Nej, nej och åter nej!

Jag har lovat att delge min förklaring till att jag inte vill se svenskt biobränsle i en statligt beslutad energimix. Det finns en avsevärd mängd biobränsle tillgängligt i Sverige. Men för en stor satsning på biobränsle istället för kärnkraft och vattenkraft samt eventuellt som motorbränsle, för det är det perspektivet vi talar om, är det inte på långa vägar tillräckligt.

Kärnkraft har svenska politiker beslutat att vi inte ska ha. Vattenkraft har EU beslutat, benäget stöd av vissa svenska politiker och framför allt lobbyorganisationer som sportfiskarna vilka vill reservera allt vatten för deras fritidsnöje, att vi inte ska ha.

Vad som i det läget händer när alla inser att vårt biobränsle inte räcker till, är att äganderätten får stryka på foten. Den är redan idag en reglerpost i sossesverige. Med en biobränsledoktrin skulle den försvinna helt. Vi skulle få ett byråkratiskt tvång att från varje fastighet släppa till X kwh biobränsle per år och hektar till statens biobränslekommission. Mängden skulle beräknas utifrån fastighetens bonitet, växtzon och annat.

En konsekvens av detta skulle bli att all naturvård blir nedprioriterat. Den som får skulden för en havererad miljö är den privata markägaren. Detta trots att det skett med statens våldsmonopol i ryggen och på statens order.

Jag vill inte på något sätt medverka till att vänsterelementen i svensk politik får fler chanser att ödelägga äganderätten! Därför säger jag kategoriskt nej till en statlig doktrin som lägger biobränsle i energimixen. Därför säger jag nej till varje resonemang som nämner biobränsle. Att privata aktörer utnyttjar sin äganderätt till att använda biobränsle i den utsträckning de anser motiverat, stör mig inte. Det är deras äganderättsliga rättighet. Det är när staten räknar in biobränslet som det blir tvång, konfiskering och undersåtefiering av hela verksamheten.

Ett sådant ställningstagande som jag gör här kommer dock sannolikt att tas som intäkt för att det är rätt av staten att annullera all privat äganderätt. För energin är så viktig, så den kan inte tillåtas ägas av enskilda. Det finns ingen utsikt att politikens inflytande över energifrågor, inklusive dess ägande kommer att minska de närmaste hundra åren. Hur världen ser ut då och vilken frihet och äganderätt som då kan skönjas vågar jag inte spekulera om.

För att om möjligt rädda äganderätt och frihet kvar i Sverige är jag redo att alla dagar i veckan förorda ny kärnkraft framför biobränsle, som doktrin. Men jag föreslår lika gärna kolkraft.

Det här inlägget postades i Äganderätt och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

24 svar på Nej, nej och åter nej!

  1. Stefan Eriksson skriver:

    Att staten tvingat sig till bränsle ur skogen är faktiskt ingen helt ny begivenhet. Då har det motiverats med nödläge i händelse av krig och elände.
    Jag delar med mig av egna ”erfarenheter” i detta ämne:

    På den lilla skogsfastigheten jag växte upp kunde man lätt följa skogens historia. Det var nämligen så att all vuxen skog hade samma ålder, vilket då tillhör ovanligheten. Skogsmarken var kalhuggen till sin helhet när min far-far köpte gården 1919. (Det var förmodligen vad han hade råd med vid den tiden). (Gården var i det skicket ”billig”).

    Orsaken till detta ”kalhygge” var då staten, som under de svåra förhållanden som rådde med energiförsörjning till Stockholm och andra större städer under tiden för första världskriget, tvingade sig till energived från skogsägarna.
    Där fanns en ”entreprenör” (ägaren till gården under tiden 1915-20) som erbjöd grannskapet att fylla den kvot som ”roten” avkrävdes i form av energived. Han blev ersatt av grannskapet för att fylla kvoten, så att de själva slapp tyngden av detta oket.

    Då ”krigsrubrikerna” ånyo återfinns i debatten, denna gång är den påstådda fienden vårt klimat, så är steget tyvärr inte så långt att drastiska åtgärder kan komma att iscensättas.

