Utan risk, ingen chans, än en gång.

Jag har sagt det förr och tvingas göra det om igen med jämna, ja tätare, mellanrum. Livet är livsfarligt och kan strängt taget bara sluta på ett sätt. Vi dör. Alla dör. Men moderna människor verkar allt mer glömma bort grundläggande fakta om livet. Som om de alla blivit smartfånzombies.


Internet översvämmas av folk som kräver att politiker ska stoppa coronaviruset. Hur ska politiker kunna göra det? Viruset är ett osynligt naturfenomen. Vi vet inte exakt var det finns, inte hur det rör sig, inte hur man ska ta död på det. Det lyder inte politiska beslut, varken demokratiska eller diktatoriska.


När det snöar kan vi inte stoppa snöfallet. Vi måste låta det snöa som det vill. Sedan kan vi välja på att låta snön ligga eller skotta bort den. Det är allt!


Men folket vill ha, kräver bekymmerslösa riskfria liv. De kräver att politikerna ska fixa det. Folket skäms inte för att rösta för att det ska betalas med andras pengar. Att riskfrihet innebär chanslöshet inser de inte. Lika märkligt är att politikerna inte säger ifrån. Att de inte säger att det där är inget som politiken kan fixa åt er. Det är en del av livet och ska bara uthärdas. Men politikerna vågar inte säga nej, för då kanske inte dårarna röstar på dem.


Därför förenas de i krav på politiskt stopp för ett virus. De kräver politiskt stopp för klimatförändringar. De kräver gratis mensskydd till alla. För livet ska vara gratis och bekvämt, utan eget ansvar. Vårt samhälle är chanslöst!

Ett brottstycke natur får världen att gå bananas. Livet pågår ständigt på vår planet. Det muterar, bryts ned kombinerar, rekombinerar, bryter i årsmån, testar möjligheter, strategier. Coronaviruset är bara en av alla dessa möjligheter experimentverkstan producerar. Naturen kommer med självklarhet, som en logisk följd av sitt inneboende aktivitetsmönster att finna motmedel. Nej, naturen uppfinner inte vacciner, den skapar motståndskraftiga organismer, individer.


Men dagens människor verkar vara så främmande inför naturens verklighet att de inte förstår detta. I betongstäderna ser man inte årstidernas nyanser på samma sätt. Man kan lätt förledas tro att de inte längre existerar. Likt en Linus på linjen trallar stadsborna gatan fram och hånar alla motgångar.

https://youtu.be/lKxXCmPi4MQ


Men så drabbas de själva. Då blir det upprörda ord och krav på att någon annan ska fixa tillvaron så att de kan fortsätta sitt trallande. Darwins insikter om villkoren för livet på jorden förkastas så som varande omoraliska, olagliga, ovetenskapliga, osolidariska, med mera.


I Kiplings världen över hyllade If, lär vi oss bland annat att: ”If you can fill the unforgiving minute, with sixty seconds’ worth of distance run…” För mig är det den centrala meningen i hela diktverket. Det förklarar varför vi uthärdar alla de motgångar han ger exempel på i dikten. Vi får var och en av oss en och endast en minut till vårt förfogande. Den minuten kan vara en dag eller hundra år, helt individuellt. Men det är vad vi fyller den med som räknas, inte hur lång den är i absoluta mått.


När man som jag är inne på de sista tio sekunderna av min minut, inser man att både förutsättningarna och kraven skiljer sig från hur det var i början eller mitten av minuten. De kulörta lyktorna får man fixa själv, de tillhandahålls inte av staten. De som uthärdar och överlever dagens corona är bättre rustade för nästa muterade variant av corona. De har laddat mänskligheten med motstånd som statistiskt är till hjälp i flera generationer framåt.


Corona, liksom livets andra prövningar ska inte mötas från isolerade skyddsrum, de ska mötas i direkt konfrontation. Det är vad livet kräver av oss. Låt oss inte svika livet genom vika undan och i tysthet träda in i evighetens mörker.

Det här inlägget postades i Aktuella övriga ämnen och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

16 svar på Utan risk, ingen chans, än en gång.

  1. Dandersan skriver:

    Med rena händer och utan närkontakter!
    Vi kan göra något för att stoppa spridningen och den anhopning i sjukvården vi ser i Italien.
    Ren matematik!

    • Mats Jangdal skriver:

      Varför ska staten säga vilka får träffa och när? Vill vi inte utsätta oss för smittrisk går vi inte på mångtusenhövdade sammankomster. Vi stannar hemma i eget bevarande.

  2. Jan Andersson skriver:

    Tänkvärt och välskrivet! ”Evigt liv” som utlovas alla som går till den kristna kyrkan något så när regelbundet handlar inte alls om individen utan om mänskligheten.

