Svenska myndigheter verkar ha satt i system att inte kommunicera med medborgarna. Därmed har inte bara offentlighetsprincipen blivit åsidosatt, utan även politikernas förhoppning från cirka millennieskiftet om att datoriseringen skulle göra myndigheterna till 24-timmars myndigheter.
Vad som hänt är att de drastiskt minskat kontaktvägarna in till myndigheterna. Deras respektive hemsida är skyltfönstret mot allmänheten. Där finns telefonnummer angivet, men växeln tycks aldrig finna någon lämplig person som kan svara på frågor. Man kan även skicka in en fråga på e-post via hemsidans formulär.
Man får svar från en namngiven person, men det går inte att fortsätta konversationen med denna person, inte ens om de svarar med en fråga!
Vill man ha ytterligare besked får man börja om från hemsidan och frågan handhas då av en annan handläggare som inte bemödar sig att läsa in tidigare kommunikation ens om man bifogar den.
Jag har noterat detta problem med Transportstyrelsen. Andra har för mig berättat hur det gäller även andra myndigheter. All kommunikation med myndigheterna blir därmed besvarad med goddag yxskaft!
Jag skickade in följande fråga i början av augusti i år:
Har noterat att lagen ändrats så att man inte behöver YKB om lastbilskörningen omfattar en mindre del av arbetstiden.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-20071157-om-yrkesforarkompetens_sfs-2007-1157
Undantag
4 § Denna lag ska inte tillämpas på förare av fordon …
11. som används för att transportera material eller maskiner eller annan utrustning som föraren ska använda i sitt arbete, under förutsättning att framförandet av fordonet inte är förarens huvudsakliga sysselsättning, …
13. som används, eller hyrs utan förare, av jordbruks-, trädgårds-, skogs-, uppfödnings- eller fiskeriföretag för godstransporter i företagets egen verksamhet, under förutsättning att fordonet …
b) framförandet av fordonet inte är förarens huvudsakliga sysselsättning,
Betyder det att jag som är pensionär kan köra extra upp till en 30%-ig tjänst utan att behöva YKB? Resten av arbetstiden ”jobbar” jag som pensionär.
Vore ju ett smidigt sätt för åkerier att lösa den chaufförsbrist som kravet på YKB skapade för just extrainsatt personal. Ingen vill nämligen betala för vår YKB, inte arbetsgivaren, inte vi själva på vinst och förlust.
Svaret jag fick löd:
Jag är inte säker på var du har hittat den procentsatsen, jag kan inte hitta den angiven i lagen någonstans. Det finns inget sådant undantag.
Men det finns ju tydligt angivna undantag, där bland annat bilkörning en mindre del av arbetstiden kan vara skäl för till att erhålla undantag från krav på YKB. Så frågan är, vågar man köra utan YKB och vad säger man till polisen vid en kontroll? En laglydig medborgare måste få chansen att göra rätt utan att betala extra för det.
(YKB är ett ”extra” körkortsbevis yrkeschaufförer numera behöver utöver själva kökortet för lastbil, buss eller släp. Det är framtvingat av EU för erhålla en gemensam nivå på förarskicklighet. YKB ska förnyas vart femte år och tar en vecka i utbildningstid i anspråk och kostar dessutom en bra slant i avgift.)
Allt är en effekt av tidsandan. Med datorns hjälp går det att styra samhället på det mest komplicerade sättet. Trodde jag för drygt tjugo år sedan… men jag undrar idag om inte själva ”styrfunktionen”har havererat.
De sparar pengar på att ”kommunicera” på detta sätt. Det gäller även företag, man vill inte ha telefonsamtal då de tar tid och därmed kostar pengar. Med FAQ kan man styra svaren på de vanligaste frågorna och slippa ta ta i saken alls, med AI kan de dessutom skapa svar baserat på nyckelord i frågorna.
Jag har även sett att en del numera sköter sin kommunikation med kunder och support över Facebook
Och, sedan kan de som man får tag i inte svara på frågorna. Jag vet inte om de inte vill eller om de helt enkelt bara har inkompetent folk som inte kan svara på frågorna. Det är även ett problem som går vidare högre upp i en organisation.
Som ett litet försvar, så verkar många människor tro att ett svar är ett löfte eller en sanning och ställer krav efter det, vilket gör att de som ska svara tillämpar en försiktighet som kan gå till överdrift.
Det handlar även om lathet.
Sist, så har invandringen sänkt kompetensen på svenska myndigheter. I och med det så sänks även kvalitén. Förmodligen ändras även myndigheternas kultur.
Idag har jag fått svar att det finns en gräns vid 30%, men det är ingen lag. Någon (oklart vem, med vilket bemyndigande) anser att gränsen går vid 30.
