Kapitalstarka aktivister

Dagens gästskribent är Tege Tornvall

Den tyska miljöorganisationen DUH (Deutsche Umwelthilfe) omsatte år 2018 nära 120 miljoner kronor och hade 126 anställda. Medellönen med fackliga avtal var ca 43.000 kronor per månad. Ledande personer med individuella avtal hade nära 100.000 kronor i månaden.

DUH förespråkar elfordon, mindre vägtrafik med lägre fart, mer och snabbare tågtrafik, plastförbud, vind- och solkraft, biologisk mångfald, renare luft och vatten, regnskogar, ekologiskt jord- och skogsbruk och industriellt kretslopp.

Däremot motverkar DUH kolkraft, kärnkraft, bränslemotorer, fordonsindustri, bensin och diesel, vägtrafik, flyg, gruvdrift, andra större industrier och storskaligt jord- och skogsbruk.

Detsamma gör även andra stora, internationella miljö- och klimatorganisationer. De omsätter alla miljon- och ibland även miljardbelopp per år och verkar som rena företag. Världsnaturfonden WWF och Greenpeace är globala giganter.

Än större budgetar har många länders miljödepartement. USA:s EPA hade 2019 en budget på ca 65 miljarder kronor. Svenska Naturvårdsverket hade ca 11 miljarder.

Mot dem står sig världens klimatskeptiker slätt. Vi är visserligen många gånger fler än alarmisterna tror, men vi är illa organiserade och saknar budget. Inga oljepengar inom synhåll. Oljebolag både ger och får stöd för alternativ energi och tillhandahåller alla energiformer som marknaden behöver och efterfrågar.

Nedan visar jag några klimataktörers omsättning och budget för 2018, 2019 eller 2020 enligt deras egna hemsidor. Enorma belopp, som synes.

Så mycket större behov har vi av bidrag på olika håll. För bättre verkan bör de samordnas, vilket förutsätter samordning bland oss som ifrågasätter larmen. Efter klimatkonferensen i Oslo hösten 2019 har vi börjat planera internationellt samar-bete, men det går trögt i brist på resurser.

Covid har ju lagt två års våt filt över det mesta.

Ändå tror vi att det är på väg att vända. Allt fler undrar om larmen stämmer och om inte föreslagna åtgärder snarare skadar våra samhällen. Denna tvekan bör vi utnyttja för att avslöja IPCC:s arbetssätt, agenda och bristande kunskaper.

Tege

Jag är tacksam om du kan komplettera listan nedan. Flera aktörer mörkar sina finanser men ordar desto mer om sin verksamhet. Det är bra att veta mer om våra motståndare, t. ex. styrelser och vilka som stödjer dem.

Resursstarka klimataktörer 2018-2020

Organisation                  Omsättning/budget                          

Världsnaturfonden WWF         336 milj USD = ca 3,4 miljarder SEK

Greenpeace                  360 milj Euro = ca 3,6 miljarder SEK

350.org                           19 milj USD = ca 200 miljoner SEK

Friends of the Earth                  3,4 milj Euro = ca 35 miljoner SEK

Potzdamer Institut                  29,5 milj Euro = ca 315 miljoner SEK

Deutsche Umwelthilfe         10,7 milj Euro = ca 115 miljoner SEK

Bund Deutscher Naturschutz         40 miljoner Euro = 440 miljoner SEK

Tyskt naturskydd brutto         74 miljarder Euro = 800 miljarder SEK

US Env. Prot. Agency EPA         6,2 miljarder USD = ca 65 miljarder kr

350.org 2020                  25 milj USD = 250 Mkr

Svenska naturvårdsverket         ca 11 miljarder kr

Miljö- o. klimatdep. Budget         Ca 1.200 miljarder kr

+ + + +

Wikipedia listar 62 olika svenska miljö- och klimatorganisationer utöver officiella organ och myndigheter.

WWF Sverige

Greenpeace Sverige

Aktuell Hållbarhet

Det naturliga steget

Folkkamp. mot kärnkraft

Fores                           14-15 Mkr

Westanders 2021                  55 Mkr

Fältbiologerna                  6 Mkr 2019

Hagainitiativet 2020                  58 Mkr

Uppsalainitiativet

2030-sekretariatet                  3 Mkr ??

