Ett förslag till ny mandatberäkning till Sveriges riksdag.

Dagens gästskribent är Stig-Evert Johansson

Låt oss konstatera att Sveriges valmanskår enligt valmyndigheten har 7 495 936 röstberättigade väljare.

Då vi har 349 platser (mandat) i vårt parlament krävs det alltså 7 495 936/349 = 21478,3266 röster/mandat = M (i texten nedan). 

De partier som lyckades samla erforderligt antal röster för att komma över gränsen 4% erhöll totalt 6 377 588 röster. 

Resterande del av väljarkåren tillhör alltså småpartier, blanka, ogiltiga och väljare som avstått helt. Dessa blir till antalet 7 495 936 – 6 377 588= 1 118 348 röster. Nedan kallade ”soffan”

Man kan nu fråga sig varför de resterande, låt oss kalla dem soffliggarna, inte visas i riksdagen i form av tomma stolar. Det skulle ge oss väljare ett skäl till eftertanke om riktigheten i att avstå.

Om vi leker med denna tanke så skulle dessa ge 1118348/ M = 52,07  Alltså 52 tomma stolar (mandat) i Sveriges riksdag. 

Övriga 297 mandat skulle fördelas enligt följande:

M.  1284698 / M = 59,81 eller =  60 mandat
C.     557500 / M = 25,96 eller =  26 mandat
L.     355546 / M = 16,55 eller =  17 mandat
Kd.  409478 / M =  19,03 eller =  19 mandat    Alliansen = 122 mandat

S.   1830386 / M = 85,22 eller =  85 mandat
V.     518454 / M = 24,14 eller =  24 mandat
Mp.  285899 / M = 13,31 eller =  13 mandat    Rödgröna = 122 mandat

SD  1135627 / M = 52,87 eller =  53 mandat

”soffan” 1118348 / M = 52,07 eller = 52 mandat

Alltså blir det 297 besatta mandat i Sveriges Riksdag plus 52 tomma platser. De senare representerar de väljare som röstar på partier som inte når 4% och alla de som inte bryr sig om att rösta alls. 

Graden av demokrati blir troligen inte större för att man är många utan det kan säkerligen rent av bli effektivare med färre mandat. Vårt parlament är störst i världen i förhållande till landets folkmängd.

Vill man sedan produktutveckla idén så skulle kunna anordna en digital slumpgenerator för dessa 52 mandat (soffans) att användas vid omröstningar i riksdagen.  Slumpgeneratorn  skulle innehålla tre alternativa svar för varje mandat Ja, Nej, och Blankt.

Kanske skulle detta underlätta kvalen den nyvalda riksdagen för närvarande har. De tycks vara i trotsåldern de flesta ledamöterna.

Källa: Alla röstetal är hämtade från Valmyndigheten.

 

This entry was posted in Aktuella övriga ämnen, Gästlistan and tagged , , , , , , , , , , , , . Bookmark the permalink.

21 Responses to Ett förslag till ny mandatberäkning till Sveriges riksdag.

  1. Mats Jangdal says:

    Detta då till skillnad för hur det görs idag.
    https://www.val.se/svenska-valsystemet/rostrakning-och-valresultat/mandatfordelning.html
    Enligt myndigheten är tanken bakom uträkningarna att ett parti som kommit över spärren och fått 20% av rösterna ska få 20% av mandaten. Mandaten ska också komma från rätt valkretsar, därav den jämkade uddatalsmetoden.
    Vidare görs en viktning mellan storstadsområdena och övriga Sveriges valkretsar med jämförelsetalet. Detta har i år sänkts från 1,4 till 1,2, vilket vad jag förstår ger ökad vikt åt storstäderna. På bekostnad av exempelvis SD röster på skånska landsbygden. Ändringen gjordes redan 2015, men används för första gången i år. Valmanipulationen har alltså förberetts länge.

  2. Göran says:

    Tomma stolar ökar inte demokratin, dvs. själva röstningen. Det kan påverka om det införs ett system där de tomma stolarna alltid representerar ett Nej. Förslag måste alltid röstas igenom med ett Ja.

  3. Samuel af Ugglas says:

    Fortfarande saknas möjligheten för väljarna att sparka oduglingar och folkmissbrukande politiker som t.ex. ”coinflippern” Billström. Bilden av honom i tidningen med en utgången ”enkrona” i handen kommer jag aldrig att glömma.
    Idén med representation av ”blankrösterna” är helt rätt tänkt. De har ju också en åsikt!

  4. Jan Andersson says:

    Risken är då att ALLA blankröstar i nästa val så Löfvén får stå ensam i talarstolen inför tomma bänkar.

    • Göran says:

      Den risken finns nog inte. Det är mer troligt att Stefan Löfven får lära sig arabiska så han kan tala med sina medlemmar i Riksdagen.

  5. Jan Andersson says:

    Det var väl under 50% av fransmännen som röstade fram Macron? Alltså en majoritet som inte ville ha honom…

  6. Dandersan says:

    Det skulle ge de oengagerade en röst-tvärt emot deras vilja!

