Ingen matbrist – men ändå brist!   

Dagens gästskribent är Tege Tornvall

FN:s livsmedelsorgan FAO hävdar att världens samlade jordbruksproduktion räcker för 10 miljarder invånare. Vi är nu åtta miljarder.

FAO hävdar vidare att världens samlade skördar sedan 1961 ökat med 219 procent, medan befolkningen ”bara” ökat med 155 procent,

Detta med bara 11,4 procent större odlad yta. Det betyder att nästan tre gånger så mycket nu odlas och skördas per hektar jämfört med 1961.

Bakom denna utveckling ligger bättre teknik och odlingsmetoder samt att mer värme och koldioxid i atmosfären har gynnat mer växtlighet och större skördar.

Att fattiga länder ändå lider av matbrist, hunger och även svält är främst ett politiskt problem. Deras regimer klarar inte – eller negligerar – befolkningens behov.

Men att medvetet minska atmosfärens halt av växtlighetens livgivande näring (koldioxid) ger garanterat alla mindre mat, i både rika och fattiga länder.

Ändå är nästan hela det svenska politiska etablissemanget enigt om att så snart vi bara kan dels minska vår tillförsel av koldioxid till atmosfären, dels även minska atmosfärens halt av koldioxid.

Många har som mål 350 ppm (miljondelar) koldioxid i atmosfären. Den halten mättes 1988 och är drygt 70 ppm mindre än nu rådande drygt 420 ppm.

Då producerade världens alla jordbruk knappt hälften av vad de nu producerar. För att minska atmosfärens CO2-halt vill alltså världens klimataktivister mer än halvera mänsklighetens försörjning med livsmedel.

Detta inser förstås fattiga länder och protesterar. För att avstå från den energi som kan ge deras växande befolkningar tillräcklig försörjning kräver de ekonomisk ersättning.

Det är vad klimatpolitiken egentligen handlar om. Men bara pengar ger inte tak över huvudet, kläder på kroppen och mat i magen. Utan energi blir det inget.

Tege Tornvall

Det här inlägget postades i Gästlistan, Klimatbluffen och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

15 svar på Ingen matbrist – men ändå brist!   

  1. ivarandersson skriver:

    Det är inte bara det svenska politiska etablissemanget utan även FN/IPCC och EU som har lika okunniga politiker. Lokala oväder och värmeböljor har alltid förekommit men de klimathotsreligiösa tror att de orsakas av frigjord koldioxid. Koldioxiden behövs för fotosyntesen som förser oss med mat.

  2. Jan Andersson skriver:

    Koldioxid är inte det enda som behövs, utan även vatten och vissa andra nyckelkemikalier. Vattnet behövs kanske mest för att överföra närings- och smakämnen från jorden till växterna. Sedan är det inte fel om växterna innehåller fler ämnen som inte växterna men de ätande behöver för sin existens, men det som inte finns i luften måste finnas i jorden under växtperioden. Endera finns det redan i jordbruksmarken sedan långliga tider, eller så måste det tillföras i någon form.

    Det är som så mycket annat ett nollsummespel; allt som tas bort i skörd måste ersättas på ett eller annat sätt om det ska bli fler skördar. Bäst för människan är om naturen sköter det själv.

    Ukraina och Sevastopol brukar nämnas som fantastiska och föga utsugna jordområden som kan ”föda hela världen”. Vatten finns dessutom i överflöd. Texas är en annan stat som också kan ”föda hela världen” men det finns inte nog med sötvatten. Att pumpa upp grundvatten är en tillfällig lösning sett på längre sikt.

    Enligt min egen uppfattning är det stor skillnad i smakupplevelsen mellan naturligt odlade växter och ”uppskrämda” alltså odlade i syntetisk jord med all näring konstgjort tillförd, men bara det som växterna behöver. En billig tomat odlad i mineralull och med UV-lampor i taket smakar absolut ingenting. Frågan är: är den ändå nyttig att äta?

    Nästa fråga är: vad gör vi när all odlingsjord i världen är utmärglad? Det räcker inte med bara vatten i Sahara för att olda nyttiga växter.

    Den mest ”onödiga” mat som finns lär vara vitt ”polerat” ris som är stapelföda i hela Ostasien. Det innehåller ingen som helst näring, men fiber som människan också behöver. Vi här i väst äter redan annan fiber, så varför ska vi äta ris? Dags för en liten matrevolution här och ”back to basics”! Skippa pizza, hamburgare, tacos och ris, smaken är högst tvivelaktig jämfört med riktig fullvärdig mat lagad av våra lokala produkter.

