SVT – Årets förvillare 2018

Det blev som jag föreslog. SVT blev utsedda till Årets Förvillare i folkets omröstning!

 

Det här inlägget postades i Aktuella övriga ämnen och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

12 svar på SVT – Årets förvillare 2018

  1. afugglas skriver:

    Undrar bara försynt om folket ev. kunde få lite mer att säga till om som tex att få lov att sparka korrupta politiker som missbrukar sina mandat i ”riksdagen”?

  2. Jan Suhr skriver:

    Kul i och för sig men med drygt 1000 röster så är det inte direkt ”Folket” som sagt sitt.

    • Mats Jangdal skriver:

      Nej, men här tilläts i vart fall folket att uttrycka en åsikt. Man kan vidare kalla det spel mot ett mål, eftersom de röstande var mycket eniga.

    • Göran skriver:

      Drygt 1.000 röster är vad opinionsinstituten baserar sina prognoser på, så denna omröstning skulle kunna spegla folkets åsikter. Dock är de som har röstat säkert inte ett snitt av befolkningen. De som har röstat är säkert mer medvetna än de flesta i Sverige.

    • Jan Suhr skriver:

      Det är ju endast läsare till Newsvoice.se eller deras följare på Facebook plus några som fått länkar till röstningen som kunnat se denna röstning och därför är inte urvalet jämförbart med en vanlig underökning.

      Visst är de förtjänta av priset men det är inget som någon beslutsfattare eller på SVT som tas på allvar.

  3. Tege Tornvall skriver:

    I stark konkurrens med SvD, DN, Dagens Industri, Expressen, Sydsvenskan, TT, Mttmedia m. fl.!

    • Mats Jangdal skriver:

      Jo, men endast SVT har statens uppdrag att vara objektiva, vilket de alltså inte är.

  4. Leif GA skriver:

    Agendadriven journalistik är inget nytt, läs vad DNs Chefredaktör sa om hur lätt man lurar svenska folket.

    »Nyheter måste användas för att förändra samhället och påverka människor. Om nyheterna är objektiva, och endast avsedda för att informera, är nyhetsrapporteringen konservativ. I ett litet land som Sverige har en tidning av Dagens Nyheters storlek en oerhörd styrka. Vi kan på egen hand förändra den allmänna opinionen. […] Ett litet land har inte råd med individuella personer som har egna åsikter. Det måste finnas en grupp. Och eftersom svenskarna reagerar i grupp är de lättpåverkade.«
    Olof Lagercrantz, chefredaktör för Dagens Nyheter 1960-75.
    Källa: The New Totalitarians (1972). Via: Projekt Morpheus.

    https://frihetligt.se

  5. Tege Tornvall skriver:

    När jag började på nygrundade Veckans Affärers researchavdelning 1966 var VA:s redaktionella ledstjärna Survival Reading, läsning för överlevande = nödvändig för läsarens verksamhet. För hushåll är t. ex. ICA-Kuriren och Allt om Mat survival reading. För företag är det fackmedia. För alla är det (numera: borde vara) dagstidningen. Men ingen ligger sömnlös av saknad efter t. ex. Café.

    Det centrala är just att INFORMERA, samla och förmedla den information som läsarna behöver. När de fått den, kan de ha olika åsikter om den. Men det är deras sak, inte tidningens.

    Att ge läsarna relevant, nödvändig och korrekt information ger tidningen ett starkt mandat så att den framstår som oundgänglig. Det kräver ordentliga kunskaper och gedigen research. Sådant tar tid och kostar pengar, bristvara för dagens media. Att tycka och påverka är mycket enklare. Men då är media inte längre att lita på utan aktivistiska aktörer med egna agendor.

    Där är vi i dag. På områden där jag själv är insatt ser jag att media ofta(st) har mer eller mindre fel. Då litar jag heller inte på dem i frågor som jag själv vet mindre om. Bättre information går att finna på andra håll. Men det tar tid och kräver eget arbete – det som vi egentligen betalar media för. Vi betalar alltså för något som vi inte får!

    När jag och andra kvalificerade sänder mer insatt information till media, refuseras vi och behandlas som landsförrädare eller likskändare.

    Men media har mage att tala om ”kvalitetsjournalistik”!

    • Mats Jangdal skriver:

      När jag, min far och bror ville se Sverige spela ishockey mot Sovjet på den gryniga svartvita TVns tid, då tyckte vår lillasyster att vi var tråkiga. Hon krävde uppmärksamhet genom att ställa sig framför TVn och sjunga eller något. Hon blev naturligtvis snabbt bortmotad. Nu är hon vuxen och vet bättre.

      Men det finns drivor av flickor och kvinnor i media som tycker de är duktiga när berättar grundskolekunskaper för oss. Det blir ofta särskilt tydligt med helger vi just passerat. Vi vet varför vi firar jul, att nyårsafton inte är dagen då solen vänder, med mera.
      Vi lärde oss det i mellanstadiet. Men dessa flickor som fick beröm när de var 12 år och redovisade sådant för klassen, de tror att de kan fortsätta på den nivån när de är 22, 42 och 62 år gamla. De tror att det viktiga är att vara välsminkad i bild, vara söt och förnumstig. Men den attityden är också ett sätt att förstöra media. De påminner mig ständigt om min lillasyster som barn.

  6. Tege Tornvall skriver:

    Något överdrivet görs nutida media av barn, om barn och för barn. Ett oavbrutet pladder om triviala saker. Heinrich Böll skrev på sin tid om doktor Murkes samlade tystnad: en försynt akademiker på tysk radio, som spelade in pauser och sedan i hemmet avnjöt denna samlade tystnad.

Kommentarer är stängda.