför välja libertarianism som livssyn 5 – tänkande och känslor

Dagens gästskribent är Dan Ahlmark

När man talar om individer är det viktigt att uppmärksamma de ibland väldiga  skillnader, som finns mellan människor. Varje person har sina unika egenskaper och förutsättningar, som är eller bildar en potential till förmågor. Vissa är ärftliga och andra erhålls genom miljön eller eget tänkande. Utbildning, erfarenheter, vanor, yrkesinriktning, olika värderingar och mål samt arbetsinsats skapar fortlöpande djupa skillnader mellan människor. Att därför kräva konformism i åsikter och beteende samt likhet i ekonomisk belöning för utförda arbetsprestationer av medborgare är antingen enfald eller ondska och visar främst förakt för människans natur. Bara ideologier fientliga mot rättvisa och individualism, denna oändliga potential för mänsklig utveckling, kan ha sådan orättfärdighet på programmet.

Nedan behandlas ett par generella psykologiska förhållanden, som är viktiga för alla – men särskilt för libertarianer – att observera i syfte att styra sitt tänkande och därmed beteende. Medvetenhet om dem är till stor hjälp för alla men speciellt för dem, som vill styras av sitt förnuft.

Människans sinne (i första hand medvetandet) omfattar förnuftet inklusive den del av minnet, som kan nås genom tänkande. Dessutom påverkas det ofta av  känslor, och impulser/tankar införs dessutom från den omedvetna delen av sinnet. Några viktiga slutsatser om tänkande och känslor återfinns i teorin om Biocentrisk Psykologi (1), vilka konklusioner jag funnit väl överensstämma med egna erfarenheter.

1.Människan har ett antal fysiska sinnesorgan, som leder till perceptioner i medvetandet. Men därutöver har hon ett medvetande, som är konceptuellt och baseras på begrepp, vilka möjliggör förståelse av verkligheten. Men det tänkandet kan dock vara av mycket olika kvalitet. Det kan exempelvis vara vanemässigt, utföras utan mental ansträngning eller fokus att verkligen förstå något. Så en egenskap hos människan är, att denne kan sägas ha ett val mellan att verkligen tänka (fokusera på något) eller ej. Den nivån av högre medvetande är självfallet konceptuell och kräver ett medvetet beslut att nå. Man väljer att koncentrera sig och verkligen förstå något, och innebörden av det är då att man verkligen tänker. Men denna nivå för medvetandet är alltså inte automatisk. Man väljer att tänka: att fokuserat observera och sedan utnyttja och integrera begrepp och dra slutsatser.

Just frivilligheten gör, att många avstår från att göra sådana val avseende många områden. Istället lyssnar eller läser man passivt och ofokuserat utan något riktigt tänkande och glider bara över alla problem ämnena innehåller. Man kan också aktivt välja att släcka ner ett område i sitt konceptuella medvetande genom ett beslut att aldrig tänka på vissa frågor, som är smärtsamma. Det beteendet kan dock ha negativa psykologiska följder.

Men den generella frågan är alltså inte mellan medvetande eller icke medvetande utan är ett val mellan lägre eller en högre nivå av detta. Men att nå den högre nivån i en situation kräver ett medvetet val –  och ofta en ansträngning pga kravet på koncentration/fokusering och själva aktiviteten. Och eftersom man genom tänkandet kanske måste överge en tidigare vana eller åsikt drar man sig för det. Många väljer gällande många frågeställningar att inte analysera dem, själv vrida och vända på dem, värdera utifrån relevanta kriterier och besluta om deras rimlighet och den egna acceptansen av dem. När personer tar del av material om ett sådant område, noterar de kanske bara passivt vissa inslag, vilka de eventuellt minns senare. Men det medför, att materialet kan komma att påverka personens inställning och åsikter. Den intellektuella lättjan gör att auktoriteter och media vinner automatiska påverkanssegrar.

Man kan jämföra beteendet med den numera vanliga företeelsen i Sverige, att någon blivit bekymrad över till exempel invandringens konsekvenser. Personen börjar söka information, som är korrekt (överensstämmer med hans/hennes observationer av vad som verkligen händer), och inleder då en tankeprocess, där gamla åsikter och ståndpunkter plötsligt befinns vara helt otillräckliga. Det tänkandet medför då så småningom mycket ny kunskap och sannolikt ändrade åsikter, kanske även ett nytt partival och helt andra källor för den information personen dagligen tar del av. Från att slentrianmässigt och utan verkligt tänkande försvara tidigare politik med osanna och ofta känslomässiga argument baseras ståndpunkten nu på fakta, analys och rationella slutsatser. Det är att ha valt att höja sin grad av medvetande och verkligen ha börjat tänka objektivt och analytiskt avseende en fråga eller ett område.

