Världen verkar ha drabbats av framtidsskräck. Katastrofrapporter om utfiskning, överbefolkning och inte minst klimatförändringar, verkar ha gjort vanligt folk, politiker, forskare, opinionsbildare och kändisar av alla slag helt skräckslagna inför framtiden. I den allmänna paniken och villervallan föreslår de, och accepterar förslag på åtgärder som gör betydligt större skada än de framgissade framtidsscenarierna pekar på.
Men kanske värst av allt är att de som ler i mjugg åt hela spektaklet, för att de har investerat på att med domedagsprofetiornas hjälp roffa åt sig makt, de går fria från misstankar. Fria från granskning och medias belysning.
Varje dag berättar meteorologerna plikttroget om den förväntade temperaturens avvikelse från den normala. Med normal temperatur menas medelvärdet av de temperaturer som uppmätts den aktuella dagen eller perioden under åren 1960 till 1990. Tanken att man i denna korta serie på endast 30 mätår skulle kunna fånga in ett värde för en normal temperatur är absurd! Att förvänta sig att dagens temperatur skulle kunna träffa exakt på detta medelvärde, är ungefär som att tro att man kan vinna varje dag på lotto. Det normala är att temperaturen kommer att vara något över eller under medelvärdet, beroende på dagsvariationer. Men inte ens stora avvikelser enstaka dagar utgör det minsta bevis för en global uppvärmning. Än mindre något bevis för en klimatkatastrof.
Vad meteorologerna åstadkommer med sitt ältande om normala temperaturer är dock en allmän förvillelse att rapporterna om klimatförändring ges legitimitet och status av sanning.