Den moderna sekulära demokratins våndor

Jag har läst Advokaten Richard Malkas bok, Rätten att jävlas med gud. Det är hans slutplädering, med även strukna stycken, i rättegången mot mördarna i Charlie Hebdos lokaler 8 februari 2015. Boken kom ut i Frankrike 2021 och nu i år på svenska. Läs den! Köp eller låna på bibblan!

Läsningen av denna bok fick mig omgående att inse skillnader jag inte tidigare insett mellan den Amerikanska Oavhängighetsförklaringen 1776 och deras konstitution 1787 jämfört med Frankrikes deklaration av mänskliga rättigheter, med bland annat Laïcité, kravet på konfessionslöshet i statsförvaltningen, samt slagorden Liberté, Egalité, Fraternité.

Skillnaden kan sägas vara mellan en konstitution och rättighetsdeklaration med skydd av Gud eller en deklaration till skydd från gud!

Den amerikanska deklarationen inleds med att upphovsmännen anser texten och rättigheterna för självklara. Det sägs att dessa rättigheter har begåvats människorna av deras skapare. Vissa rättigheter är oförytterliga, så som liv, frihet och strävan efter lycka. Gud nämns inte men de flesta amerikaner gör tolkningen att det är den kristna guden som avses.

I den senare tillkomna konstitutionen står uttryckligen att ingen offentlig tjänst får tillsättas på grundval av religiös tro eller tillhörighet. Det gäller fortfarande, men lika fullt tillade Jehovas vittnet, president Dwight Eisenhower 1954 ”So help me God” i både trohetseden och domstolarnas vittnesed, samt ”In God We Trust” på amerikanska mynt och sedlar. USA skyddar inte längre medborgarna från gud eller tolkningar om vad gud är, vill eller kräver. Det tycks fritt fram för religiös fundamentalism. Det är kanske inte så mycket annat att vänta från en nation till hälften grundad av deporterade grova brottslingar och till hälften av religiösa fanatiker som inte längre kände sig hemma i ett Europa som blev allt mer sekulariserat.

I Frankrike utvecklades saken annorlunda. Fysikern Pierre Louis Moreau de Maupertuis, hävdade år 1740 att jorden inte var klotrund, den är tillplattad vid polerna. Katolska kyrkan protesterade, den hade nyss accepterat den heliocentriska världsbilden med runda klot. Nu ville den inte ha fel igen, de Maupertuis teser bannlystes. Kejsar Ludvig XV sände dock ut två expeditioner som efter mätningar kunde bekräfta de Maupertuis påstående. Vetenskapen hade segrat över tron.

Fem år senare, 1745 påbörjade D’Alembert, Diderot och Rousseau arbetet men en Encyklopedi som skulle innehålla fakta. Det arbetet blev omgående också bannlyst av Påven, men paradigmskiftet var ett faktum. Ytterligare förändringar tillkom, Cesare Beccaria krävde dödsstraffets avskaffande. Krav på jämlikhet mellan könen framfördes. Revolutionen 1789 hyllade i upplysningens anda borgerliga värden, frihet, arbete, kunskap. De aristokratiska värdena med armén som statens väsen och elitism på ärftlig grund åkte ut. De mänskliga rättigheterna förkunnades vara naturliga (naturgivna), inte givna av gud eller ”skaparen”.
(men S i Sverige har alltid hävdat att socialism och solidaritet var det viktigaste med Franska revolutionen.)

Dock, inte förrän 29 juli 1881 lagstiftades om pressfrihet i Frankrike. Hädelse avskaffades och vid debatt i Nationalförsamlingen sa Clemenceau att ”Gud kan försvara sig själv!” Eugène Lisbonne sa att det vore godtycke att upprätthålla en skillnad mellan författarens penna och tecknarens krita. Att fritt teckna och publicera stötande alster blev en frihetlig rättighet. Nu är scenen möblerad för en betraktelse i och runt händelserna i Charlie Hebdos lokaler och vad religion respektive konstitution kan ha spelat för roll. Det blir i morgon.

Sverige fick sin Tryckfrihetsförordning, världens första 1766. Nu har man med finter och knep, stöd från EU och annat håll börjat nagga den i kanten. Till exempel får man inte längre säga att man inte tror på redovisningen av Förintelsen under andra världskriget. Men det är inte ämnet för denna betraktelse.

Det här inlägget postades i Frihet och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

2 svar på Den moderna sekulära demokratins våndor

  1. Pingback: Den moderna sekulära demokratins våndor | ulsansblogg

  2. Göran skriver:

    Var sker det mest censur i Sverige? I Sveriges Riksdag. Gå emot partiledningens tyckande och tänkande och du blir straffad på något sätt eller utslängd ur ditt parti. Att tror att Sveriges befolkning ska få säga vad den vill är bara ett önsketänkande.

    Det lustiga med att förbjuda företeelser är att den som satt mitt i företeelsen och upplevde den inte får säga hur det var. Det är ungefär som att i en domstol förbjuda ett vittne att säga något som kan vara till fördel för den tilltalade.

    Se på Wikipedia. Där skriver tredje person om första person och första person tillåts inte korrigera det som är fel.

Kommentarer är stängda.