Bristsjukdomar i modellen

Medströmsmedia, MSM, etablissemangsmedia eller vad man nu vill kalla det, berättar sedan årtionden alla samma enögda historia om samtiden och politiken. Den som bara följer nyheter och information i dessa får en väldigt skev bild av verkligheten och av hur skiljelinerna i politiken egentligen går. Detta alldeles oavsett de är intresserade av samtidsfrågorna eller ej.


MSM i USA, EU och Sverige domineras av vänsterkrafter. Allt de inte gillar betecknar de som högerkrafter eller värre, högerextremism. Vem i konformismens Sverige, det de med en felaktig beteckning brukar kalla konsensusberoende Sverige, vågar utsätta sig för risken att bli betraktad som extrem eller extremist? Endast de riktigt modiga och förbannade!


Den svenska modellen, oavsett vi talar om arbetsmarknaden, politiken, skolan vården, jordbruket eller något annat, är präglad av sin aversion mot konkurrens. Här är man hellre kung i ett mycket litet kungarike än riddare i kamp med andra. Resultatet blir en skriande brist på innovation. Alla incitament ges fel inriktning, nämligen att bevara status quo av relativ excellens.


Jag nämnde jordbruket, lite missvisande, eftersom svenska bönder via statens öppna import policy konkurrerar med hela världen. Samtidigt är bonden förbjuden att bruka sin mark efter eget skön. Verklig innovations- och initiativrätt är avskaffad. Därför är svensk självförsörjningsgrad i praktiken noll, trots stordrift och subventioner. Misstänker starkt att journalister som kommer från bondehem inte ens vågar erkänna detta för sina kollegor i pressen.


I vården motarbetas icke-offentlig verksamhet av såväl politiker och fack som media. Alla förlorar på denna enögdhet. Men vänsterperspektivet ska upprätthållas till varje pris. Därför kan Jonas Sjöstedts larmande om att fälla regeringen tolereras. Men när KD-ledaren Ebba Busch instämmer och säger sig vara redo att fälla sosseregeringen, då uppstår i media genast klander mot hennes person. Hon har varit på fest trots corona, hon lät en kompis följa med en bit i säpobilen, hon har en tvist med en äldre person om en fastighetsaffär. Det finns plötsligt inget vänstermedia inte kan lägga henne till last.


När Donald Trump var nytillträdd president försökte media göra sig lustig över att han hade bacillskräck. Nu när han i coronatider visat att det var ren lögn, någon bacillskräck har han inte alls, då häcklar vänstermedia honom att han inte är tillräckligt försiktig, vare sig med sitt eget eller andra amerikaners liv. Så där håller det på.

Det här inlägget postades i Aktuella övriga ämnen och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

9 svar på Bristsjukdomar i modellen

  1. Dandersan skriver:

    Kollar ibland på alternativ media och bloggar som denna. Det breddar den bild som övriga media tar upp. Då ser jag hur vinklade nyheter vi serveras.
    Ett långt inlägg i SVT om en bortglömd våldtäkt eller misslyckad uppvaktning utförd av en SD man som nu upptar jurister och rätt.
    Samtidigt så har en tidigare SR medarbetare fått långt fängelsestraff för terrorattack i Paris. Det hade jag ingen aning om!

  2. Samuel af Ugglas skriver:

    Det är ca 75.000 som har kontakt med livsmedelsproduktionen, äger arrenderar. Av dessa är ca 14.500 ”hemmagående bönder” som kämpar för att för att förse 11,5 miljoner med mat.
    Det ”råkar” finnas 1 Jordbruksverk, 1 Naturvårdsverk, 1 Livsmedelsverk, ett antal stort befolkade Länsstyrelser, 192 Kommunala avdelningar för miljöfrågor som berör livsmedel, icke att förglömma alla de som sysslar med skatteindrivning/utplundring av en eller annan art.. Ett antal NGO verksamheter, oftast skattefinansierade varav den så kallade ”Sveriges Naturskyddsförening”
    är väl tillsammans med de övriga ovanstående är rena terrororganisationer. Kanske SCB kunde summera antalet som bönderna måst hålla under armarna för att överleva. Inte underligt att socialisterna inte har något problem med att lova sitt ”röstboskap” livsmedel till priser som är ”näst intill gratis”!!!

