Den lekande människan

Är den lekande människan enbart av godo? Det sägs att en av framgångsfaktorerna för människan är vår förmåga att fortsätta leka även i vuxen ålder. Det antas ge en fantasi och kreativitet som tillsammans med språket gör oss till den överlägsna art vi är.

Men tendenser i det moderna samhället kan få en att undra. Den dominerande delen av befolkningen är idag frånkopplad allt samröre med direkt produktion av de livsnödvändigheter människan behöver. En majoritet är faktiskt engagerad i förströelser och tidsfördriv istället. Här inbegriper jag turism, journalistik, underhållning och annat.

Som ett resultat har barnafödandet gått ner till en nivå där vi inte längre reproducerar oss i samma takt som folk dör av. Många, och ett ökande antal människor i fertil ålder väljer att fortsätta leka. Det ansvar som vuxenblivande och föräldraskap innebär skys som pesten. Den i sanning egoistiska önskan att fortsätta leka livet ut, utan att vara kreativ eller produktiv har blivit en åtråvärd status.

Ska det som blev vår nyckel till framgång, leken, på höjden av vår utveckling också bli det som blir vårt fall. Är den oupphörliga leken den kunskapens frukt som bringar oss syndafallet?

Det här inlägget postades i Aktuella övriga ämnen och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

7 svar på Den lekande människan

  1. Thomas skriver:

    Leken är en protest, en flykt från den verklighet som ett fascistiskt samhälle där människan blivit en ”produktionsfaktor” utan annat värde för varken sig själv eller omgivningen.. och när samhället tydligt visar att det enbart är samhället, staten, och den överordnade ekonomin, kapitalet, som är vinnaren, medan människan inte längre har kvar några sociala och mänskliga funktioner av de slag som varit människans grund i alla former av samhällen, kulturer, så finns enbart leken, verklighetsflykten, kvar… (Den radikala samhällsprotest som formades under 1800-talet, med Marx i spetsen, visade sig bara vara en variant av fascismen, eller tvärtom, den samhällsform som skapade dessa ekonomiska produktionsfaktorer, slavar, där kollapsen av DDR blev det första beviset. Idag går en väckelserörelse genom västvärlden, särskilt i Sverige, där folket inser att fascismen är samhällets egentliga funktion – och att de själva är enbart produktionsfaktorer utan mänskligt värde.) Och framtiden blir ett feodalsamhälle av gigantiska mått.

  2. tegetornvall skriver:

    Något förenklat är människan genetiskt ”programmerad” för kamp för tillvaron, kamp för föda och uppehälle. Men i dagens samhälle finns knappast någon kamp för tillvaron. Idrott och spel ersätter jaktens och farans spänning, och inköp och konsumtion ersätter tidigare tillverkning för hand. Lekt har vi säkert gjort sedan urminnes tider, men vi har mer tid och möjligheter nu.

    Politiskt är det lättare att hålla folk lugna och tillfreds genom ”bröd och skådespel” (som i ”Du sköna, nya värld) än genom övervakning och terror (”1984”). Vi lever numera i mångt och mycket just som i ”Du sköna, nya värld”.

  3. Samuel af Ugglas skriver:

    Ekonomi i fritt fall: Folk slåss om mjölk: https://etidning.hd.se/2845/helsingborgs-dagblad/389719/2021-03-11/19208241/ekonomi-i-fritt-fall-folk-slass-om-mjolk
    Kallar vi det för Gates/Soros/Löfvens/Kristerssons DEPOPULATIONSPOLITIK kanske?

  4. Stefan Eriksson skriver:

    Är det inte ett symptom på den allt överskuggande ideologin; ”nånannanismen”?
    Det som är tråkigt, ansträngande, miljöförstörande, enformigt, ansvarskrävande, obetalt och i övrigt allmänt obekvämt,,, överlåtes med varm hand till någon annan att ta i tu med.

    • Samuel af Ugglas skriver:

      Du har avslöjat SOCIALISMEN, den allra mest avskyvärda verksamhet som drabbat mänskligheten. Den att förnedra och kränka den ”lilla människan” som håller det socialistiska avskummet vid LIV.

  5. Dandersan skriver:

    Det är väl roligare med en lekkamrat från en annan kultur.
    I alla fall tills leken blir allvar.

Kommentarer är stängda.