Men om procenten räknas på arbetstid per dag, vecka, månad, år eller annat anges inte. Det kan ju bli ganska stor skillnad!
Fortfarande från en no_reply adress. Nu från en Jimmy Danielson, förra gången från Eleonore Forsberg.
Det direktiv som tvingade Sverige att ändra i YKB lagstiftningen gällande undantag finns här: https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32018L0645&from=EN
Dokumentet klargör vad som menas med ” förarens huvudsakliga sysselsättning” och säger att det är 30% av den månatliga arbetstiden är det som räknas.
Vad du sen kan köra på undantaget måste det nog komma en dom på men helt klart är att EU inte var nöjd med den tidigare tolkningen som TS haft.
Ett EU-direktiv är alltså grunden till den nya lagstiftningen och att bortse från det är nästan omöjligt i svensk lag. Sverige måste följa direktivet och även hänvisa till det.
Tiden då staten ägde ens telefon och man skulle svara med telefonnumret är förbi:-) även om nog många statliga tjänstemän inte förstår det!
Tack!
Jag fick sent omsider från TS samma besked om var texten finns alldeles nyss, men har inte hunnit lägga in länken här.
Tillåt mig presentera många yxskaft:https://timbro.se/smedjan/kommunikatorerna-har-tagit-politikernas-roll/?mc_cid=ceadb26347&mc_eid=6fcc2a083f
”Göteborgs stad har 253 kommunikatörer”
Observera att det förmodligen är fler än någon tidningsredaktion i Sverige.
En orsak till detta är troligen att det skapas en massa låtsasutbildningar på våra högskolor till jobb som ingen efterfrågar. Då skapas dessa jobb av kompisar inom offentlig sektor.
Observera att dessa lågkvalificerade jobb rent utbildningsmässigt har högre lön än en sjuksköterska där det ställs långt mycket högre krav för att få en godkänd utbildning.
”Jag är inte säker på var du har hittat den procentsatsen, jag kan inte hitta den angiven i lagen någonstans. Det finns inget sådant undantag.”
Är det någon sommarjobbar eller pryo som har svarat? Frågan borde gå till en jurist, som naturligtvis kan ge ett fullt adekvat svar på det juridiska läget är. Får man inte direkt svar i lagen så går man vidare till lagens förarbeten och läser där var gränsen går. Sedan så kan det redan finnas avgöranden i domstol om vad som gäller.
Bland de viktigaste lagar vi har som medborgare vad gäller myndigheter är förvaltningslagen. Fråga till myndigheten ska besvaras skyndsamt och enligt Riksdagens Ombudsmän är skyndsamt inom 3 arbetsdagar.
Medborgarnas luriga frågor rör för det mesta aspekter på en bestämmelse som myndigheterna inte har beaktat eller förtydligat. Problemet är snubblande nära en dataprogrammerares svårigheter att förutse och förhindra systemfel när en användaren trycker på tangentbordets knappar på ett nytt och svårförutsebart sätt. En vanlig kommentar från uppgivna programmerare förr i tiden var: –Det går inte att göra någonting idiotsäkert, för idioter är så påhittiga. Nu stjäl de istället färdigutvecklad kod på nätet, mycket enkelt för den som behöver.
Lösningen förr och nu är den vanliga: gör vad som är mest praktiskt men gör det under fullt ansvar och lura ingen annan ovetande person att göra det åt dig. En sysslolös byråkrati är livsfarlig. Väck inte den björn som sover.
Byråkratin har fullt upp ändå med att sitta i möten för att diskutera om de ska dricka kaffe ur plast- eller pappersmuggar, eller om kostnaden för varmvatten kan vägas upp av miljönyttan om alla måste ta med en egen porslinsmugg istället. Fast utan reklam, ingen vill misstänkas för otillbörligt gynnande eller korruption.
Det finns 220 myndigheter, hur många olika föreskrifter om kaffemuggar finns det uppsatta i tusen kafferum?
Ju mindre kontaktytan mellan en myndighet och medborgarna görs, desto mindre är risken att de avslöjas som okunniga. Och att de aldrig kommer att lära sig, för det är bara i kontakten med verkligheten som insiktsfull och reell kunskap skapas.
Antalet myndigheter kan vi sia om. Regeringen påstår att det är 220 statliga myndigheter, men enligt SCB är det den 1 januari 2020 341 myndigheter under regeringen.
Hur många det än är, så är det minst 90 % för många.
OK, tvåtusen kafferum. Vi kanske skulle börja kräva (för våra skattepengar) en årsrapport på vanlig svenska där de berättar vad de gör för samhällsnytta och med alla kostnader redovisade?