    Inom den brun-röd-gröna rörelsen är förstatligande av fast egendom inte alls otänkbart.
    Tvärtom,, vår miljöminister herr Bolund har klart deklarerat att privat ägande av skog är en styggelse.
    Om ”balkongbiologerna” vinner debatten är det kört med ett uthålligt skogsbruk i Sverige.

  2. Dandersan skriver:

    Att ge skogens avfall från GROT ett mervärde är väl bra?
    Att rensa skog från brännbart material är väl också bra?
    Går det att tillvarata energi ur dessa är det väl inte fel?
    Genom att skapa ett värde kan en resurs nyttjas bättre.
    Tänker även på vår miljöminister som med förfäran var på besök i Kagghamra-dessa skurkar!
    Utan en reflexion över sin roll som skapare av ett negativt värde för avfallshögen genom att lägga skatt på avfallsförbränning! Hycklande politiker!

    • Stefan Eriksson skriver:

      Uttaget av grot kunde teoretiskt öka i omfattning, men,,,
      Med de höga skatter på diesel som råder, är uttaget helt i händerna på ”fiskus”.

      Den som äger marken där skogen växer gör helt naturligt ett överslag på vad uttaget skulle innebära ekonomiskt.
      Blir det några kronor över? Eller skall jag betala för att ta ut groten på hygget?

      Samtidigt skall sägas att energiuttaget har (i begränsad omfattning) inneburit ett inslag av konkurrens om trädråvaran.
      Skogs-och massa industrin har inte helt själva kunnat diktera priserna på råvaran.
      Utan konkurrensen från energived hade massapriserna varit ännu lägre än idag.

    • Mats Jangdal skriver:

      Stefan svara bra. Men jag vill tillägga att man utarmar jorden om man ständigt plockar ut max. Apologeterna säger då askåterföring. Om man sprider ut askan från de man eldat upp så får man en gödslingseffekt. Sant, men inte hela sanningen. Den mikroflora som bildas för att sköta naturlig nedbrytning av växtmaterial uteblir, vilket är starkt negativt.

  3. Åke Sundström skriver:

    Du är sällan ute på hal is, men här blir du obegriplig. Vem har pratat om statlig styrning? Jag försöker ju bara bedöma vad som skulle hända vid fri konkurrens, i ett marknadsekonomiskt, sannliberalt Sverige – som ju även du och ditt parti vill se.

    • Mats Jangdal skriver:

      Du behöver inte prata om statlig styrning. Säger du att konungariket Sverige ska ha en doktrin om biobränsle så har du där implict en statlig stämpel på det hela. Detta är förödande och strider mot allt som jag står för politiskt angående energi, frihet, landsbygd, rättsstat, äganderätt, mm.

      Du förstår inte detta. Det har du tydligt demonstrerat flera gånger. Jag kan bara beklaga att du inte förstår, men du får acceptera att jag står där jag står.

      Den fria världen behöver en trumslagarpojke som ständigt varnar för statens kvävande hand. I detta fall kan vi använda oss av ex-Beatlen Ringo Starr. Han har sagt att: Allt staten vidrör blir det skit av!

      • Åke Sundström skriver:

        Fortfarande helt obegripligt. Varför detta prat om en ”doktrin”, om ”statens kvävande hand”, kryddat med ett Ringo Starr-citat som du mycket väl vet att vi båda kan skriva under på.

        En prognos eller en analys är för övrigt raka motsatsen till en doktrin. Kan vi vara oense om något så elementärt? Så vad är förklaringen? Inte enbart grälsjuka, väl?

        • Mats Jangdal skriver:

          Som sagt var ….
          Man kan leda en häst till vattnet, men inte tvinga den dricka.
          Jag har redovisat min ståndpunkt och varför, men jag kan inte tvinga dig förstå!

          • Åke Sundström skriver:

            Vatten behöver jag inte, men ett hederligt svar hade inte varit så dumt.

            Du antyder alltså att du inte begriper att en prognos om vad som skulle hända på en fri energimarknad är något helt annat än en politiskt doktrin?

            Då blir jag orolig på allvar, för var har då din beläsenhet och din klarsyn tagit vägen?

