Dagens gästskribent är Sture Åström
I söndagens Agenda på SVT 2 bekräftade Magdalena Andersson att Socialismen går mot sin kollaps och att hon driver på den utvecklingen. Fast hon inte förstår att det är vad hon gör.
Under en lång intervju undvek hon att svara på frågor genom att istället revidera historiebeskrivningen med beskyllningar på de borgerliga regeringarna för fallen av negativ utveckling. Hon bekräftade socialisters tro på ”Allt är Politik” genom att utlova en politik efter 2026 som skulle höja tillväxten, vilket säkert skulle ge dramatiskt höjda skatteintäkter.
Men hon visade genast att resultatet skulle bli det motsatta, så som alla prov av socialism i full skala visat: Sovjet, DDR, Kuba, Zimbabwe och Venezuela. Kina vände utvecklingen genom att återinföra äganderätt och släppa lös oreglerad kapitalism.
Högre tillväxt skall ge mera skatter
Hon ville höja takten i tillväxten, men kunde bara förställa sig att det kunde ske med politiska åtgärder. Hon ville höja skatten för ”de rika”, men fattade inte hur det verkar på tillväxten. Det är bland dem man finner de medborgare som visat att de förstår att förvalta kapital. Deras förmögenheter utgör sådant risk-kapital som behövs för att skapa nya jobb, d.v.s. tillväxt.
Högre skatt på ”de rika” flyttar risk-kapital från kunniga medborgare till genuint okunniga politiker. Dessas första prioritering är att sprida pengarna till grupper som kan ge dem fler röster. Den skatten är ett säkert sätt att strypa tillväxten.
Progressiv skatt är en eftergift till kollektiv avundsjuka och ett exempel på socialismens grundläggande missuppfattningar av verkligheten, ex.vis:
- Människor är olika. Deras talanger och kunnande gör att de passar bäst i olika uppgifter i samhället.
- Ekonomin för alla, inklusive hela samhället, vilar ytterst på de värden som skapas i företag. Dessa startas och drivs av ”företagare” med specifika talanger och särskild kompetens, krav som är vitt skilda för olika företag.
- Det är omöjligt att sortera fram företagare genom utbildning eller tester. De sorteras fram på en fri marknad, där alla kan försöka och vinsten avgör vilka som kan fortsätta och vilka som sorteras bort.
- För att tillräckligt många skall lockas att ta risken med att försöka, måste de framgångsrika kunna bli ”rika”. Efter skatt. Notera att vinsten i ett nydanande företag oftast är mindre än 10 % av den vinst samhället som helhet erhåller.
- Socialismen har glidit så långt från grundläggande demokratiska värden att en närmast fascistisk syn på yttrandefriheten nu dominerar i Public Service och etablerade media. Där har inga tvivel på klimatkrisen fått utrymme. Men Magdalena Andersson kan inte ha undgått att notera de tvivel på klimatkrisen, som flaggats för offentligt. Hon har bara inte velat ta reda på motiven för tvivlen. Hon satt helt fast i tron på den ”Gröna Omställningen” med omedelbara krav på mera el från vindkraft. Hon insåg inte att krisen är en bluff, Norrlands gigantiska ”fossilfria” projekt är en overklig dröm. De ”pausas” nu och skrotas snart, så att de behöver ingen el. Vi har redan för mycken vindkraft, som står stilla ibland.
Politikens förtroende kollapsar
Allmänheten får snart klart för sig att politikerna har blivit grundlurade om klimatkrisen. När politikerna så länge visat sig så hejdlöst lättlurade, kan man inte tro på dem mera. Socialismens mantra ”Allt är Politik” är ju direkt vettlöst !
Politikens församlingar kan inte besättas med överåriga ungdomsförbundare som vill förbättra världen och oss medborgare. Vi måste återvinna demokratins grundtanke: Politiker skall representera oss väljare och tillvarata våra intressen.
