Det är en rubrik som ofta möter oss. Delningen kan handla om inkomster, boende, utbildning, med mera. Nu har jag funnit en annan delning, tilliten till myndigheterna. Jag har själv i flera decennier tillhört dem som inte hyser stort förtroende för våra myndigheter, utifrån egna erfarenheter. Det nya är att nu blir vi i rask takt många fler.
Allt fler svenskar får upp ögonen för hur lagen om strandskydd används för att konfiskera privat mark, till ingen nytta för det allmänna. Det är själva konfiskationen som är poängen. Miljöbalken, skogsvårdslagen och kulturminneslagen är andra exempel på lagar som lägger en allvarlig hämsko på utveckling och modernisering av svensk landsbygd.
Djurskyddslagen har blivit ett verktyg för myndigheter att med statens våldsmonopol i ryggen trakassera enskilda medborgare. Ofta utan förbättring i villkoren för de djur ärendena gäller.
Vapenlagstiftningen skärps undan för undan, med målet att inga privatpersoner ska ha tillgång till vapen. Nu har man återigen dragit igång debatten om blyet i ammunitionen, en fråga som på vetenskapliga grunder definitivt avfärdades redan för tio år sedan. Bly är ett grundämne som snabbt oxideras på ytan och läggs fast i marken om man inte rör den mer. Att börja sanera ställer till mer skada än att låta bli. Men miljöminister Lena Ek är okunnig och gick i fällan direkt. Hon är ett sänke för centern, ett blysänke.
För den som ännu litar blint på våra tjänstemäns goda uppsåt, integritet och neutralitet, har jag några frågor. När det blir allt svårare för vanliga medborgare att få tillstånd till vissa saker vilka betraktas som moraliskt förkastligt, som att ha slaktdjur eller äga vapen, vilka är det då som kommer att klara alla tester och inträdesbprov för att få tillgång till dessa udda ”intressen”? Ju strängare reglerna blir, desto effektivare kommer processen med att sortera fram de mest perverterade personerna till de befattningar där de ensamma får tillgång till föremålet för sina böjelser. Ju mer rätten till detta läggs i myndigheternas händer och tas ifrån medborgarna, desto fler blir övergreppen. Så har det alltid varit och så kommer det förbli. Tro inget annat. Prätorerna sorterar fram sig själva, om de får chansen. Preciöserna är alltid redo att bistå dem.
Sverige delas, ja. Sverige delas allt snabbare i de som blivit utsatta för statens repression och därför vill minska staten och dess inflytande, och de som i blind aningslöshet tror att staten är godheten själv. Med en lätt parafras på konstapel Paulus Bergström i i Grönköping kunna vi konstatera att svenska folket bestå av tvenne sorters medborgare. De som blifvit utsatta för öfvergrepp af staten och de som ännu icke blifvit det.
RSS – inlägg
Dessa övergrepp kommer att fortsätta så länge vi har kvar de höga skatterna. Skatterna och arbetsgivaravgifterna/egenavgifterna måste sänkas rejält och helst bli både låga och platta. Först då har vi en chans att tygla den ofantliga sektorn och den åtföljande byråkratin.
Hörde f.ö. att länsstyrelserna var tvungna att minska vattenvården med 130 miljoner kronor för år 2013, varav 20 miljoner enbart i Västra Götaland. Så något är kanske på gång att hända.
En bekant till mig skickade in nedanstående kommentar till Landshövdingen i Halland i ett djurskyddsärende som även kommenterats här under rubriken: ”Väbel slår bonde”
BRISTANDE KOMPETENS OCH RÄTTSLÖSHET BREDER UT SIG I SVENSKA SAMHÄLLET.
Att det inte är så noga med den formella kompetensen hos länsstyrelsens djurskyddsinspektörer har vi med lätthet kunnat konstatera under lång tid. Att det inte är så noga med den juridiska kompetensen hos polisen har man ju misstänkt länge. Även dessa farhågor besannas av denna länk till tidningen ”Dagens Juridik”. http://www.dagensjuridik.se/2013/02/poliser-tranger-undan-juristerna-pa-de-hogre-tjansterna-endast-44-procent-har-en-jur-kand
Den sociala kompetensen torde varit helt obefintlig hos den djurskyddsinspektör och de fyra poliser som denne kallade in för att bereda sig tillträde till en 72 årig bondes djurstall morgonen den 22 januari i Halland. Bonden som hade fullt sjå med att se till att vatten och foder kom fram till hans djur vid en temperatur av -17 grader.
Kontrollen var oanmäld och förmodligen iscensatt i förhoppning om att vid den låga temperaturen kunna påstå att djuren saknade foder och vatten i den tidiga morgonstunden. De fyra inkallade poliserna tog tillfället i akt att visa sin styrka mot denne gamle man när han kom körande med en foderbal stoppade man den 63 kilo tunge lantbrukaren och hans traktor och beordrade honom att komma ut ur traktorn varpå lantbrukaren, som inom parentes aldrig hade pratat med en uniformerad polis tidigare, bad att få sitta kvar i traktorn då han inte var klädd för att vara ute i kylan, då han antingen satt i traktorn eller var i ladugårdsvärmen hos djuren.