            • Mats Jangdal skriver:

              Du begriper alltså inte att fri marknad kan du aldrig få i Sverige? Det enda du kan få är politisk doktrin och styrning!
              Det är realpolitik vi snackar här, inte fantasier.

              • Åke Sundström skriver:

                OJ! Vilken extrem pessimism! Av en aktiv KLP-are! Är du lika uppgiven om klimatnojan? Då är det kanske lika bra att stänga butiken?

                Radikalliberaler, om några, måste väl berätta om hur VÅRT Sverige – inte Stefans – kommer att se ut?

                Dessutom: oberoende av visioner finns det normer för hur man gör samhällsekonomiska analyser, som visar de för AB Sverige optimala lösningarna.

                Så du har fortfarande inte klart för dig att det är sådana metoder leder till ett solklart underkännande av inte bara klimat- och energipolitiken, utan också all annan sektorpolitik. Och ger utrymme för väldigt mycket mer bioenergi och vedvärme än i dag,

  4. Samuel af Ugglas skriver:

    Vi behöver många fler som inser hur socialisterna driver svenska folket mot avgrunden.
    Med det märkliga utbildningsväsen vi begåvats med är det kanske inte så konstigt att vi får körer av okunniga som utbildas i att hata och kränka alla dem som förser oss med energi i form av bl.a. LIVSMEDEL
    Kanske funderar samma socialister även över att ransonera veduttaget för husbehov.
    Socialisterna har väl fått backa flera gånger från att beskatta husbehovsbränsle.
    Vänta bara tills de kommit ur rävsaxen med kinesviruset, då kommer klimathyckleriet att spelas upp på fullvarv igen.
    Tack Mats, säger vi i kör.

  5. Göran skriver:

    Lite utanför ämnet, med om äganderätt. Nu börjar politiker förslå att orealiserade vinster ska beskattas. Äger du mark och den går upp i värde ska värdeökningen beskattas även om du inte säljer marken. Vad skulle sådan beskattning kunna leda till? Kanske att du måste sälja delar av marken för att kunna betala skatten.

    Otaliga gånger i historien kan vi se att välstånd kommer ur privat ägande av mark. Ändå föreslås det att avskaffa privat ägande.

    Är det roligt eller tragiskt med vänsterblivet intellekt? De är inte så speciellt kloka. Då gör de skolan sämre, vilket gör dem ännu mindre kloka.

    Vad som kommer att göra Sverige sämre och sämre är en sjunkande intelligensnivå hos de som bor i Sverige. När den sjunker under 95 i snitt, då har vi nått en nivå när det inte längre går att upprätthålla ett fungerande samhälle. Och, poängen med det: de vänsterblivna tror att det blir bättre då.

    • Mats Jangdal skriver:

      Socialisten förstår att det innebär konfiskering av egendom. Det är så de vill ha det, men de vill inte vara ärliga och säga det. De kommer försöka om och om igen i evighet och måste avvisas varje gång!

  6. Thomas skriver:

    En resa till Tyskland med reseledare Roman von Boxhoevden för nog trettio år sedan så drog han en liten sedelärande historia.. Att i Tyskland lämnade syskonen över jordbruket billigt till den av syskonen som ville bli bonde, då de andra kunde skaffa sig hyggliga jobb i efterkrigstidens Tyskland,… Alltså, kopplingen mellan landsbygden och stadsmannanäringarna var en konkret funktion… Idag, när tiderna är annorlunda, så är jordbrukets (och skogens) produkter inte möjliga att betala för som förr, utan Naturens produkter måste fram till lägsta möjliga kostnad – och maskintillverkarna måste ha sitt då de är bolag som skall gå med vinst.. varken jordbruk eller skogsbruk är en vettig affär, om man följer gängse regelverk. Jordbrukets lönsamhet innebär att något generationsskifte knappast är möjligt överlag inom lantbruket, och inom skogen har det visat sig att avverkning är ett bokföringsmässigt misstag, enligt vissa artiklar om skog. Den speciella ekonomiska situation som västvärlden nu står inför tycks vara orsaken…

  7. Stefan Eriksson skriver:

    Vi bör ha i minnet att stor andel av ”rundvirket” eldas för sitt energiinnehåll redan. Massaindustrin är försörjda med ved som täcker dess förbrukning av processvärme.
    Den råvaran ”släpper” de inte ut på marknaden frivilligt, utan tvärtom, lär de lobba för ett nygammalt förbud om att elda ved på ”fel ställe”.
    Stor del av groten används dessutom som förstärkning av mark, då rundvirket drivs ur skogen.
    Så,,, uttaget är begränsat, även om vi bortser från de höga skatter som belastar hanteringen av råvaran.

