Dagens gästskribent är Åke Sundström
Det är inte tillväxt som är viktigt, utan välstånd. Tillväxt, högre BNP, betyder inte automatiskt att välståndet höjs. Motsatsen har bli vanligare under senare tid, eftersom BNP-tillväxten i så hög grad bestått av felinvesteringar. Det blir också resultatet när staten via en rad subventionsinslag säger sig vilja medverka till den planerade satsningen på det så kallade gröna stålet. Det är ett nytt Stålverk 80 som Timbro uppmuntrar i en artikel i senaste numret av på Smedjan.
Att politikerna ingenting lärt tvingas väljarna leva med, men att det fria näringslivets språkrör heller ingenting tycks ha begripit – eller i jakt på pekuniära förmåner tiger om – är högst anmärkningsvärt.
RSS – inlägg
Man har väl konstaterat att vi har en högre narkotikaanvändning än beräknat och att det bör justera upp BNP…?
Det är givetvis också ett tankefel och tillhör SCB:s många konkreta räknefel, när man försöker omvandla nominella inkomster och konsumtion till reala värden. Bara de senare skapar välstånd, allt annat är inflationsluft och framtidsimperialism, lånefinansiering med kostnadsbördan (räntor och amorteringar) övervältrad på våra barn, barnbarn och i värsta fall t o m våra barnbarnsbarn. Och framför allt på underklassens efterkommande, därför att eliterna har större möjligheter att via skatteplanering av olika slag undgå att drabbas.
Så det är framför allt vänstern som sviker sin väljarbas, enligt den numera väl verifierade principen att revolutionerna äter sina barn. Brantings barnbarn ingalunda undantagna, som Löfven och andra ger sken av när de förkunnar att ”vi byggde landet”, men förtränger det sanningsenliga tillägget – ”och nu satsar all kraft på att riva det”.
Dessvärre även med våra förment borgerliga partiers helhjärtade medverkan. Som det gröna stålet och andra blocköverskridande klimatgalenskaper bekräftar, Timbros nättidskrift Smedjan drar sig inte ens för att radera i sina kommentarsfält, i stället för att gå i svaromål.
Anarki råder, demokratin är stendöd.
Vad jag kan förstå så är det den italienska ”Fascismens doktrin” som gäller överlag.. Där allt delas upp i tre delar, Staten, Kapitalet och Folket. Staten är byråkratin och Kapitalet är de som styr byråkratin och Folket är smörjmedlet som knådas när lagret går torrt… För den enskilde så gäller det att känna till detta – i tid – så man hamnar i de två första grupperna och inte i den senare.. så har det nog varit i närmare hundra år nu.
Det av finansmannen Fredrik Lundberg kontrollerade investmentbolaget Industrivärden sålde nyligen samtliga sina aktier i ståltillverkaren SSAB. Även finska staten har nyligen sålt omkring hälften av sitt innehav.
https://bulletin.nu/analys-storagarnas-utforsaljning-misstro-mot-ssab-s-strategi
Det finns tydligen försiktiga investerare som inte har hybris och tror på Hybrit.
Korrekt, det finns kritiska röster, bla i Industrivärden så visst är det möjligt att pendeln kan hinna svänga i tid. Men samtidigt finns i dag en bredare uppslutning bakom den grundläggande dårskapen, klimatnojan, och investeringarna är redan påbörjade, så låt oss inte ta för givet att sans och förnuft denna gång går att uppbringa innan alltför många miljarder redan gått till spillo.
Knäckfrågan är och förblir om den s k högerledaren Kristersson kan förmås släppa sina vänsteristiska missuppfattningar och revoltera mot storbolagens marxister i ledningen för Svenskt Näringsliv..
Fredrik Lundberg har bättre koll, men det räcker nog inte utan uppbackning av fler sannborgerliga krafter. T ex om SvD byter fot, som en ledare i dagens tidning låter antyda. Rubriken ”Klimatpolitiken är ett korthus” kan inbjuda till positiva tolkningar, men å andra sidan har skribenten ett underligt fokus på petitesser, som hårdare miljökrav på vattenkraften. Kraven på marknadsstyrning och fri konkurrens lyser alltjämt med sin frånvaro.
Man påbörjade markarbetena till Stålverk 80 innan det avbröts. Än så länge är det tidigt i Hybrit så det är många problem som ska övervinnas. Gröningarna kanske inser att SSAB och LKAB kanske riskerar konkurs när kostnaderna blir orimliga och lönsamheten uteblir.
Ingen risk för konkurs då vi skattebetalare får notan när det barkar åt skogen! Hybrit är bara ett påhitt och har ingen verklighetsanknytning!
”Hybrit” var ett nytt ord.. Jag trodde det hette ”hybris”….
SSAB och LKAB är aktiebolag och kan inte ta emot statliga bidrag hur som helst enligt EUs regelverk. Därför är risken för konkurs inte försumbar.
Tidigt exempel på användning av vätgas:
http://www.thehistoryblog.com/archives/61450
C Stenbeck säljer telecom och köper in sig på Hybrit. Koldioxidbluffen kräver sina offer. Fredrik Lundberg är klok och håller sig nogsamt borta.