Public Service och annan media

Det är få demokratier, om ens någon, som har så omfattande skattefinansiering av etermedia som Sverige. Så har också PS en helt dominerande ställning i svensk media. Både de PS-anställda själva och merparten av riksdagspolitikerna hävdar leende att PS är objektivt och neutralt i alla lägen. Åtminstone sammantaget när alla fått komma in med genmälen osv.

Men det är långt ifrån sanningen. Varje vaken tittare/lyssnare inser snabbt att för PS är den politisk korrekta allmänna meningen det objektiva och neutrala. Sålunda är socialdemokratisk ideologi och politik oproblematiskt neutral. I huvudsak likaså miljöpartistisk. Däremot är moderaternas ideologi och politik aldrig neutral, den kallas för högerpolitik. Kristdemokratisk politik etiketteras ofta som högerextrem, bland annat för dess innehåll av kristen etik.

Sverigedemokraternas politik benämns också högerextrem eller gärna det ännu längre ordet högerextremistisk, vilket väl låter ännu farligare. Detta trots att SD i grunden är ett sosseparti, vilket också sannolikt är den objektiva anledningen till att de lockar så många LO-anslutna väljare. Sossarnas ständiga tjat om SD som nazistiskt och rasistiskt faller för det mesta tillbaks på dem själva.

Partier utanför riksdagen nämns aldrig av PS, utom ibland, som när förre V-ledaren Gudrun Schyman gör ett framträdande för Fi eller när Piratpartiet kom in i EU-parlamentet. Men även dessa partier sållas nogsamt bort i PS andra partier göre sig icke besvär.

Denna inställning till partierna i PS får stöd av Granskningsnämnden för radio och TV, statens eget organ för granskning av statens mediakanaler. Andra partier än de som redan sitter i riksdagen i skydd av fyraprocentspärren, som ställer upp i riksdagsval behöver inte redovisas alls. Lokala partier som inte ställer upp i riksdagsval och därmed inte hotar ”staten” går det bra att redovisa.

Men staten nöjer sig inte med att hålla sig med den mest inflytelserika mediakanalen. Via sitt presstöd ser staten till att alla mediaföretag som staten kan påverka också lyder statens uppfattning om vad som är sant, objektivt, vetenskap och bra journalistik.

De medieföretag som till äventyrs väljer att stå utanför presstödssystemet eller av pressetiska integritetsskäl inte kan få något (de redovisar kritik mot staten och socialismen) granskas dessutom av Säpo, MSB och Myndigheten för psykologiskt försvar. Ibland med rena trakasserier och falska anklagelser som följd. I de fall dessa medieföretag publicerar online blir de också granskade och i förekommande fall trakasserade av internetjättar som Google, Meta och Twitter.

Så här kan vi inte ha det. Vi måste få ett bättre skydd för åsikts- och yttrandefrihet. All utveckling hänger på att nya idéer fritt får brytas mot de gamla. Denna princip är mycket viktigare för demokratin än exempelvis den om religionsfrihet.

Av dessa anledningar vill Klassiskt liberala partiet lägga ner Public Service och avskaffa presstödet.

Det här inlägget postades i Frihet och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

4 svar på Public Service och annan media

  1. Pingback: Public Service och annan media | ulsansblogg

  2. ivarandersson skriver:

    Håller med till 100%. PS och MSM går i regeringens ledband. Annars uteblir bidragen och journalisterna blir arbetslösa. Nu har de sin försörjning tryggad via skatten.

  3. Jan Andersson skriver:

    Samma här! Bort med det sjuka presstödet!

  4. Samuel af Ugglas skriver:

    Presstöd förutom att det är förnedrande och skadar människor är ren STÖLD.

Kommentarer är stängda.