Tror du att man kan bli riktigt bra på något utan att träna? Att man till exempel kan ta golfklubban och gå ut och spela vinnande spel på tävling, utan att man tränat innan? Eller att man kan spela med i ett lag, till exempel dubbel i tennis, eller ishockey, utan att först ha tränat såväl idrotten i sig som samspelet med sina medspelare? Eller att man kan spela ett instrument och kanske spela ihop med andra, utan att först träna?
De flesta av oss inser träningens betydelse för såväl prestation som utbyte av, glädje, inom musik, teater och sport. Men vad säger du om sex? Tror du att man kan bli bra på det eller få ut stor njutning utan att träna på det? Varför skulle sex skilja sig från annan aktivitet som man blir bättre på av att träna. Varför skulle utövandets glädje i sex inte bli större av träning, när det förhåller sig så med allting annat?
Sex är oftast ett samspel med en partner. Är det inte rimligt att tro att om du vill ha ut största möjliga tillfredsställelse av sexet med din partner, att du då också måste träna tillsammans med denne? Tror du att samspelet mellan er blir bättre om någon av er, eller båda, tränar mest på egen hand eller med någon annan partner?
Sexualitet är en grundläggande existentiell nödvändighet, nödvändig för artens fortlevnad. Att få utöva sex, bejaka sin sexualitet, är nödvändigt för en god mental och fysisk hälsa. Tycker du att sex är tråkigt och du helst vill slippa? Använder du inskränkningar av antalet sextillfällen eller medvetet ointresse som ett dompterande medel mot din partner?
Tänk igen! I så fall gör du er båda och egentligen hela samhället en otjänst. Olyckliga människor, du och din partner, sprider bad karma omkring er. Börja istället medvetet och öppet för varandra med era känslor att tillsammans träna för ett bättre sexliv. Jag lovar, det ger mycket bättre utdelning för er båda än vad själsdödande feministisk teori vill medge.