Brexit, blir det av eller?

År 1988 protesterade dåvarande brittiska premiärminister, Margaret Thatcher mot Europeiska Gemenskapens trend att centralisera allt mer makt och bygga gigantiska institutioner utan demokratisk styrning. För det (och vissa delar av inhemsk politik) fick hon respass av det egna partiet 1990. En drygt ett decennium lång epok i Europeisk politik var till ända.

Nu förhalas ett redan folkbestämt utträde ur Europeiska Unionen av både Thatchers arvtagare i Tories och av socialisterna i Labour. I en opinionsmätning får Nigel Farages Brexitparty mer stöd än Tories och Labour tillsammans. Det borde skicka en tydlig signal att det är dags att sluta förhala och ta klivet ut genom dörren.

På andra sidan väntar en värld i frihet för ett Great Britain att än en gång bli great, om de själva vill. Tar de inte det steget mycket snart väntar en megaloman process att få sluka hela Europa. Alternativet är ett Europa som bryts i stycken av fundamentala skillnader mellan enskilda länder i unionen, mellan folket och dess ledare.

Tar britterna steget, visar de att det finns alternativ. Det finns frisk luft att andas, det finns utrymme för nationella initiativ och hänsyn. De visar det både för EUs byråkrati och för Europas folk. Betydelsen kan inte överskattas.

Det här inlägget postades i Frihet och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

7 svar på Brexit, blir det av eller?

  1. Dandersan skriver:

    Det är viktigt för EU att inte ge efter för mycket till GB.
    Fler kan följa efter!
    Med obligatoriska abortlagar eller migrationskvoter blir EU lätt en folkomröstning bort för många länder-för de som får rösta.

  2. Thomas Gunnarson skriver:

    Jo, det är nog allt så… vad som än blir resultatet så är det avgörande för EU.. Löser man det på demokratisk väg, alltså genom demokratiska val, så kan det bli relativt fredligt. Blir det inget Brexit så är en totalitär utveckling given och nästa generationer blir mycket radikaliserade..

  3. Samuel af Ugglas skriver:

    Blir det inget utträde för engelsmännen kan resten av Europa säga adjö till all form för ”demokrati”,
    Då har socialisterna verkligen förvandlat demokratin till socialistisk plundring och mord.
    Vi hade inte rätt till LIV och EGENDOM sedan tidigare men hädanefter kan vi undanröja allt tvivel.

    • Åke Sundström skriver:

      En farhåga att ta på allvar, Samuel, men vi kan ju alltid hoppas att du har fel, att tvivlen inte alls blir undanröjda, att vinden plötsligt vänder och att förnuftet, äganderätten och demokratin trots allt överlever. Efter klimatalarmismen, EU:s sönderfall och våra egna folkvaldas otaliga galenskaper – som får oss att ifrågasätta våra ögons och örons vittnesbörd – MÅSTE det följa en tillnyktring. Ingenting annat går att föreställa sig.

  4. Stefan Eriksson skriver:

    Jag hör på SR idag att Gotlands kommun riskerar böter från kommissionen i Brüssel då deras kalkstenskross till anläggningar är behäftat med en hög halt av sk. pm10 .
    Med pm10 förstås partiklar med storlek under 1/10 dels mm.

    Jag kallar det för damm. Grusvägen dammar.

    Och då frågar jag;
    Varför skall EU bötfälla och ens ha rätten till det?
    Har de inte förstått Brexits budskap?

    Men föralldel, fortsätt med galenskaperna, och vi får se ett minskat folkligt stöd för EU.
    Också på den Svenska ön Gotland.
    https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=94&artikel=7224838

  5. Mats Jangdal skriver:

    May öppnar för en andra folkomröstning i samma fråga!? Folket har ju sagt sitt, det är politikerna som inte kunnat leverera. Det blir nog ingen brexit.

  6. Åke Sundström skriver:

    Den bästa nyheten i dagarna är dock att KLP tagit det stora och viktiga Steget. Att kräva att Sverige lämnar EU. Den linje som Mats drivit och som nu godtagits även av den nye ordföranden och hela partiet.

    Tyvärr alltför sent inför morgondagens val, men bra att äntligen ge ett klart besked. Nästa val kan vi förhoppningsvis se alla SANT liberala partier och rörelser (utom L och C kan man gissa) samlade kring en valvinnande slogan: Sverige ut ur EU. Men givetvis med krav på bibehållen frihandel, som i gamla EFTA. Den enkla och självklara väg som de borgerliga partierna vägrat vandra och därmed sagt farväl till sitt frihetliga och/eller konservativa förflutna.

Kommentarer är stängda.