Det kräver förstås en ny grundlag med nytt valsystem. Det kan kanske börja diskuteras snart. . .
Sture Åström
Rätt! Och man kan ju tillägga att företag med enbart lokala kunder endast ”tvättar skjortorna åt varandra” men är väsentliga för att det ska uppstå en tätort någonstans, och så vitt jag vet är livsmedelsbutiken, lunchrestaurangen och kaféet alla privata företag. Och ju mer välkomnade dessa är av kommunförvaltningen, desto bättre går det för orten i stort, såvida inte kommunen får storhetsvansinne och bygger en sporthall för 20 miljoner (oj, de sa att den max skulle kosta 10 miljoner när de började bygga för tre år sedan…).
Vårt relativa välstånd i Sverige bygger enbart på export, men nu har ju sossarna lämnat över förvaltningen av svensk skog till EU nästa år, och rika privata skogsägare svartmålas följaktligen i sossepressen. Var på er vakt mot alla klimatåtgärder som nu i elfte timmen måste tillgripas – om det är något som Sveriges skogägare hittills har skött bra så är det skogen som aldrig har varit så ymnig som nu.
Privat ägande är en grundbult för ett lands välstånd, ja, för allt välstånd. Men, hur ska folk förstå det, när de tror att sjukvård och utbildning är gratis i Sverige?
Att bli rik är en mycket bra drivkraft, som skapar jobb åt de flesta människor i Sverige.
USA:s tidigare president George W. Bush införde en ”lyxskatt” på större båtar. De rika skulle vara med och betala mer. Vad blev resultatet. Över 1.000 företag som arbetade med de rikas båtar gick i konkurs. En del av de företagen hade funnits i över 100 år. Runt 30.000 personer som arbetade med de rikas båtar blev arbetslösa. Den förväntade skatteinkomsten, blev i stället lägre skatteinkomster från denna bransch.
Under gårdagens TV-sändning från Nobelfesten intervjuades en av pristagarna i Ekonomi.
De tre pristagarna hade kommit fram till att rika länder hade blivit rika tack vare demokrati med stabila institutioner och rättsväsende. Under intervjun uttryckte ”vetenskapsmannen” oro för hoten mot demokratin. Han refererade till kuppförsöket i Sydkorea och utvecklingen i USA. Jag fick intrycket att han menade Trump.
Dock ser jag det verkliga hotet mot demokratin där i partiets Demokraternas glidning mot fascism. Tydligt visad med användandet av statens resurser för att förfölja presidentkandidaten Trump.
Denne må uppträda stötande för många men en stor menighet i USA ser honom som främsta hoppet att ”dränera träsket”, d.v.s. den centrala byråkratin bemannad med socialister.
Till det jobbet behövs en orädd ”flåbuse” som inser jobbets magnitud. Finns någon annan än Trump ?
Jag noterade intervjun därför att den tycks visa att även ”vetenskapen” sitter fast i socialistiska föreställningar. När okunniga socialistiska politiker skall verka ansvarsfulla genom att utgå från den sakliga vetenskapen, kommer de således att få underlag som bekräftar deras socialism.
Det krävs lite fantasi, sinne för proportioner och praktisk erfarenhet för att förstå hur enastående rationellt en verkligt ”fri marknad” kan fungera. Det är inget ungdomsförbundarna kan lära sig på universiteten.
Som jag någon ång nämnt för dig håller jag med om att ”allt är politik”. Alltså att allt, både man som politiker väljer att göra och INTE göra, är politik. Socialister vill gärna att det ska framstå som att det är de som gör allt gott i världen.
Jag vill hävda, och uppmana bogerliga politiker att utmana den bilden och säga; vår politik går ut på att störa medborgarens så lite som möjligt, och det är en i grunden bättre politik än den socialistiska politiken att störa mesta möjligt!
