Förvaltningsrätten har beslutat stoppa en avverkning av den fjällnära skogen i Änokdeltat utanför Kvikkjokk, sedan Naturskyddsföreningen, SNF, överklagat Skogsstyrelsens beslut att ge tillstånd. Nu kliar alla kloka sina geniknölar och undrar, vad ska detta betyda? Ska ett särintresse som inte är sakägare ha rätt att överpröva myndigheters beslut? Om det ska gälla här, ska det då gälla alla myndighetsbeslut och ska det gälla alla särintressen?
Vad kan man i så fall anse att de verkliga sakägarna har för rätt till sina egna beslut? Vad har de för rådighet kvar över sin egendom?
Vad ska vi med myndigheter till? Det räcker väl om särintressena kommunicerar med domstolarna?
SNF är naturligtvis stärkta i sin mission. De vill gå vidare och bli legitimerad remissinstans i alla ärenden. De nöjer sig inte med att överpröva, de vill även kunna förhandspröva. De vill, på ren svenska, stjäla myndigheternas makt och arbetsuppgifter.
Om det är en följdeffekt är svårt att avgöra, men det verkar som om nykteristerna blivit styrkta av särintressenas framgång. Nu vill de överklaga Tullverkets rutiner om vinklubbar som säljer vin till privatpersoner inom EU med stöd av den fria rörligheten för varor.
Som sagt var, vad kan vi vänta härnäst?
Storstadsmedia är tysta som muren inför det skifte i prejudikat vi kanske står inför. Är det för att vi inte ska hinna protestera i tid, eller är det för att de inte begriper, eller ens bryr sig?
Mats
Man kan naturligtvis göra olika tolkningar av ett beslut som detta av en myndighet som förvaltningsdomstolen. Jag tror ju dock att du överskattar SNFs betydelse i det större sammanhanget.
För man skulle ju också kunna se ärendet som ett där myndigheterna inte gjort sitt jobb på ett korrekt sätt. Att någon som inte är sakägare skulle få gehör för en överklagan som avgörs av förvaltningsrätten är inte sannolik i ett annat scenario. Det är ju upp till vem som helst att överklaga vilka beslut som helst men jag kan just nu inte komma på några fall där hänsyn tagits till sådana överklagande om de inte just lyfta att ett felaktigt, sannolikt även olagligt beslut fattats av en myndighet. Normalt bortser man från dem (överklaganden alltså).
Jag håller med om att det är ett ganska exeptionellt beslut, men jag är långt ifrån oroad eller upprörd över utfallet, men en smula överraskad. I mina ögon är det ju inte orimligt att ideella organisationer granskar myndighetsbeslut, det är ju ytterst en kontroll av att rättssäkerheten fungerar.
Du är vaken Måns!
Alla som kommenterar beslutet är förvånade och anser det unikt, men ingen är oroad. Hur ska man tolka det? Som att alla tror att svenska myndigheter aldrig gör misstag och det här är undantaget som bekräftar regeln?
Nothing to see here folks! Move along!