Frihetsportalen

Historien visar att värme gynnar högkultur mer än kyla. Exemplen är flera, för att nämna några; faraonsk tid, romartiden, sen vikingatid. Dessa epoker avbröts, förstördes rent av, av kallare perioder med svält och sjukdom som följd. Vi har upplevt vad som kallats den lilla istiden från mitten av 1400-talet till ungefär mitten av 1800-talet. Sedan dess har vi haft en svag återhämtning. Eftersom denna period, 1850 till nutid sammanfaller med den tid vi kunnat mäta temperatur med instrument och notera dessa temperaturer regelbundet så är denna återhämtning väl belagd och befunnen vara cirka 1°C.

De temperaturer vi tror oss se i historien har vi som proxydata. Proxy betyder här ställföreträdande eller indirekt. Vi kan indirekt bilda oss en uppfattning genom att studera andra fenomen i naturen, exempelvis trädringar, pollenanalys ur sediment, tillväxtzoner i mossar, borrprov i glaciärer och en del andra. Väl genomfört ger det en ganska bra uppfattning om temperaturen, särskilt om man använder flera olika källor som bekräftar varandra. Men de kan ändå aldrig ge temperaturer på tiondelar av en grad, ofta inte ens på en grad när.

Andra källor är skriftliga, sådana som konkret berättar om hur vädret varit under år och månader. Även beskrivningar av nederbörd, skördeutfall, vilttillgång och annat kan tolkas, med försiktighet, till hur klimatet varit. På svenska har vi sedan urgammalt uttrycket årsmån för att sammanfatta livets förutsättningar under året.

I Alexandria finns en 900 år obruten serie data över Nilens vattenstånd. Man kan se hur väder och klimat varierat, men denna långa serie saknar prognostiskt värde, den kan inte förutspå hur vattenståndet blir i framtiden. För det finns inget dataset som är likadant som ett annat i denna serie. Man kan alltså inte säga att då och då var det så här, därefter blev det så. Blir det så här igen kan vi säga hur det blir efter det. Men så fungerar det alltså inte.

När det gäller temperaturer och rekord måst man komma ihåg att vår instrumentserie är dels väldigt kort och dels väldigt ofullständig fram till dess att vi från 1978 har satellitdata att tillgå. Men inte ens satellitdata är invändningsfria. För de mäter inte temperaturen där vi är intresserade av att veta, vid jordytan. Datan måste homologiseras, något som också kan vara kontroversiellt. Vilken formel använder man? Hur påverkar det tolkningen? Med mera.

Det tråkiga är att det finns tydliga och ovedersägliga bevis för att de organisationer som har huvudansvaret för de temperaturserier som IPCC har till grund för sina klimatpåståenden är manipulerade för att entydigt visa på en temperaturhöjning i vår tid. De vägrar också att berätta hur och varför de stuvat om i temperaturserierna på det viset.

Det har också framkommit att när temperaturserierna inte låter sig manipuleras så våldsamt som krävs för att visa på kontinuerligt stigande temperatur, då använder man sig istället av data från sina modeller, alltså just de modeller som visat sig inte kunna återge historiska temperaturer när man söker validera modellens precision. Detta är rent bedrägeri och inget annat. Men MSM basunerar villigt ut det och spär sedan på med egna apokalypser som inte är klimatrelaterade, vilket jag beskrev i klimatlogik 1.

Oavsett dessa invändningar om våra data måste man inse att vi är alldeles i början av att mäta, därmed kommer vi av helt naturliga och mättekniska skäl att notera rekord ganska ofta. Rekord är till för att slås, brukar man säga. Dessa rekord kommer garanterat att slås, åt alla håll och på alla nivåer, troligen inom hundra år, och många flera gånger dessutom.

När journalister berättar att det en viss dag slagits ett rekord på en viss plats, så betyder det inte mer än att vi fått ett kvitto på att den naturliga variationen är större än vad vi tidigare kunnat visa på. När de säger att ett rekord tangerats eller att det varit den näst högsta eller lägsta temperaturen, så betyder ingenting. Det har ju bevisligen varit större utslag på instrumentet tidigare. Därmed borde den kunna nå dit igen och igen.

Att tro att våra rekord skulle vara något slags normalitetsgränser för temperatur, nederbörd eller koldioxidinnehåll är rent ut sagt nonsens. Då har man inte förstått verklighetens föränderliga natur. Den som tror att människan kan eller är moraliskt tvingad att hålla variationerna inom dessa gränser lider av hybris och allvarliga vanföreställningar på flera plan.

När de högsta företrädarna för IPCC och UNFCCC öppet säger att klimathotet inte längre handlar om att rädda Jorden, utan handlar om att avskaffa kapitalismen, då om inte förr måste det vara dags att dra öronen åt sig och sluta göda dem. Tydligare än så kan väl bedrägeriet inte illustreras.

EDIT: Pinfärsk forskning från University of Massachusetts at Amherst har funnit ett nytt sätt att mäta klimatförhållanden äldre tid. I vad som av beskrivningen att döma är en dödissjö har de undersökt lagren av resterna mikroorganismer i sjön. Dessa rester sedimenterar som förgrenade GDGT, ungefär glycerol-dialkyl-glycerol-tetraetrar med min amatörmässiga översättning. Sedimenten är mycket tydliga och ger en mätnoggrannhet på proxydatan som man tidigare inte uppnått.

Rapporten kan hämtas här.