Om man etablerat en vana att betrakta alla frågor från ett rationellt perspektiv har man nått en viktig mental nivå, som är önskvärd för varje libertarian. Man har etablerat en “policy of rationality…To borrow a phrase of Aristotle, he has learned to make rationality “second nature” to him” (2). Men det kräver fortfarande att man verkligen väljer att tänka gällande alla nya frågor. Att slentrianmässigt betrakta och bedöma ämnen och problem utifrån någon av andra fastställd värderingsmall – kanske en ideologi – utan nämnvärt eget tänkande duger inte.

2. Känslorna har numera blivit oerhört väsentliga i det politiska livet och verkar ofta vara viktigare än fakta. Människor agerar kanske enbart därför att de påverkas av sina känsloimpulser. Dagens viktigaste ideologi – postmodernismen med kulturmarxismen som samlat samhällspolitiskt uttryck  – bygger på en misstro mot förnuftet och ger känslor ett stort spelrum. Freuds betydelse för postmodernismen har varit väsentlig. Men man måste då förstå den verkliga naturen av och grunden för känslor (3):

 Människan vägleds av sina värderingar som växer fram under livet… Dessa styr sedan individens handlande. Känslor är… en automatisk följd a värderingarna och uppkommer, när något händer, som på något vis uppfattas som förmånligt eller skadligt för dessa. Antingen skapas tillfredsställelse eller någon form av frustration beroende på vad som hänt. Men det finns även en undermedveten, ej tankemässigt kontrollerad grogrund för känslor, som också kan väckas av det som sker – eller verkar ske (4). Känslor skapar alltså ingen kunskap i sig…

Det innebär, att känslor aldrig får direkt avgöra vårt handlande utan en kontroll av förnuftet. Det avgörande blir alltså åter värderingarna, och de medför, att man så att säga vanligen också har valt sina känslor. Människans programmering av det egna sinnet genom värderingarna är därför på flera sätt av avgörande betydelse. Att ha kaotiska och mot varandra stridande värderingar leder till ett kaotiskt känsloliv, vilket omöjliggör personlig harmoni och kan leda till personlig olycka.

3. Då uppkommer frågan: Men hur står man emot känslor man ändå får ? Beträffande den frågeställningen gäller, att en vanlig människa alltid har förmågan att stå emot och att kämpa sig igenom en tvingande känslostorm. Det sker genom att man biter ihop, väntar ut känslan och istället börjar tänka på orsaker och konsekvenser för att så småningom fatta ett rationellt beslut enligt de principer, som vanligen styr personens liv. Många utnyttjar inte den förmågan, men man behöver faktiskt aldrig agera bara på grund av känslor. En människa  h a r  kraft att stå emot, vilket postmodernismen inte syns tro. Att kapitulera innebär ett val, som man absolut inte bör göra. Svaghet i det avseendet avslöjar svaghet i värderingarna och i synen på sig själv. Utan tillräckligt välgrundade och med varandra internt överensstämmande värderingar kommer människan troligen ständigt drivas runt av känslostormar, den ena mera irrationell än den andra. Det verkar också vara ett öde många socialister genomlider.

Om man enligt Aristoteles har valt rationalitet som sin andra natur, klarar man dessa situationer mycket lättare. Det är skälet till att libertarianer – trots att de i mycket är djupt kritiska mot dagens samhälle, offentligt strider mot det och därför också upplever många negativa konsekvenser  – i sitt inre vanligen finner ett lugn och en inre harmoni och tillfredsställelse. Ett sådant liv är inte optimalt, men givet dagens beklagliga förutsättningar är det det bästa som finns för den medvetne.  

(1) Branden, Nathaniel (1969). The Psychology of Self-Esteem, A new Concept of Man’s Psychological Nature; kap.V.Nash Publishing Corp., Los Angeles, California.
(2) Branden, N., a.a., s. 43.
(3) https://nyadagbladet.se/kronikor/utnyttjandet-av-kanslor-i-dagens-politik-ar-forodande/
(4) https://www.frihetsportalen.se/2019/06/dagens-syn-pa-kanslor-ar-forodande/

Dan Ahlmark är ekon lic och jur kand. Efter arbete i industrin och konsultföretag i Sverige och utlandet samt forskning vid EFI/HHS startade han ett konsultföretag 1980 med inriktning på affärsutveckling och konkurrensstrategi. Han gav förra året ut boken ” VAKNA UPP! DAGS ATT DÖ! Libertarianism och den Civila VälfärdsStaten”. 

