Jag läser Ludwig von Mises Mänskligt Handlande, som utkom i USA 1949, i den svenska översättningen som utkom 2020. Den är på cirka 900 sidor av mycket skiftande karaktär, kvalitet och aktualitet. Sidorna 261-271 har dock många intressanta redovisningar och tankar. Jag citerar ur tre kapitel och kommenterar i tre artiklar. Indragen text är citat ur boken.
Prisers föränderlighet
Bytesförhållanden är i ständig förändring eftersom förutsättningarna som skapar dem hela tiden förändras. Det värde som en person tillskriver både pengar och olika varor och tjänster är resultatet av ett val vid en specifik tidpunkt. Varje senare tillfälle kan skapa något nytt och medföra andra bedömningar och värderingar. Det är inte det faktum att priser fluktuerar som fordrar en förklaring, utan att de inte fluktuerar fortare.
Här konstaterar Mises vad filosofer och forskare insett i 2500 år minst, att inget är beständigt. Men lika fullt försöker dagens politiker inbilla oss att de har makten att styra klimatet så att det aldrig ändras och de kan styra ekonomin så att alla får det bra. Trots alla bevis på att de har fel fortsätter de charaden och mängder med folk tror dem!
Daglig erfarenhet lär människor att marknadens bytesförhållanden är föränderliga. Man skulle kunna anta att deras tankar om priser borde ta hänsyn till detta. Trots det lider alla vanliga uppfattningar om produktion, konsumtion, försäljning och priser mer eller mindre av en vag och motsägelsefull uppfattning om att priser är fasta. Lekmannen tror ofta att bevarandet av gårdagens priser är både normalt och rättvist, medan förändringar av bytesrelationer är något onaturligt och orättvist.
Någon som hört och minns socialisterna tala om ekonomisk demokrati? Vilket betyder att de tänker sig att staten ska garantera alla samma ekonomiska standard genom att gå in och och korrigera dem som tjänar för mycket. Det ska göras via hån, förbud, beskattning och annan konfiskation.
Till och med de klassiska ekonomerna dröjde med att befria sig från detta misstag. De såg värde som något objektivt, det vill säga som ett fenomen i den yttre världen, en egenskap inneboende i saker och ting och som därför var mätbar. De förstod sig inte alls på värdeomdömenas rent mänskliga och voluntaristiska beskaffenhet.
Inneboende värde, även kallat intrinsikalt värde är vad som framför allt används när vänsterfolk vill konfiskera ägande- och brukningsrätt i naturen. Då ska dessa självutnämnda byråkrater ges makten att bestämma att ägaren inte får bruka sin egendom eftersom det brukade har ett egenvärde som endast byråkraten ser och det värdet får inte rubbas.
Under den tid från och med att dollarn skapades ökade den i värde (något nationalekonomerna och politikerna påstår att den inte kan) fram tills dess att den så kallade riksbanken inrättades, för att därefter till dagens dato har minskat i värde med 98 %.
Något säger mig, att vi hade haft en sundare värld utan riksbanker.
Pingback: Mises del 1 Föränderlighet | ulsansblogg
Egentligen så pratar du emot dig själv…von Mises påtalar ju att inget har ett bestående värde, medan du anser att äganderätten har ett bestående värde.. Så är naturligtvis inte!
Det enda man kan veta att det man har i handen just nu har man i handen..
Om någon annan får för sig att ta det ifrån dig så kanske de kan göra det och då är det värdelöst för dig.
Det är ju precis det vi upplever i världspolitiken just nu…
Det finns inget som är rätt värderat. Därför att allting kan förändras till imorgon…
Nej då har du inte läst ordentligt! Äganderätten till min egendom kan ha ett värde för mig. Det säger Mises inget om. Det han säger är att det inte finns några objektiva värden. Därför, menar jag, kan det inte finnas något intrinsikalt värde som byråkrater objektivt kan hänvisa till när de vill konfiskera mitt värde.
Sedan är jag inte överens med Mises i alla delar, men det är intressant att veta vad han säger, för han är ett rättesnöre för många libertarianer.
Detta var del 1, delarna 2 och 3 följer efter och har hans resonemang här om värde som utgångspunkt. Del 2 och 3 är intressantare, men kräver viss förförståelse från del 1.
Tja, då är det väl enbart makten i sig som har ett värde som gäller de flesta..och om alla är överens om det så är det makten då som alla strävar efter..