Peas Industries                  5,2 miljarder kr vind, sol, biogas, biogödsel,

Aktuell Hållbarhet

Fridays for Future

Föräldravrålet                  86.000 kr kostnader 2018, 59.000 kr intäkter

IVL 2021                           434 Mkr

Jordens vänner                   10,2 Mkr 2019

Klimataktion                  0,8 Mkr

Naturvårdsverket 2020         Ca 11 miljarder kr

Klimatklivet 2020                  1,9 miljarder kr.

Klimatrådet

Fossilfritt Sverige

Stockholm Environm. Inst.         275 miljoner kr.

Stockholm Resil. Centre         177 miljoner kr.

Naturskyddsföreningen         Ca 240 miljoner kr.

Gröna Bilister

Svenska nyhetsmedia TT – SR – SvT – TV4 – DN – SvD – DI – Expr – AB – GP – SDS –

Hagainitiativet samlar 12 företag med samlad omsättning 258 miljarder kronor.

Det här inlägget postades i Gästlistan, Klimatbluffen och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

23 svar på Kapitalstarka aktivister

  1. Thomas skriver:

    Man får här en känsla av att allt är svart eller vitt..
    Att konflikten är en enkel fråga om var fronten står.
    Men så är det ju inte….
    Bara den enkla tanken som oljeproducenterna lade fram en gång, att olja var en ”fossil” produkt, som stenkol, var enbart en affärsmässigt smart åsikt för att kunna ta betalt…
    Den taktiken gäller det mesta i dagens tillvaro. Inte att det finns en tydligt front mellan ”ont och gott”!

  2. Jan Andersson skriver:

    Alla vi andra är varken dåligt rustade och egentligen inte heller oorganiserade, för vi tillhör eller utnyttjar dagligen det näringsliv som finns och måste finnas i varje människas närhet för att vi ska kunna existera. Det gäller i lika grad även alla miljö- och klimataktivister som troligen bara är mer oinformerade, typ hemmafruar i den förra generationen.

    Jag brukar ta exemplet med en vanlig billig flaska rödvin, som ofta påstås konsumeras mer i vänsterkretsar än i mer ansvarskännande grupper i Sverige. Hur många småföretagare har inte varit inblandade innan den hamnat i hyllan på Systembolaget? Druvodling, skörd, vinframställning, buteljer och buteljering, etiketter, transportlådor, transporter och försäljning har utförts av en lång rad småföretagare med små resurser, varav alla tillhör den grupp som föraktas mest av vänsterorganisationer och motarbetas systematiskt av just den ”vänster” som ganska hjärndött gärna konsumerar innehållet i en flaska eftersom det är en mänsklig rättighet.

    Om ICA-handlaren slår igen, och du har fem mil till närmaste alternativ, men inte får köra bil, vad gör du då? Återgår till självhushållning? Du kan inte ens köpa ett nytt ventilgummi till din gamla cykel någonstans!

    Det är nog så att alla vi tysta har en avsevärd makt i ett samhälle, men vi har ingen annan röst än vår egen (undantaget utmärkta bloggsajter som denna). Det är otäckt att det finns så många lismare i listan, folk som har ett grumligt egenintresse av att vrida på sanningen tills ingen känner igen sig längre, men som tjänar på det.

    Det är stor skillnad på verkligheten och vardagens bestyr, jämfört med vänsterns fantasifulla och svepande visioner om framtiden för alla jordens folk. Man skulle lätt kunna hävda att ”låt dom hållas, förvillelser hör ungdomenn till” men nu har allting gått litet för långt i västvärlden för att man inte måste bli rädd för all falsk opinionsbildning. Heder åt de stora länder på jorden som inte bryr sig i denna fråga.

    Ett lands regering är tillsatt för att styra och gynna utvecklingen i samma land, inte andra länder. Utveckling är synonymt med näringsliv och de statliga organ som är nödvändiga i varje fungerade samhälle. Enkelt och självklart för de flesta, fast de aldrig skriker ut det på gator och torg.

