På SVT presenterar man den 8/7 ett reportage som visar att skogsföretag som exempelvis sköter skogsplanteringar måste rekrytera polsk personal, för att de arbetslösa svenskarna inte vill ha jobben. Det är säkert en helt korrekt beskrivning av situationen. Men var är analysen som visar hur det blivit så?
Låt mig erbjuda ett par samverkande förklaringar. Den ena är min gamla välkända invändning mot certifiering och licensiering, att marknaden för arbete på det viset inte blir fri och att varken priser eller utbud och efterfrågan därför blir naturlig.
Den andra är att vi i ”de ledande industriländerna” sedan några decennier lärt våra ungdomar att de ska inte gå den långa vägen. De ska inte acceptera vilka jobb som helst, inte ens tillfälligt. För det fläckar ditt rykte så du verkar nöjd med lågstatusjobb, du kanske till och med är inkompetent för mer avancerade arbetsuppgifter! Numera ska man inte jobba sig upp, man ska från första början in på ”rätt” nivå, det vill säga den nivå som kunniga och erfarna personer tidigare fick jobba sig upp till.
Förr fick direktörens son börja på golvet och jobba sig upp om det skulle bli något av honom. Idag ska växeltelefonistens dotter gå direkt från skolan till företagets styrelse. Den gamla devisen att ”arbetet adlar mannen” är utbytt mot ”gärna ett flott jobb, men först en flådig titel och det ska vara bra betalt!”. Att denna attityd mot arbete är förödande för såväl ungdomsjobben som för en naturlig progression på arbetsmarknaden kan väl knappast förvåna någon.
På SVT kör de en fånig ”humor”-serie om Pappas pengar. Att förlöjliga den rådande socialistnomenklaturans ideal vore väl för magstarkt.
http://www.youtube.com/watch?v=pnxt5RjfIIw
För några år sedan fick vi svenskar vårt lystmäte tillfredsställt med den gällande svenska ”världordningen”. En eller fler reportrar från dåvarande SVT intervjuade ett par tyska banarbetare som kontrollerade rälsen mellan Bonn och Frankfurt, bland annat ingick kontroll av fästanordning. Att syna spik och skruv längs en sådan sträckning till fots tyckte reportrarna var ett undermåligt arbete med urusla förhållande och frågade vilka fackliga åtgärder som kunde komma ifråga för att ändra på detta.
Naturligtvis lät sig inte banarbetarna luras i fällan, dom hade ju genomlevt kriget och var klara över att allt arbete hade ett syfte i detta fall deras medmänniskors säkerhet.
Socialisterna i Sverige då företrädesvis murvlar på STASI agenturen SR/SVT har bara en ledstjärna nämligen att förnedra all verksamhet som inte liknar deras eget snaskiga hantverk. Det har man lyckats inympa i den moderna svenska ungdomen.
Svenskens inställning till naturen är märklig. Man älskar att konfiskera andra människors egendom genom strandskyddslagar, allemansrätt mm, men man vill inte arbeta med sina händer i samma natur. Till och med bärplockare måste importeras utifrån. Slutsatsen som kan dras är att svensken inte är så naturintresserad som exempelvis betonghäckarna på naturskyddsföreningen tycks tro.