Miljöpartisterna går numera vanligen längre än både kommunister och socialister i krav på avskaffad äganderätt, för klimatet och miljöns skull. Media granskar inte alls dessa ohållbara och utopiska tankegångar.
De kräver vård till alla, förebyggande vård, läkarvård, efterbehandling, som ska utföras av högt betald personal som allt för ofta har som personligt mål att jobba så lite som möjligt. Denna vård ska dessutom erbjudas även alla som inte betalat en krona för den.
Alla utlovas med denna vård leva ett evigt liv med hög pension.
Dessa lögner om vård, livlängd och pension är bara en liten del av de lögner socialisterna lockar väljare med.
På Nobeldagen infördes i Helsingborgs Dagblad följande makalösa drapa som Sture säkert läst.
”Det måste löna sig att producera och välja bra mat. Våra val gör skillnad.”
https://etidning.hd.se/p/helsingborgs-dagblad/2024-12-10/a/det-maste-lona-sig-att-producera-och-valja-bra-mat-vara-val-gor-skillnad/2845/1764609/59194833
Den beskriver de nya ”livsmedelsproducenterna”!!! Tro det om ni vill.
De tidigare producenterna har slutat p.g.a. ålder och de unga kommer aldrig till på grund av ÄNGSLAN för vad som komma skall.
Jag har en klassiker som aldrig kan upprepas för ofta, nämligen denna: ”I väntan på kalkonen”
Det är förunderligt, när man tänker på det, hur Thanksgiving-helgen görs möjlig tack vare en mängd olika människor, av vilka ett stort antal är totala främlingar?
För att kalkonen ska hamna på middagsbordet krävs det engagemang av tusentals människor.
Bönderna, naturligtvis, som föder upp fåglarna, men också de som säljer fodret – de som levererar det till gården, för att inte nämna arkitekten som designade byggnaden – arbetarna som byggde den.
Fågeln måste slaktas, plockas, inspekteras och transporteras och lastas och lossas, förpackas, vägas och prissättas och läggas i frysdiskar. Folket som gör allt detta har i sin tur en uppsjö av människor bakom sig som utför andra uppgifter – från att raffinera bensin till tillverkning av lastbilarna, till tillverkningen av plasten som köttet förpackas i.
Alla dessa aktiviteter, utförda av oräkneliga främmande män och kvinnor, har pågått under många månader så att jag och tusentals andra kunde köpa en kalkon till denna helg.
Nivån på samordning som krävs för detta är häpnadsväckande. Men vad är ännu mer imponerande är att ingen samordnade det.
Ingen “Kalkon-tsar” har konstruerat en plan och utfärdat order. Ingen tvingade folk att samarbeta så att vi nu har en kalkon i ugnen. Men ändå samarbetade de. När jag kom till Publix var kalkonen där. Allt jag behövde göra var att köpa den. Om inte det är ett mirakel, vet jag inte vad vi kan kalla det.
Adam Smith kallade det ”den osynliga handen” – den mystiska kraft som gör att otaliga människor – som arbetar för egen vinning – främjar ändamål som gynnar många.
Av det som verkar som kaos, orsakat av miljontals okoordinerade privata transaktioner, uppstår spontan ordning på marknaden. Fria människor agerar fritt och det resulterar i en mängd varor och tjänster – mer än det mänskliga sinnet kan förstå.
Ingen diktator, ingen byråkrati, ingen superdator planerar det i förväg. Ju mer en ekonomi planeras, desto mer drabbas den av brist, störningar och misslyckande.
Upplagd av Berit kl. torsdag, november 23, 2017
Sture, Du är beundransvärd som orkar engagera Dig och alltid lika kristallklar, TACK.
En kalkon eller gås till Jul var viktig även i det fattiga East End i London förr, läs Dickens. Den var en symbol för att det trots penningbristen ändå var något speciellt med att vara brittisk medborgare, och därmed de enda som förr stod för civilisation, tillväxt och utveckling i världssamfundet.