    • Jan Andersson says:

      Jag anser nog att en blankröst kan vara tydligt och initierat ställningstagande: “Det finns inget parti som jag känner att jag vill rösta på”. Problemet är att de som inte ens vet att det är valdag också låter bli att rösta.

  7. Niklas says:

    Sedan är det ju också ett oskick hur den geografiska representationen i riksdagen ser ut. Ebba Bush-Thor bor ju i Uppsala, men “representerar” visst Skaraborg. Thomar Morell bör ju i Tibro, men
    “representerar” Gävleborgs län. Jimmy Åkesson stod väl överst på varje SD-märkt riksdagsvalsedel och så vidare.

    • Göran says:

      Varje ledamot representerar bara sig själv. Om du ska representera någon måste du känna denna någon. Du måste känna till vilka åsikter de har som du representerar.

  8. Ivar Andersson says:

    Skulle vara intressant med 52 riksdagsmän/kvinnor som inte är bundna av partipiskan och som kunde rösta efter eget huvud. Hur dessa 52 riksdagsmän/kvinnor ska utses får någon annan lösa.

  9. Rikard says:

    Hej.

    Vore det inte ännu bättre med hundra valkretsar som får skicka varsin av invånarna vald representant till riskdagen, och därmed ha en riksdag på etthundra ledamöter?

    Vidare bör alternativet blankröstande inte finnas i riksdagen eller landsting och kommuner – ja, eller nej räcker av det enkla skälet att det kräver ett aktivt ställningstagande. Frånvaro bör räknas som ‘ja’-röst.

    Dessutom kan man göra riksdagsvalet ännu mer demokratiskt genom att avskaffa röstandet på partier, och istället lotta ut platserna bland röstberättigade medborgare (vem som skall räknas som valbar och som medborgare är en separat fråga).

    Låt säga fem miljoner röstberättigade svenskar (alltså svenska svenskar, inte ‘svenskar’) och statistisk fördelning. Kan det bli ett mer representativt urval än så?

    Men det tjänar för all del inte partier, korporativ eller oligopol på.

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare

    • Samuel af Ugglas says:

      Rikard,
      Du berör den centrala punkten den att ombudet representerar väljaren och inte partiet.
      Sverige hade aldrig sjunkit så djupt om odugliga politiker hade försvunnit.

    • Mats Jangdal says:

      99 enmansvalkretsar, kanske?

    • Göran says:

      Frånvaro måste vara Nej. Du kan inte rösta för något om du inte är med och röstar.

      • Jan Andersson says:

        Hur fungerar det idag med ibland stor frånvaro vid omröstningarna? Har alla frånvarande lämnat fullmakt? Ett default “Ja” skulle tvinga dit alla soffliggare.

        • Mats Jangdal says:

          Man har ett kvittningssystem vid frånvaro. Det fungerar när båda sidor vill. Ibland blir det upprörda känslor när det inte fungerar.

          Visst är det principiellt orätt att frånvaro ska resultera i en ja-röst. Men praktiskt skulle det främja närvaro och engagemang.

  10. Per-Olof Persson says:

    A). Viktigast är dock att systemet med proffspolitiker avskaffas eftersom detta system leder till korruption. En vald ledamot och en regeringsledamot bör få sitta endast en valperiod.

    Idag blir de flesta människor politiker endast för att det är ekonomiskt fördelaktigt och att det är en bra karriärväg fram till pensioneringen. De företräder enbart sig själva och inte folket.

    Det ekonomiska intresset gör att de politiska besluten styrs uppifrån och ner. Ingen vågar rösta emot dåliga förslag som folket förlorar på.

    Människor som är kreativa och som vill lösa de problem som finns blir inte politiker eftersom problemen inte ska lösas. Problemen ska istället bli större eftersom det välfärdsindustriella komplexet tjänar ekonomiskt på att problemen blir större.

    B) Systemet med att skattebetalarna finansierar de politiska partierna bör avskaffas eftersom det leder korruption och att de politiska partierna blir en del av den offentliga sektorn.

    C) Offentligt anställda bör inte få ställa upp som ledamöter i valen eftersom detta kan leda till överbeskattning av den privata sektorn.

    • Mats Jangdal says:

      Vi ser ju nu att de offentligt anställda lägger sig i regeringsbildningen. De vill beställa sina egna chefer!
      Så A) amatörpolitiker skulle ha mycket lite att sätta emot dessa proffsanställda “politiker” i det offentliga.
      B) är helt rätt.
      C) är också rätt.

      • Göran says:

        Socialdemokraterna har hela året sysslat med att tillsätta sina egna trogna personer som en massa befattningar. Vem som helst kan förstå att det har skett för att deras agenda ska drivas oavsett vilka som sitter vid makten.

        • Jan Andersson says:

          Är det inte sossarnas “Kongressen” som bestämmer politiken, dvs. en mängd lekmän som framkastar idéer om nya reformer och nya skatter?

Leave a Reply