Det här inlägget postades i Frihet, Gästlistan och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

8 svar på Varför välja libertarianism som livssyn 5 – tänkande och känslor

  1. Gunnar E skriver:

    @3.
    ………hm det där fingret på spisplattan tycks göra ont. Har jag ngt rationellt skäl att ta bort det eller skall sätta mig över att det börjar lukta bränt……

    • Dan Ahlmark skriver:

      Man får skilja mellan sinnesorgan som orsakar automatiska skyddsreaktioner hos människan och känslor, som skapas av värderingar. De första avser ett medvetande, som gäller impulser och deras perceptioner, de andra ett konceptuellt medvetande.

  2. Dandersan skriver:

    Tänkvärt!
    Migrationsfrågan är ett utmärkt exempel där känslor ger fel signaler.
    Varje människa är värdefull. Varje människa behöver kärlek och omsorg. Vi har en välfärd som varje människa skulle må väl av att få del av.

  3. Mats Jangdal skriver:

    Jag brukar hålla David Hume högt. Han ville se rationalitet i allt. Men konstaterade att enbart fakta inte pekar mot ett givet beslut. För att komma fram till beslut baserat på fakta måste man tillsätta en vilja, som kan vara styrd av känslor.
    Fakta: Jag behöver en bil för mina förflyttningar i vardagen.
    Fakta: Det finns en rad olika bilar med en mängd olika egenskaper.
    Känsla: Jag vill ha en röd sportbil
    Beslut: Jag köper en röd sportbil!

    • Dan Ahlmark skriver:

      Min tolkning av Ditt beslut är närmast att det Du kallar känsla här mera är en preferens vilket är en form av värdering. Den är naturligtvis som alla värderingar förknippad med någon form av känsla. Min uppfattning är att ens behov, mål och värderingar ( i vid mening) skapar en motivation,som vanligen nog kan kallas vilja. Den kombinationen skapar handling: i detta fall att köpa en röd sportbil

      • Mats Jangdal skriver:

        “Känsla: Jag vill ha en röd sportbil”
        Notera vill. Det var precis det Hume sa också. Förutom fakta måste det till en vilja för att peka ut en riktning för sitt handlande.
        Du insåg också samma sak.

        I klimatfrågan finns det ett antal fakta, både falska och korrekta. För närvarande väljer alarmisterna ut falska fakta för att stödja deras vilja.
        Deras vilja att kontrollera världen via drakonisk lagstiftning avslöjar mer än deras val av fakta vad de är för människor.

  4. Göran skriver:

    Fem artiklar som jag tycker inte beskriver libertarianism på något sätt utan gör det hela krångligt och komplicerat när libertarianism i princip är det enklaste som finns.

    Libertarianism är helt enkelt en icke angreppsprincip. Våld får inte initieras mot någon annan utom i självförsvar. Något annat är inte libertarianism. Sedan finns det massor med så kallade libertarianer som vill måla en massa andra saker i tavlan. Men det finns ingenting inom libertarianism som heter sociallibertarianism, liberallibertarianism, konservativlibertarianism, vänsterlibertarianism, högerlibertarianism eller nationallibertarianism. Så fort något läggs till libertarianism är det inte libertarianism längre. Punkt slut.

    Utifrån det kan libertarianska principer byggas. En sådan är att skatt är lika med stöld. Beskattning innebär våld mot någon annan. En annan princip är att man inte få brukar våld på annans egendom. Sådant våld kan vara att göra intrång i annans egendom eller förstöra den på något sätt, såsom att sprida gifter till annans egendom.

    Libertarianism har inget att göra med om beslut tas på känslor eller fakta. Naturligtvis får en libertarian fatta sina beslut på känslor eller fakta. Det enda som kan sägas om libertarianism vad gäller beslut är att det ställs högre krav att leva enligt libertarianska principer när gäller individens eget ansvar. Den offerkultur som vi lever i just nu har ingen plats inom libertarianism.

    Däremot kan vi nog påstå att vi kan fatta bättre och klokare beslut med libertarianska principer som vägledning.

    • Åke Sundström skriver:

      Men libertarianismen är mycket mer är en icke-våldsprincip, det är framför allt en ekonomisk doktrin som brukar kallas den “Österrikiska skolan”, grundad av Keynes främste belackare, österrikaren Mises. Hans idealstat påminner om Adam Smith´s nattväktarstat, den klassiska liberalismen. Och eftersom dagspolitikens förmenta “liberaler” helt övergivit sina lärofäder, har det blivit nödvändigt att kalla originalet för något annat – tills dess att avfällingarna avsvär sig sina halvkommunistiska irrläror.

Kommentarer inaktiverade.