    • Stefan Eriksson skriver:

      Den var bra och sammanfattande Samuel, kommer att sparas i en särskild mapp.
      ”Genossenschafts-tänket” genomsyrar EUs jordbrukspolitik, ej att förglömma i sammanhanget.
      Statlig styrd livsmedelsproduktion har prövats förr, med avskräckande följder, förunderligt att folk inte inser detta.

      • Thomas skriver:

        För några år sedan var det tydligt att yrkesfisket sysselsatte färre medborgare än fiskeriverket.. Det är en ”spännande utveckling” när det som i alla tider varit basen för existensen, jordbruk och fiske, plötsligt innefattar närmast 0% av befolkningen… Den som är observant kan notera att det på samma gång kraftigt ökar olika former av kritik och rent av fysiska angrepp på de medborgare som är närmast Naturen.. Det finns alltså en känsla hos befolkningen att något är fel, men utloppet för dessa känslor riktas mot dem som redan innan drabbats av förändringen.. Insikten om att svenskt lantbruk inte kan konkurrera som industriell funktion ens i ett europeisk perspektiv, tycks inte finnas alls. Men det kan bero på organisatorisk, byråkratisk rädsla för den förändring som måste ske för att återfå en lokal livsmedelsförsörjning – som måste kunna existera utan den byråkratiska kontroll och det regelverk, som idag bara gynnar kriminell verksamhet före och efter jordbruket (och fisket) och som givetvis har en politisk bakgrund. De förändringar som The green deal tycks visa på från Bryssels sida tyder på att bli genomgripande och gör utvecklingen mer lik gamla Sovjet, eller DDR, som varje medborgare nog bör vänja sig vid – i tid – för sin egen skull…

  3. Göran skriver:

    De vänsterblivna får kalla de övriga vad de vill. Det spelar ingen roll för min del. Men, de som blir kallade något kryper oftast ihop som rädda möss i stället för att be de vänsterblivna dra åt skogen. Detta gäller från politiker, företagare till vanliga personer.

    • Åke Sundström skriver:

      Sant och visst, Sveriges problem är inte att vi har en socialistisk regering utan att vi har en nästan lika socialistisk opposition, räddare än möss och demokratins dödgrävare. För vad annat kan man säga om vår liberalkonservativa riksdagsmajoritet som tackar nej till regera och att återställa ett sant folkstyre. Både Lööf och Kristersson medverkar till att cementera vänsterdiktarren Sverige.

      • Samuel af Ugglas skriver:

        Åke,
        Det har tydligen Du och jag som ytterst få konstaterat för evigheter sedan.
        Därför är den så kallade ”oppositionen” de utan tvekan de värsta samhällsomstörtarna. De har inte ens kraft att opponera sig mot något som helst. Det lär inte hända något förrän verkligheten hinner i kapp dem med nöd och elände.

        • Åke Sundström skriver:

          Jo, vi verkar överens om att i entydig klartext klandra de borgerliga partierna för deras brist på genuin vilja att bekämpa den blocköverskridande svenska ”modellen”. Det är nog också så som majoriteten av de icke-vänsterblivna medborgarna ser på saken. Men vad hjälper det när Lööf och Kristersson vägrar lyssna. Till och med på sina egna väljare.

          Samhällsomstörtarna må vara en passade etikett för än fler än C och M, men låtsasliberalerna L har ju ingen på decennier kunnat ta allvar. KD är väl inte heller fullt så systemkritiskt som partiledaren vill ge sken av, men hon har ändå vågat argumentera för att bryta vänsterdiktaturen genom att ett samarbete med SD. Det frihetliga och demokratiska genombrott som en majoritet av väljarna, inklusive många så kallade högersossar, har som första prioritet.

Kommentarer är stängda.