    Bröd som bakats av grovmalen råg, havre och kanske graham (oskalat vete) har en geniun smak som alla föredrar vid en smaktest.

    Kött är svårare, vårt eget ekologiska må vara fritt från både antibiotika och nitrit men smakar inget utan kryddor. Brasilianskt kött är kanske det smakrikaste redan utan kryddor, det anser även argentinare och chilenare med hela Pampas bakom hörnet. Men är det nyttigt? Kan vi också olda sådant bete som finns i Brasilien?

    Kött måste vi som bor i halvarktisk klimat äta, vi kan svårligen leva av bara vegokost. För barn som växer är det dubbelt viktigt! Vego i skolbespisningen är en bluffåtgärd i samma härad som klimathysterin, elbilarma och invandringen.

    Mittåt! Om någon längre känner till det ordets innebörd.

    • Thomas skriver:

      Nyckelfunktionen som gjort nordiska livsmedel bättre än allt annat är det nordliga läget…
      Intensivt solljus under odlingssäsongen gör alla vegetabilier mer intensiva som livsmedel.
      För idisslare så är en ”liten” skillnad i växtligheten, som kallas CLA, den stora skillnaden i mjölkfettet och även köttvarorna från dessa idisslare – under förutsättningen att djuren INTE blivit slutgödda med spannmålstillskott utan gått på enbart bete under hösten fram till slakt…
      Allt detta är sedan, så där ungefär, borta – sedan 30 år tillbaka…
      Mjölken produceras i hangarer via politiska krav via olika lagar inom miljö och djurskydd, som baseras på spannmålsfoder… Slaktdjur slutgöds på spannmål och det innebär att kroppsfettet hos dessa slaktdjur förändras på några veckor, så den CLA-effekt som var effekten på den nordiska befolkningen är borta. Det mycket nyttiga smöret som var sommarens överskott försvann när mejerierna krävde konstant inflöde av mjölk året om så upphörde naturens påverkan på vår mat…
      CLA och andra viktiga funktioner finns inte längre i svenska livsmedel – på grund av ekonomiska krav… Naturen är enbart en verksamhetsplattform, inte en del av produktionen…
      Lösningen heter Food Sovereignty och vill man inte acceptera de så blir det som det är…

    • ivarandersson skriver:

      Vilka nyckelkemikalier behövs för fotosyntesen? Räcker det inte med vatten, koldioxid och solljus som jag lärde mig en gång för länge sedan?

      • Mats Jangdal skriver:

        Fosfor, kväve, svavel, och lite till beroende på vilken växt vi talar om.
        Såvitt jag förstår tas allt kol ur luften.

        • ivarandersson skriver:

          För fotosyntesen behövs bara vatten, koldioxid och solljus samt en växt (eller cyanobakterie) som med hjälp av växtens klorofyll omvandlas till syre och druvsocker. För växtodling behövs NPK plus spårämnen.

          • Thomas skriver:

            Det som begränsar cyanobakterierna är tillgången på P…
            I den saudiska öknen finns det troligen gott om P…
            I Östersjön är det inlagrad P i bottensedimenten som frigjorts och blivit tillgängligt för cyanobakterierna…
            Därför frodas cyanobakterierna ibland här och där…

          • Mats Jangdal skriver:

            Bra tillägg! Måste ha varit upptagen med andra tankar när jag inte svarade fullständigt. Kalk kan behövas som surhetsreglerande, men inte som näring per se.

  3. Thomas skriver:

    Det är inte enbart kolets funktion som ökar växtligheten inom jordbruket..
    Det är vår billiga energi som skapar möjligheten att binda luftkväve till fast form – handelsgödselkväve – som man kan tillföra växtligheten som innebär att naturens egna funktioner i marken inte behövs och gör att odlaren kan ”gå förbi” dessa funktioner med kraftigt ökade skördar. Det innebar att man sedan 1930-talet, då man i princip kände till allt väsentligt inom odlingens konst, gjorde att man på 40-talet klarade krisen utan de industriella varor som idag är själva förutsättningen för någon odling alls…
    Detta har globalisterna insett och stryper energitillgången så det handelsgödselkväve som är den ekonomiska förutsättningen för dagens jordbruksproduktion inte blir tillgängligt…
    Och detta motiveras med liknande argument som ”kolproblemet”, men där finns ingen debatt…
    Resultatet måste bli betydligt dyrare mat – överlag.