    • Göran skriver:

      Även om alla företag som är inblandade i lådvinet jamsar med, kommer de i längden få slå igen sin verksamhet om klimathotsbluffarna ska fortsätta sin agenda på grund av höga priser på energi.

      Inflationen gör att folk och fä måste börja ta bort produkter ur sitt normala dagliga inköp och förskjuter inköp av produkter de normalt uppdaterar såsom mobiltelefon.

      Lådvinet börjar sälja mindre och alla som är med i tillkomsten av det förlorar intäkter, samtidigt som deras kostnader helat tiden ökar.

      Budskapet till folk kanske inte ska vara om det finns bevis för klimathot eller inte utan om folket vill offra bostad och privatekonomi för att Sverige ska bidra med typ 0,001 grads minskad global uppvärmning?

      • Thomas skriver:

        Att göra äppelvin var väl allmogens vanligaste syssla innan staten började med brännvinsmonopolet.. Alltså – på den tiden var det en Fri marknad, men efter Gustav III så blev det planekonomi…

        • Göran skriver:

          Ja, även brännvinet var flitigt bryggt i Sverige. Till och med ryssarna klagade på de svenska krigsfångarnas dryckesvanor.

    • Mats Jangdal skriver:

      Är just hemkommen från en resa till Danmark och Tyskland.
      Noterar att lådvinet i Tyskland går att sälja för under halva priset mot vad det kostar i Sverige. Ändå gör vinbonden, boxtillverkaren, distributören med flera vinst på det, annars skulle de inte hålla på.
      Men i Sverige tar alltså staten lika mycket i ren vinst som alla de andra tillsammans har i både omkostnader och vinst. Är inte det märklligt?

      • ivarandersson skriver:

        Enligt Skatteverket är skatten på vin 26.18 kr per liter om alkoholhalten är över 8,5 och under 15%.

        • Mats Jangdal skriver:

          Glöm inte momsen. På en box om 3 liter för 100 kr är det 20 kr, plus då 3×26,18, så ser du att i Sverige kan man inte sälja en box vatten för det priset om det vore beskattat som alkohol.

          • ivarandersson skriver:

            På en box om 3 liter för 200 kr är det 40 kr, moms plus punktskatten3×26,18 kr. Total skatt 118.54 kr. Mer än halva priset är skatt.

            • Göran skriver:

              För en låda vin på 3 liter för 200 kr betalar du 294 kr i skatt, om man räknar in källskatt och arbetsgivaravgift.

              Någon måste fakturera 454 kr för att köpa denna låda vin för 200 kr.

            • Jan Andersson skriver:

              Och resten ska kanske bortåt tjugo andra aktörer leva på. Vad skulle lådvinet kosta om alla dessa hade sin verksamhet i Sverige?

  3. Pingback: Kapitalstarka aktivister | ulsansblogg

  4. Lars Mellblom skriver:

    SPA, den franska djurskyddsföreningen, hade 2021 83.8 milj € i tillgångar. Budgeten var 77.2 milj € varav löner 62.4 milj €. Inkomsterna i form av moraliskt skadestånd från rättegångar är betydande, men inte redovisade. Det är i Frankrike möjligt att gå till domstol som ”parti civil”, kärande, under brottsrubriceringen känslomässigt lidande, ”préjudice morale” och tilldelas skadestånd från den åtalade, om man vinner målet.

    Ett exempel. En numera avliden god vän till mig matade fåglarna i sin trädgård. Han bodde i en liten by med glest mellan husen.En strykarkatt passade dagligen vid fågelbordet. Vännen sköt katten, vilket är olagligt. En förbipasserande granne såg den goda gärningen och rapporterade till den lokala SPA, vilken i sin tur åtalade min vän för préjudice morale. Domen föll och vännen fick böta en struntsumma för att ha dödat katten, men samtidigt blev skadeståndet till SPA många tusen kronor. Det här var i mitten på 90-talet och skadestånden är idag långt högre i räknat fast penningvärde

    LPO, den franska ornitologiska organisarionen, har en årlig budget på omkring 25 milj €, varav 35.3 % kommer från allmänna medel.

  5. Samuel af Ugglas skriver:

    Frågan är, när kommer vi till en ”tipping point” när nöd, elände och svält inte går att hejda och förhoppningsvis drabbar dem som orsakat förödelsen?
    Går det att hejda galningarna?

