Syns man inte, finns man (snart) inte

Självmordspiloterna är ute på vägarna igen. Det är höst och mörkret infaller allt tidigare på kvällen, precis som varje år. Och precis som varje år dyker de som tror att de är odödliga upp längs vägrenarna. Det är fotgängare och cyklister, helst klädda i svart eller andra mörka färger. Naturligtvis är de helt utan reflexer eller belysning.

Nyligen rapporterades att fler gångtrafikanter omkommer i trafiken. Nu kommer larmet om att fler cyklister omkommer. Ingen rapportförfattare eller journalist verkar ställa frågan om dessa trafikantgruppers eget ansvar att uppträda så att olycka kan undvikas.
Bland cyklisterna är det de äldre grupperna som ökar mest. Men i rapporteringen framhålls att moderna snabbare cyklar kan spela in. Hmm, med de äldsta cyklisterna i sadeln. Nej, det låter inte rimligt. Möjligen att ett antal åldringar som förnuftigt nog slutat köra bil, invaggats i den falska tron att de kan cykla uta risk.

Men de gamla sanningarna om att göra sig själv synlig, hålla uppsikt över trafikmiljön och i synnerhet medtrafikanterna, inte ta onödiga risker, samt vara bered att i tid sätta sig i säkerhet om det skulle behövas, är säkert fortfartande gångbara om man vill minska antalet dödade och skadade,
Notera att följande gäller alla trafikanter fullt ut. Alltså även gångtrafikanter och cyklister.

TF 2 kap. Bestämmelser för alla trafikanter
1§ För att undvika trafikolyckor skall en trafikant iaktta den omsorg och varsamhet som krävs med hänsyn till omständigheterna. Trafikanten skall visa särskild hänsyn mot barn, äldre, skolpatruller och personer som det framgår har ett funktionshinder eller en sjukdom som är till hinder för dem i trafiken.
En trafikant skall uppträda så att han eller hon inte i onödan hindrar eller stör annan trafik.

Det här inlägget postades i Trafik och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.