Oro för en vän

Jag har noterat att USA förfaller. Sedan jag kom dit för första gången 1971 har ett förfall smugit sig på. Det märks på offentlig verksamhet som inte längre håller samma puts. Det är väl inte lönsamt? Det märks också på det offentligas attityd mot allmänheten. Det skyltas friskt med förbudsskyltar mot allt möjligt, mest småsaker som man förväntar sig att ett moraliskt starkt folk ska komma ihåg ändå.

På vissa sätt påminner det om förfallet i Sovjet, där folk hade ledsnat på sitt land och inte längre ansträngde sig för att göra det allmänna tillståndet bättre. Det finns till och med tecken på att man rör sig i riktning mot en polisstat, i frihetens land på jorden!
Beror detta på Amerikansk brist på altruism? Kapitalism in absurdums brist på empati, är den orsak till sönderfall, individens bristande omsorg om det gemensamma? I så fall finns det orsak för världen att oroa sig, när sådana stormakter kollapsar brukar det få återverkningar långt utanför dess egna gränser.
Amerikanerna har anledning att ta en ordentlig titt på sig själva och ta en genomlysande debatt om läget och vilken väg man vill välja in i framtiden.
Den frihetens och toleransens bastion med ett självklart individuellt ansvar från varje medborgare som de grundande fäderna försökte skapa är inte det USA som växer fram idag. Det finns så mycket gott med USA, det vore tråkigt om det skulle gå till spillo.

Det här inlägget postades i Aktuella övriga ämnen, äldre text och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.