    • Mats Jangdal skriver:

      Där tangerar du en annan aktuell debatt. Den som Mira Aksoy initierade på Twitter med att hävda att en gift kvinna med barn är en fri kvinna.
      Alla vet att enda sättet att få evigt liv är att reproducera sig. Att låta generna leva vidare.
      Genom våra barn får mänskligheten evigt liv.
      De som inte skaffar barn blir parenteser i historien, medan föräldrar är livslinjer i mänsklighetens historia.

      • Ivar Andersson skriver:

        Tyvärr så är många sjukdomar ärftliga. Även kusingifte ska undvikas men är tillåtet.

  3. Samuel af Ugglas skriver:

    Varför behöver vi enligt socialisterna inte ta ansvar för våra egna liv?
    Svaret ger i blixtbelysning tillståndet i dagens Sverige.

    • Göran skriver:

      Du måste förstå att socialister tänker inte du du. Socialister som läser denna artikel kommer inte att förstå meningen med den. Socialister är präglade att vara hjälplösa, att inte lära sig att ta tillvara på sina egna personliga möjligheter.

    • Åke Sundström skriver:

      Har vi ens hört Allianspartierna besvara den frågan?

      Jag får intrycket att både konservativa KD-are, gammelmoderater (Jan Eriksson, typ) eller de två libertarianska småpartierna, MED och KLP, i allt väsentligt försvarar det svenska ”trygghetssystemet” med tillhörande skattetryck – det som tar ifrån individen ansvaret för sitt eget liv. Med det faktiska daghemstvånget, Alva Myrdals baby i Lenins anda, som ett av de tydligaste exemplen. Letade förgäves efter den punkten i KLP:s partiprogram.

      Och vilket svek var det inte från borgerlighetens sida att avstå från att kriga in i det Kristerssonska kaklet för att ATP-pengarna skulle återlämnas till sina rätta ägare, löntagarna? I stället gick man med på att skänka alla miljarderna till statligt styrda forskningsstiftelser, där medborgarnas inflytande garanterat ligger på nollnivån och den negativa välståndseffekten (via ständiga felsatsningarna på ointressant och enbart politiskt motiverad ”forskning”) är väl så stor som den var med ATP-systemet.

      Ur den marxistiska askan, men kvar i den socialistiska skärselden!

  4. hellertz skriver:

    Lyssna på den här intressanta videon –
    Rockefeller Institute lade fram Corona-planen redan för 6 år sedan
    http://whitetv.se/sv/inget-fritt-medium-i-sverige/2420.html?fbclid=IwAR2VSloLpO1y73L_pJq5h-ZypT0DsNI0e2NeKBlC6-Q3is8Bxj6vp1nhKmo

    2020-03-09

    • Åke Sundström skriver:

      Oligarkernas förmenta komplotter kan nog saklöst avföras från dagordningen. Deras enda funktion är att dölja de sanna skurkarnas, d v s politikernas, inkompetens och ljugande.

      I en fungerande demokrati är det partierna och deras ledare som skall ställas till svars. Att leta andra måltavlor strider mot folkstyrets mest elementära principer, låt vara att även demokratins s k vakthundar, pressen och intelligentian, har ett medansvar. Tidigare sköttes den uppgiften ganska hyggligt, men i dag är det ett svassande för makten som dominerar, ibland t o m i form av korruption eller intellektuell prostitution. DET är folkstyrets huvudproblem. Men vilka åsikter Rockefellerklanen, Soros eller deras gelikar omfamnar eller väljer att konkret stödja, angår oss faktiskt inte alls. Yttrandefrihet råder, om nu det skall behöva sägas?

      • Jan Andersson skriver:

        Exakt så. En spade är en spade. Korten på bordet, ordning och reda, var sak på sin plats. Befriande.

      • Ivar Andersson skriver:

        Jag tror att politikerna styrs till stor del av oligarkerna via olika slutna grupperingar.

    • Mats Jangdal skriver:

      Jag vill förenkla Åkes resonemang. Man kan tro oligarkerna om mycket, Soros inte minst är en välbelagd miljardär-aktivist.
      Men de når bara framgång om de som har den formella makten låter sig korrumperas!

      • Ivar Andersson skriver:

        Håller med om att oligarkerna når bara framgång om de som har den formella makten låter sig korrumperas. Det var det som jag försökte uttrycka.

      • Åke Sundström skriver:

        Helt rätt tolkat, givetvis. Men nu var jag för dagen mer undrande över varför KLP inte har ett slopande av tvångsdagis i sitt program? Enbart tanklöshet, eller?

        Det handlar ju om grövsta tänkbara diskriminering, minst 10 000 per barn varje månad i värdecheckar till dagisföräldrarna, inte ett öre till de som själva tar hand om sina telningar. Stalinism i kubik! Med våra förment borgerliga partiers samtycke – t o m KD:s accept, när godhetspoängen väger tyngre än den kristna etiken. Agerar ens V så skamlöst?

  5. Pingback: Viruspandemi eller informationspandemi? | Frihetsportalen

Kommentarer är stängda.