På den tiden Sverige var en sovjetstat av DDR-typ, ansågs det vara fult att ärva sina föräldrar. Den som fick ett arv var en parasit som levde på det andra skrapat ihop. Lantbruksnämnderna gjorde vad de kunde för att sätta käppar i hjulen för de barn som ville överta eller ärva föräldragården. Däremot var det bara synd om dem som gick till socialen och fick ut pengar till mat och hyra, för att sedan sätta sig på en parkbänk och supa bort pengarna.
För att vara säker på att få bli bonde skulle man ha lantbruksutbildning, gärna lantmästare eller agronom. Inget fel i de utbildningarna, men statens krav på att få bestämma över arv och vilken väg som är godkänd in i ett yrke var orättfärdigt.
När man så övergav det systemet och lät alla som kunde köpa ett jordbruk få bli bönder, såg man till att driva undersåtefieringen på ett annat sätt. Då infördes ny lagstiftning med detaljreglering via miljöbalk, övervakning, tillsyn, avgifter, förelägganden, viten, tillståndsplikt, förbud etc. I symbios med snyltare som certifieringsföretag och NGO:s bedriver myndigheterna närmast maffiaverksamhet.
Den stora skillanden är den principiella synen på medborgaren. Förr ansågs medborgaren vara myndig och kunnig inom sitt verksamhetsområde. Myndigheternas uppgift var att se till att medborgarna upprätthöll sin moral.
Idag anser myndigheterna att de vet bästa, att medborgaren är okunnig och till och med avsiktligt subversiv. Därför måste allt detaljregleras, kontrolleras, registreras. Bondens öga tilltros inte förmågan att sköta djuren. Han förutsätts inte ha egenintresse av att sköta sin mark väl, varken jord eller skog. Utomstående certifiering blir en del av myndighetens förlängda arm.
Pappersvändarna blir fler och viktigare, tiltvändarna färre och rättslösa på sin egen jord. Väktarna spårar ur och medborgarna ofria i varje upptänklig betydelse.
Kunde inte uttryckt saken bättre själv!
Kommer någon ihåg filmen ”Jag Claudius” med Derek Jacoby?
I den bästa stunden av klarsyn efter allt elände yttrar han:”Låt varbölden brista”.
Är vi månde snart där?
Den stackars medborgare känner snart inte skillnaden på färsk och sur mjölk.
Vad händer när datummarkeringsapparaten inte fungerar längre?
Och det värsta, korrupta politiker ger numera oavsättliga, skattefinansierade så kallade tjänstemän full frihet att köra sina privata agendor eller i varje fall tolka dem till sin egen fördel inte den stackars livsmedelsproducerande lantbrukaren!