Antiglobalism –  inget för svensk media

När Donald Trump inledde sitt tal inför FNs generalförsamling möttes han av lågmält skratt. SVT, TV4 och andra redovisade det som hånskratt, när det snarare var ett förläget skratt. Troligen för att åhörarna inte visste om Trump var allvarlig eller om han skämtade.

Det viktiga som Trump sa och svensk MSM inte ville lyfta fram och absolut inte analysera, var beskedet att han är antiglobalist. Att han ser nationalstaterna som garantin för tryggheten för världens folk. Trump ser inte globala, överstatliga organisationer, som FN och EU som rättvise- och trygghetsskapande, tvärtom. Den saken är folkens egna politiska organ, de egna staterna bättre skickade att lösa.

SVT och övrig MSM analyserar inte detta påstående av Trump. De kallar honom i princip dum och okunnig. Detta trots att liknande tankar framfördes flera gånger av  frihetskämpen och den hyllade intellektuelle ledaren Vaclav Havel. Trots att de politiska ledarna i länder som Ungern, Polen, Tjeckien och nu senast Italien, tydligt aviserat att de vill sköta sina egna angelägenheter själva. Precis vad en majoritet av det brittiska folket sagt i en folkomröstning.

Men det är inte bara MSM som missar analysen. Inte heller gammelpartierna, de som är vana att inneha makten, kanske till den grad att de inbillar sig att de är de enda som är värdiga att inneha den, att demokrati –  det är när just de har makten. Om andra skulle få den innebär det anarki. De partierna inser inte heller att nationalstaten och upprätthållandet av dess gränser innebär en trygghet för dess medborgare.

Nationalstatens fortbestånd betyder inte nödvändigtvis någon isolationism. Man kan mycket väl samarbeta över nationsgränserna, det har de nordiska länderna gjort länge och med gott resultat. Det säger uttryckligen dessa andra länders företrädare också att de är villiga att göra. Men nej, det går inte in i etablissemangets tankebubbla.

Tyvärr missförstår även de libertarianska partierna och politikerna oftast dessa tankar. Bevarandet av nationalstaten behöver inte alls innebära att man är för den stora staten, den starka förtryckande staten. Därför faller dessa frihetsförespråkare oftast i fällan att kalla nationalisterna för isolationister i nedsättande betydelse.

Men nationalstaten i positiv bemärkelse är bara en förlängning av principen om äganderätt. Borgerliga företrädare och inte minst de libertarianska, brukar hävda att äganderätten är grunden för ett fritt och starkt samhälle. De hävdar vanligen också att äganderätten ger ägaren rätt att bestämma över och försvara sin egendom. Sådant håller inte vänstersidan med om. De hävdar istället att egendom ska ställas till det allmännas förfogande utan ersättning, eller rent av att egendom är stöld eller liknande nonsens.

På samma sätt som libertarianer hävdar den privata äganderätten borde de hävda nationalstatens rätt att på äganderättsliga grunder företräda sina medborgare i försvaret av nationalstatens gränser och den exklusiva rätten för dess medborgare att bestämma över förfogandet av sin egen nationalstat. Det vore logiskt koherent.

Det skulle också synliggöra vänstersidans konfiskatoriska projekt och svekfulla argumentation, när de hävdar att asylrätt och migrationsrätt trumfar nationalstatens rätt att självständigt förfoga över sitt territorium. Därifrån bör man, via logiskt resonemang och analoga jämförelser, kunna göra uppenbart att vänsterns agerande, liksom globalismen, för med sig den egna nationens undergång.

Det här inlägget postades i Äganderätt, Aktuella övriga ämnen och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

14 svar på Antiglobalism –  inget för svensk media

  1. Göran skriver:

    ”…de libertarianska partierna…”

    Vilka är de? Finns det något sådant parti i Sverige? Hur många människor i Sverige säger sig vara libertarianer? Kan det vara 1.000 stycken?