    • Thomas skriver:

      Eftersom den frågan ingår i de frågor som man inte får ventilera så är de nog väldigt aktuella…

    • Samuel af Ugglas skriver:

      Undrar om SVENSKA FOLKET bryr sig om hur alla dessa ”luftpengar” kom till?
      Det finns väl knappast några realvärden bakom?

  6. Benny skriver:

    En förmögen turist anländer till en liten grekisk stad. Han lägger 200 euro på disken i receptionen och går upp för att i lugn och ro kolla rummet. Hotellets ägare lägger beslag på pengarna och sticker iväg till slaktaren för att betala sin senaste räkning. Slaktaren tar pengarna och betalar till den väntande bonden han köpt av på kredit. Bonden tar pengarna och betalar sin skuld på bensinstationen där han köpt bränsle på krita en längre tid. Bensinmackens chef tar de 200 eurona och går till den lokala glädjeflickan och betalar sin skuld. Glädjeflickan trippar in på hotellet och betalar vad hon är skyldig. Hotellets ägare som hör turisten komma klampande lägger pengarna på disken. Turisten är inte nöjd med rummet och tar sina 200 euro och lämnar hotellet. Ingen har tjänat en cent-men stan är skuldfri och framtiden ser ljus ut för tillfället….

    • Benny skriver:

      Kommentar angående luftpengar saxat från en annan blogg…

    • Göran skriver:

      Om man ska vara spetsfundig så har bensinmacken nu inga pengar att köpa in ny bensin till macken.

      Någon stans i berättelse måste det ha skapats 200 euro tidigare, eller rättare sagt ett överskott.

      Byteshandel kan bara uppstå om det finns ett överskott, typ fiskaren dra upp en fisk mer än denne behöver för att äta sig mätt och använder den fisken till att byta till sig två potatisar som en potatisodlare har i överskott.

      • Jan Andersson skriver:

        Jag har ett foto från krigsvintern 1942, där det står en bohuslänning på isen och pimpelfiskar genom ett borrat hål i isen på havet. Normalt är havet isfritt där, men kan frysa även nuförtiden kalla vintrar.

        Bredvid honom kan man se en trave med fina torskar, betydligt fler än han kan konsumera själv om han inte saltar in dem (den allra vanligaste konserveringsmetoden innan frysboxen kom.

        ”men mellan dessa kala urtidskullar
        är bördig jord och gammalt bondeland” (Evert Taube).

        Alltså, byteshandel med någon potatisodlare bakom de yttersta strandbergen. Båda har hungriga ungar men små resurser. Bohuslän har samma klimatzon som Skåne och det växer här tre gånger fortare än i inlandet…

      • Benny skriver:

        Västvärldens ekonomiska kris kan väl till en del beskrivas i berättelsen ovan! Politiker tror att pengar är detsamma som resurser och hade de arma idioterna läst historia så borde t ex 1920-talets Tyskland haft enorma resurser till sitt förfogande…Snart är våra svenska kronor inget värda och importen av mat blir väldigt dyr, ändå envisas MP och S med sin verklighetsfrånvända politik och tror att mera vindfläktar, lån och bidrag ska rädda den sjunkande skutan. I Sverige skulle man ju för ett antal år sedan få ordning på skolan och miljardbelopp utlovades problemet var bara det att det att det inte fanns personal att tillgå och dessutom inte många som var villiga att jobba i dessa skolor som ligger i invandrargettona med de löner som erbjöds.

    • Jan Andersson skriver:

      Bra exempel!

      Jag har funderat på ett liknande tankeexperiment, där jag som utböles kommer till en liten stad där alla hantverks- och servicetjänster finns att tillgå.

      Jag går in till den första (vi kan säga skomakaren) och betalar 100 riksdaler. Han använder sedeln ograverad hos nästa hantverkare, som i sin tur betalar sin skräddarräkning, osv. efter hela Storgatan. I princip minskar aldrig sedelns värde. Idag kommer man bara tre steg innan sedeln är värdelös, pengarma borta på grund av skatter. Så jag måste hala fram en ny hundralapp hos den fjärde, osv.

Kommentarer är stängda.