Här är mitt remissvar på den senaste vapenutredningen, som jag recenserat tidigare.
Diarienummer Ju2024/01121Remissvar på Slutbetänkande av 2022 års vapenutredning, SOU 2024:31.
Utredaren har inte kommit i närheten av att fullgöra uppdragets klart formulerade delar.
Istället har utredaren i huvudsak ägnat sig åt redaktionellt arbete, genom flytta paragrafer i sidled samt språklig redigeringar i befintlig text.
Av de konkreta punkterna punkterna i uppdraget har i princip ingen förändring föreslagits som innebär en förbättring för legala vapenägare av olika kategorier.
Istället har utredaren i sina förslag tillskyndat sådant synsätt som polismyndigheten i aktivistiskt nit ofta redovisat i media och inte minst i rättsfall där man till och med lurat domstolar till att tro att lagen säger något annat än den gör.
Utredaren har därför i princip bejakat att låta polis och domstolar godtyckligt stifta lag på ett sätt som endast tillfaller riksdagen.
Sammantaget är detta mycket allvarligt och utredningen måste i sin helhet avslås.
Några punkter där utredningen hamnat helt fel:
- Utredningen skulle ta ställningen till om femårslicensern ska avskaffas. Flera partier har i riksdagen meddelat att femårslicenserna ska avskaffas och tillsvidarelicenserna återinföras. Utredaren har föreslagit att femårslicenserna ska vara kvar och inte föreslagit någon ändring som är i linje med riksdagens uttalade mening.
- Utredningen skulle lämna ett förslag för hur jägares vapengarderob kan utökas. Istället lämnas ett förslag som i praktiken kan innebära en inskränkning.
- Utredningen skulle lämna förslag på hur kraven för ändamål samling kan förtydligas, för att göra handläggning enklare, mm. Det förslag som lämnats ökar möjligheten för godtycke från polisen.
- Utredningen skulle överväga om byråkratin vid vapenbyte kan förenklas, detta med anledning av att en person som redan har skjutvapen har befunnits vara betrodd i samhällets ögon att inneha vapen. Utredningen har inte föreslagit några ändringar som underlättar för legala vapenägare.
- Utredningen skulle undersöka möjligheten att i övrigt effektivisera handläggningen av licensärenden, däribland inrättandet av en särskild instans skild från polisen som inte klarat att varken hålla godtagbara ärendetider eller utföra uppdraget på ett för medborgarna rättsneutralt sätt. Utredningen har inte lämnat förslag på någon ändring i den riktningen.
- Utredningen skulle föreslå en uppdelning av vapenlagens straffbestämmelser mellan vad som är en administrativ förseelse av en legal vapenägare och vad som är ett brott enligt brottsbalken. Utredningen har inte lämnat tillräckligt tydliga sådana förslag.
- Utredningen skulle föreslå hur det Europeiska vapenpasset kan antas och bli gällande i Sverige. Utredningen har inte lämnat något sådant förslag.
- Utredningen lämnar utan hänvisning till uppdraget förslag på skärpningar för hur skytteföreningar får disponera sina klubbvapen. Skytteorganisationerna är en del av civilförsvaret och ytterligare försvårande av verksamheten bör inte tillkomma.
- Utredaren vill skärpa aktivitetskraven för att inneha vapen för målskjutning. tillsammans förslaget att inte avskaffa femårslicenserna så som riksdagen begärt, innebär förslaget ett kraftigt försvårande att legalt få inneha skjutvapen.
- Utredaren föreslår utanför uppdraget att färre vapentyper ska vara tillåtna för föreningsegna grenar. Detta trots att utredaren skriver att de föreningsegna grenarna är viktiga för skyttesportens utveckling. Utredningens förslag måste därför avvisas.
- Utredaren föreslår på flera ställen att Polismyndigheten ska få i uppdrag att på eget bevåg rätta till de problem Polismyndigheten själv avsiktligt skapat. Så ansvarslöst kan inte staten agera.
- Utredaren hänvisar till polisens teorier om stora problem med ”Läckage” av legala vapen till brottsliga organisationer och verksamheter. Forskning har flera gånger visat att denna teori är falsk och kan därför inte läggas till grund för utredningens slutsatser och förslag.
- Utredaren öppnar för att låta Polismyndigheten på eget bevåg baka in en bedömning av delar och tillbehör som inte är licenspliktiga i en licensbdeömning, det vill säga i förlängningen även en bedömning av om ett vapen med sådana delar är lagligt eller ej. Det kan till exempel vara ett eftermonterat sikte som polisen ogillar. Sådan rättslöshet kan inte accepteras.
Med vänlig hälsning:
Mats Jangdal
Vapenägare, jägare och ostraffad, med körkort i 50+ år och inte ens en hastighetsbot.
Hantering av vapen och därmed tillhörande tillstånd är ju en straffhantering utanför lag och rätt. Det finns många knivar med syfte att ta livet av folk i omlopp i Sverige, vågar man tala om det?
Har man redan glömt hur tjänstemän kunde utmäta straff mot Karl Hedin innan ens det han anklagats för kommit inför domstol. De socialistiska tjänstemännen STAL HANS VAPEN.
Den socialistiska stöldvågen kommer att utvecklas mycket ännu, var så säkra.
Glöm inte tacka Ingvar Carlsson, Bildt, Reinfeldt, Löfven bl.a.
Flera undersökningar genom åren har visat att jägare och legala vapenägare begår färre brott än vad poliser gör, i genomsnitt.
Polisen är alltså moraliskt underlägsen legala vapenägare och borde därför inte vara betrodda uppdraget att avgöra vilka som ska få ha vapen.
Innehav av jaktvapen (eller armévapen i privat förvaring) är urtypiska områden där urgammal ”frihet under ansvar” borde råda.
Missbruket blir istället dolt, men minst lika stort, och polisens arbete försvåras.