    • Åke Sundström skriver:

      Sant, Stefan. Men inte tror du väl att skogsbolagen har mage att kräva förbud mot att använda ved för att värma våra bostäder?

      En annan underskattad råvarukälla är all den vedråvara som frigörs när världen slutar läsa dagstidningar och Sibirien på allvar gör entré som massaproducent.

      • Stefan Eriksson skriver:

        Det är visserligen annorlunda idag i och med den omfattande mekaniseringen inom processindustrin. Så farhågan är väl kanske överdriven då de då starka fackförbunden pappers och träindustri-arbetar-förbundet har ett betydligt mindre medlemsantal.
        Argumentet om bibehållna arbetsplatser väger numera inte så tungt inom politiken. Därtill är antalet engagerade alldeles för få numera.
        S-politik har historiskt ett starkt stöd bland industriarbetare, men detta förhållande gäller inte längre.
        Ser industrin (i sina prognoser) att råvarutillgången inte säkras uteblir utveckling och nyinvesteringar och det är illa nog, även om det inte drabbar så många individer numera.

        • Jan Andersson skriver:

          S gäller inte längre. Du måste idag ha god utbildning för att få jobba i den högteknologiska massa- och pappersindustrin, och många servicetjänster utförs numera av externa specialistföretag som heller inte anställer vem som helst, och många av deras medarbetare är egna företagare.

          På ”bruken” jobbar idag ned till en femtedel av antalet fastanställda mot för femtio år sedan, och produktionen har trots det ökat med en faktor 2 till 4.

          Skiftarbete förekommer fortfarande men är extra bra betalat för korta arbetsveckor.

    • Jan Andersson skriver:

      Hälften av en trädstam består av cellulosafiber som utvinns till massa och papper, resten är mest lignin (vedharts) som oftast eldas upp och ger på så sätt den energi till bruket som behövs i stora mängder till kokning och torkning. Men lignin är i ökande grad en eftertraktad råvara för kemiindustrin och har högre värde som kemikalie än som simpelt bränsle.

      Men bruken måste i så fall ersätta ligninet med något annat bränsle. Den bark som skalas av all ved före flisning och kokning eldas också upp men har ett uselt bränslevärde på grund av sitt vatteninnehåll och ger inte mycket energi. Kunde den torkas till låga kostnader skulle det vara lönsamt men någon sådan teknik finns inte framme.

      För övrigt köper vi redan rysk ved i form av björk, den svenska tillgången är långt ifrån tillräcklig. På den öppna världsmarknaden finns bara eukalyptus, men den är kortfibrig och har ett begränsat värde och kan inte användas till kraftpapper.

      • Stefan Eriksson skriver:

        Jag har varit med och byggt en anläggning för kraftvärme på Katrinefors bruk (Mätse tissiu) i Mariestad.
        Bruket är ett rent returpappersbruk, med endast relativt små mängder inblandat färskråvara (löv).
        De tillverkar toa-papper i parti och minut.

        Vid ”återvinningen” av returpapper uppstår en inte helt oansenlig mängd/andel av råvaran (returpapper då) som inte så helt enkelt kan återanvändas i processen.
        Alltså inget lignin i den råvaran.

        Slammet bestående av utdömda fiber, trycksvärta, lim, plast, häftklammer
        osv. lades på deponi som ”täckmassor” under alla år.
        I ny miljöprövning förlorade detta slam sin status som täckmassa.

        Därmed bestämdes och genomfördes ett omhändertagande som innebar förbränning av detta slam.
        Men det brinner ju knappast så därför är lösningen att med väl dimensionerade pressar få vattnet ur denna ”gröt”.
        Tillför knappast någon värme, men problemet med deponi är historia nu.

Kommentarer är stängda.