    USA har Libertarianska partiet. De får runt 1 miljon röster. Storbritannien har typ 1.000 stycken också. De har ingen rörelse i Storbritannien. Sverige har flera organiserade libertarianer än Storbritannien. Således en ganska pytteliten rörelse, både nationellt och globalt.

    Om vi skulle jämföra libertarianer i USA och Sverige ser många libertarianer i Sverige vikten i att det måste finnas en kultur. Utan kultur finns det aldrig någon gemensam bärare. Så är det inte i USA där man vill vara ”renlärig”, men ändå har de ett politisk parti. Att vi skulle få ett politisk parti i Sverige ligger just nu inte på kartan. De flesta libertarianer i Sverige röstar inte. Om de röstade i detta val röstade de säkert på Alternativ för Sverige eftersom nuvarande invandring kommer att förstöra den svenska kulturen och äganderätten.

    Åtminstone i Sverige finns det ingen motsättning med en nationalstat bland libertarianer. Det är nog bara synen på vad en nationalstat är för något som skiljer libertarianer och icke-libertarianer. Ska en libertarians nation kunna fungera är det en förutsättning att de som bor i den nationen har ett gemensamt synsätt på saker och ting. Om alla vore libertarianer vore det bra, för då har de ett gemensamt synsätt.

    Vad som skiljer libertarianer från andra är att libertarianer inte anser att deras idéer kan påtvingas andra med hot eller våld, medan de politiska partierna Folkpartiet, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet tycker att det går alldeles utmärkt att använda hot eller våld mot medborgarna för att få sina idéer genomförda.

    En annan sak som skiljer är att libertarianer tror att det går att lösa i stort allt som anses vara ”statens uppgifter” såsom försvar av egendom, polis, vägar, sjukvård, skola m.m. med privata alternativ. Libertarianer kan resonera om detta, medan andra för det mesta är totalt obstinata, enkelriktade och aldrig ens vill resonera om saken.

    • Mats Jangdal skriver:

      Jo, det finns ett libertarianskt parti i Sverige, https://www.liberalapartiet.se, de fick 1504 röster i årets riksdagsval. AfS var inget attraktivt alternativ för de flesta libertarianerna.
      Det är ganska stort spann i åsikter inom partiet angående staten och gränserna, därav min utredning ovan. Somliga vill inte ha någon stat alls och därmed inga gränser. Andra erkänner att världen inte är mogen för avveckling av gränserna Därför behövs staten, men den bör inte vara stor.
      Skillnaden gentemot det amerikanska libertarianska partiet uppges vara så stor att man inte vill förknippas med dem.

      • Göran skriver:

        Nä, nu försöker du vilseleda lite. Klassiskt liberala partiet är inte libertarianskt. Det är ett liberalt parti. Växla nu inte ihop detta med den liberalism som Folkpartiet hycklar om. För mig är Klassiskt liberala partiet ett liberalt parti och Folkpartiet någon form av kommunism. Ja, till och med Kommunistiska partiet har en del mer frihetliga idéer än Folkpartiet.

        • Mats Jangdal skriver:

          På forumet brukar medlemmarna kalla sig libertarianer.

          • Göran skriver:

            Stackarna. De är missledda. Skämt å sido. Det finns inte så många forum att diskutera frihet på. Och att rösta på Klassiskt liberala partiet är det enda fria alternativet om man tror att det går att påverka politiskt.

            • Mats Jangdal skriver:

              Det har de ju insett, att de kommer inte som parti att få politiskt inflytande på länge än. Däremot kan de lyfta frihetliga frågor och söka påverka debatten.

              • Göran skriver:

                Exakt. Men då måste man ut i forum som har andra åsikter. Dock brukar icke frihetliga forum radera frihetliga inlägg.

                Frihetligt sinnade däremot, tycker om att diskutera med andra sidan.

  2. Dandersan skriver:

    Trumps tal var förberedande för ett namnbyte.
    Förenta nationerna skall åter bli Nationernas förbund!