Detta beteende hos bonden har av polisen rubricerats som våldsamt motstånd mot polis, varpå man slet ut honom ur traktorn så vårdslöst att han slog i huvudet samtidigt som man slet armbågen ur led så att ligamenten runt armbågen skadats allvarligt. För att verkligen visa sin fulla sociala inkompetens slängde man upp honom på polisbilens motorhuv med båda armarna på ryggen och satte ett knä i ryggen på honom. Vilken kultur kommer sådant beteende från? Idag går han med gipsad arm och ömmande axlar, förmodligen förstörd för all framtid på grund av den osedvanligt brutala hanteringen.
Vilken fysisk, psykisk och ekonomisk skada som djurskyddet med polisens benägna bistånd ställt till med kan man bara ana. Vem skall sköta om djuren i bondens ställe och vem skall betala kostnaderna? En avbytare kostar 2000 – 2500 kronor om dagen. Bondefamiljen kan man kränka hur som helst och kalla vad som helst utan att någon diskrimineringsombudsman eller annan samhällsfunktionär reagerar, LRF-ledningen inräknad. Vem av riksdagens partiledare säger ifrån på skarpen om den psykiska, fysiska och ekonomiska behandlingen av vår bondebefolkning? De går lydigt i vår bondehatande massmedias ledband. Folket är helt fört bakom ljuset och Bror och Syster Duktig i LRF- och Arla-ledningarnas tycks glädjas åt varje liten bonde som krossas av inkompetenta djurskyddshandläggare och poliser. Arlas kontrollanter brukar följsamt dyka upp och stänga av mjölkhämtningen hos sina medlemmar så snart som djurskyddet har minsta anmärkning utan att det är något fel på mjölken. Detta skedde i höstas även hos denne bonde. LRF och dess verksamheter ser ut att genom EU ha anslutit sig till Cecilienska maffians beskyddarverksamheter. Då får man skylla sig själv om man inte har betalat beskyddaravgiften, eller?
Är det så här det ska gå till i en så kallad rättsstat. Vem värnar bondens rätt. Det har snart gått en månad sedan ovanstående övergrepp skedde utan att massmedia reagerat. Var finns reportaget om händelsen i tidningen ”Land”? När skall jordbrukarhushållens inkomster av växtodling och djurskötsel sättas i relation till de krav som ställs på bondefamiljen. Som det förhåller sig med nuvarande lagstiftning är djurägaren skyldig till att hans djur skadas oavsett om det funnits ett uppsåt. Således ansvar även vid naturkatastrofer. Men nuvarande handläggare föreslår även djurförbud i förebyggande syfte om man anser att det finns risk för att djurägaren skulle skada sina djur. Vad kan man inte då hitta på med lite ond vilja och fantasi? Vem tar hänsyn till och skyddar Sveriges bondefamiljer förutom Familjejordbrukarnas Riksförbund och ett fåtal rakryggade politiska vildar?
”HELA SVERIGE SKALL LEVA!” EN 25-ÅRIG BLUFF!
Sten-Arne Persson.
Vidare kan rapporteras att polisen hämtade bondens vapen veckan efter misshandeln.
Idag kom ett vitesföreläggande från länsstyrelsen på 30 000 kr. Orsaken var att det saknades godkännande av de uttrymmen som användes till fyra kalvar. Kalvarna stog i två före detta hästboxar som inrymt var sin ardennerhäst med föl. Två kalvar i varje.
Det verkar då inte som de skulle ha det trångt i vart fall. Kan undra om länsstyrelsen och polisen känner till att det finns något som kallas proportionalitetsprincipen i EU-stadgarna? Eller är det något jag missuppfattat?
Utan redovisning av exakt på vilka premisser kalvarnas uppstallning dömts ut är det svårt att veta varför vite ålagts. Normalt är ju att man glesar ut i boxarna när djuren växer. Därmed säkerställs att djuren har godkänt stor yta att röra sig på i förhållande till sin storlek.
Men budskapet från inspektören med ett vite på 30.000 kr är glasklart. Ha inga djur! Ett budskap som är extremt politiskt och mycket totalitärt!
Här kommer svaret på min kommentar från Länsstyrelsen i Halland:
Från: Ahlstedt Ann-Katrin
Datum: 25 februari 2013 17:01:25 CET
Till: ’Carina Hedberg’
Ämne: svar
Vi har tagit del av dina synpunkter angående en djurskyddskontroll den 22 januari 2013. Länsledningen har följt upp den del av händelsen som faller under länsstyrelsens ansvar och kan inte finna annat än att länsstyrelsens kontroll den aktuella dagen genomförts enligt gällande rutiner inom myndigheten.
Med vänliga hälsningar
Lisbeth Schultze
Länsråd
/Översändes på uppdrag av Länsråd Lisbeth Schultze
Med vänlig hälsning
Ann-Katrin Ahlstedt
Landshövdingens och Länsrådets sekreterare
Normalt tillvägagångssätt med andra ord enligt Länsstyrelsen. Vad har Länsstyrelsen och Polisen för målsättning frågar man sig? Jag tror att det så kallade djurskyddet är väl så ohälsosamt för såväl djur som människor som vad vargen är inklusive bandmasken.
Just nu tvivlar jag på att varken djuren eller vi andra skulle sakna någon av dem om de drog sig tillbaka.