  4. Samuel af Ugglas skriver:

    Lämna landsbygdens befolkning ifred och låt ”beborna” producera det som konsumenterna vill ha av deras produktion utan att politiker patrasket försöker sätta sig i någon av deras ställe. Det kallas visst för en fri MARKNAD ! ! !
    Jag försöker koncentrera mig på att förhindra POLITIKER & s k tjänstemän att plundra mig på mina ägodelar, förhindra eller stoppa blodflödet så att säga.

    • Jan Andersson skriver:

      Inom alla professioner blir det allra bäst om de med mest kompetens sköter produktionen av livsmedel, varor och tjänster. Riktig kompetens tar lång tid att förvärva och även den bästa skolgången räcker inte långt. Därför var det viktigt förr att den förvärvade kunskapen inte gick till spillo och förmedlades alltid till barn och barnbarn tills de äldsta inte orkade arbeta eller undervisa längre.

      Esaias Tegnér den äldre, professor i Lund, påminde på examensdagen i ett berömt tal att studenternas fina examen bara var ett ”städjobrev” till en anställning för att de inte skulle inbilla sig att de kunde speciellt mycket.

      Alla gör misstag, men det är misstagen som skapar lärdomen.

      Det är min fasta tro att Sverige inte ska satsa på nya branscher med hjälp av generösa statsbidrag om vi saknar tung områdeskompetens.

      Vi har verkligt tung kompetens inom lantbruk (åtminstone sedan Edvard Nonnens dagar) samt skogsbruk bevisat sedan årtionden genom ”världens bästa skogar” som trots det höga uttaget ständigt växer till genom att nyplantering sker i industriell skala. Vidare är det knappast någon som slår oss på fingrarna inom järnhantering och stålframställning. Volymmässigt ja, kvalitetsmässigt nej.

      Världen och svenska folket förväntar sig att vår synnerliga framgångsrika strategi fortsätter och fortsätter, utan inblandning från statliga och överstatliga myndigheter fulla av snorvalpar och feminister som inbillar sig att förstår bättre är de med generationers kompetens i ryggen.

      Och så får visa läsa att det nu är överstatliga EU som förvaltar de svenska skogarna, för de ska vara en ”kolsänka” för hela EU. Det kan bara leda den väg som åt helvetet bär. Alla postmodernister och woke-anhängare måste på något sätt ställas till ansvar för all den skada som varje dag tillfogas det svenska samhället, övertydligt iakttaget av alla som äger en verklig kompetens inom sitt yrkesområde.

      • Samuel af Ugglas skriver:

        Tack för den Thomas!
        Fick en skrift från SLU i handen, ”Vem skall planera för jordbruksmarken”
        Tillgången ”jordbruksmark” är offret som ägaren, bonden, skogsägaren fråntages alla rättigheter till, kränkes och förnedras för att han/hon ägnar sitt liv att bruka och utveckla för att förse svenska folket med livsmedel.
        Och socialisterna tror de har rätt?

        • Thomas skriver:

          Ja du, Samuel…
          Förr när vår lärare Smedgård på Plönninge kunde visa oss elever ute i terrängen om allt som bönderna visste på 30-40-talen och han beskrev hur det var då, eller när jag jobbade ihop med statarna på Bollerup (även om det också var en lantbruksskola) så hade man fått respekt för vardaglig kunskap..
          Ja, eller lagårdsföreståndare Voxberg på Bollerup, som brukade gå runt och dräktighetskolla böndernas kor i trakten för en ringa summa och kanske en sup…
          jag har aldrig träffat någon seminör som kunde spika kalvfostrets ålder så exakt som han.. och han var alltså född vid sekelskiftet…
          Alla dessa yrkesmäns erfarenhet och kunskaper blev vid det jordbrukspolitiska beslutet 1947 helt sidsteppade trots att Ivar LO i sina böcker framhävde statarnas och böndernas kunskaper och även naturens begränsningar, som efter 1947 blev en kemiskt styrd ensädesodling av medeltida typ..
          Inte utnyttjades de kunskaper om naturens villkor som man lärde under första halvan av 1900-talet.. som vi nu måste återfinna.

          • Jan Andersson skriver:

            Jag minns en liten handelsträdgård på femtiotalet, där en allvarlig man hela dagarna vårdade raderna med plocksallad och många andra sommarprimörer. Smaken var ljuvlig men doften ännu mer intagande. Dagens inplastade kopior någonstansifrån har nästan inget gemensamt med dessa frilandsgrönsaker.

  5. Göran skriver:

    Några proportioner. Hela jordens befolkning får plats i Nya Zeeland. USA:s jordbruk kan föda hela jordens befolkning.

    Liten fråga. Om det uppstår brist på livsmedel, är det då medvetet konstruerat?

Lämna ett svar