    • Åke Sundström skriver:

      Varför bekymra sig om ett namnbyte, när en avveckling är motiverad? Ett NF med samma medlemmar är inte ett dugg bättre än dagens FN med ett stort inslag av diktaturstater. F ö är det ju USA och NATO som varit fredsgaranten, inte FN. Tidigare presidenter har låtit sig hunsas och utnyttjas, det verkar inte vara Trumps avsikt.

      • Göran skriver:

        I princip är FN en organisation med en massa socialistiska diktaturer som bara är medlemmar för att tigga pengar, eftersom dess socialister inte kan få sina länder att rulla runt ekonomiskt via deras förtryckta invånare.

  3. implodex skriver:

    Allt är inte röd socialism men alltför mycket är det..

  4. Samuel af Ugglas skriver:

    Mats,
    Du är beundransvärd som har kraft nog att belysa väsentligheter för människans överlevnad.
    Personligen önskar jag att Du vid tillfälle kunde kunde argumentera för människans rätt till LIV lika tillfyllest som om rätten till EGENDOM.
    Socialisterna i Sverige har genom alla åren tagit för givet att ”dom” har bättre rätt till våra LIV än var och än enskild medborgare.
    Ett fundamentalt fel som den Amerikanska Konstitutionen vid sin tillkomst uttryckligen rättade till.

    • Åke Sundström skriver:

      Man kan förstås hävda att äganderätten på sätt och vi är viktigare än rätten till liv, eftersom den är en förutsättning för ett anständigt liv – och för vår västerländska civilisation. Den förutan lever vi i ett slavsamhälle. Som folkgruppen slaver i öst känner till och minns. Deras nyvunna frihet är inte perfekt men att återfå rätten till ägande är ett stort steg i rätt riktning. Medan Sverige (och flertalet europeiska länder) nu tar små men långsiktigt förödande steg i motsatt riktning. Go West var det välmotiverade lockropet för hundrafemtio år sedan, i dag ser framtiden ljusast ut i Öst.

      Och inom kort bekräftas det nog också att dagens svenska partier inte nämnvärt förmår att ändra detta dystra scenario, fastgjutna som de är i den socialistiska cementen. Väljarna är framför allt grundlurade av en maktlojal intelligentia och en tidigare fri press, som båda så uppenbart sviker sin gamla och livsviktiga roll som frihetens och demokratins beskyddare. Sverige är idag ett av tydligaste bevisen för att Storebror lever och frodas i skyddet av forskarvärldens falska historieskrivning.

  5. Åke Sundström skriver:

    ”Men nationalstaten .. är bara en förlängning av principen om äganderätt.”

    En bra och ögonöppnande sammanfattning – och samtidigt en känga mot våra förment borgerliga partier som traditionellt försvarat både nationen och äganderätten, men som nu i praktiken tonar ner alla sådana ambitioner.

    Kristersson & Co är i någon mån ursäktade av att inte heller statsvetare eller filosofer vill höra talas om hoten mot nationalstaten, d v s FN och EU. Vi har tyvärr en korrupt intelligentia som alltför ofta tiger i ”känsliga” frågor och i stället väljer att uppträda som maktens lakejer.

    Och även det Klassiskt Liberala Partiet (förfärligt namnval!) lämnar walk over, genom att i sitt partiprogram inte säga ett enda ord om FN:s illavarslande maktambitioner. Däremot kräver man ett EU-utträde, men eftersom den punkten sällan lyfts fram (och KLP är fattigt och oförmöget att skaffa sig sponsorer) så är väljarna ovetande om att det faktiskt finns ett EU-kritiskt parti. Om den insikten fanns skulle partiet redan ha övervunnit 4-procentsspärren!

    Ett annat pytteparti som hänvisar till libertarianska ideal är Kristna Värdepartiet, men inte heller deras styrelse förmår att leva som partiet lär. Man nöjer sig med vid att kräva en ny folkomröstning om EU, utan att för egen del stå upp för ett ja till utträde. Genant och harigt. Det ringa väljarstödet har sina orsaker…

Kommentarer är stängda.