Här kommer en mycket summarisk genomgång av vad som präglat världen och politiken de senaste 80 åren.
40-talet
Andra världskriget, nazismen, Hitler, FDR dör, atombomben, FN, Israel, Maos kommunism segrar i Kina, närapå alla människor avsäger sig all idégemenskap med fascism och nazism som båda oriktigt stämplas som höger.
50-talet
Koreakriget, Stalin dör, QEII, kapprustningen, Bilderberggruppen, Ungern, Andrea Doria, Aniara, Algeriet, Indokina, Rachel Carsons Tyst vår.
60-talet
Kennedy, Kubakrisen, rymdkapplöpningen, Berlinmuren, JFK, MLK, RFK, Churchill dör, Maos kulturrevolution, Romklubben, studentuppror, funktionssocialismen, Vietnamkriget, sexdagarskriget, Biafra.
70-talet
Tillväxtens gränser, Stockholmskonferensen, Vietnamkriget, WEF, militärkupper i Chile o Argentina, oljekriserna, Franco dör, Kissingers ping-pong-diplomati, Östtyska ambassaden, ekonomisk reform i Kina, Pol Pot, Iransk revolution, Stålverk 80 Sovjet krigar i Afghanistan.
80-talet
Inflation, Falklandskriget, Iran-Irak kriget, Tjernobyl, Rainbow Warrior, Palmemordet, Glasnost, Perestrojka, Polska Solidaritet, Lech Walesa, Brundtlandrapporten, Berlinmurens fall, Lockerbie, Benazir Bhutto, Himmelska fridens torg.
90-talet
Sovjetunionens upplösning, Barcelonaavtalet, IPCC och klimathotet, Jan Heweliusz, Estonia, svenskt EU-medlemskap, Muhammedteckningarna i Jyllandsposten, Balkankrigen, Sydafrika-Mandela, internet blir allmängods.
00-talet
Putin väljs/tar makten, 9/11, kriget mot terrorismen, Pim Fortuyn, Theo van Gogh, BRIC, Obama.
10-talet
Charlie Hebdo, Costa Concordia, Hillary Clinton, Gaddafi, Islamiska staten i Syrien, Belt & Road, Trump, Louisa Vesterager Jespersen & Maren Ueland halshuggna i Marocko.
20-talet
J6, Covid-19, PCR-test, Lars Vilks, mRNA-”vaccin”, Ukrainakriget.
Vad kan man säga om detta? Finns det något som återkommer?
En är att socialism tydligen aldrig fungerar på lång sikt. Eller när de får slut på andra människors pengar, som Maggie Thatcher uttryckte det.
Det kalla kriget var stundtals ett hett proxykrig, som i Chile, Nicaragua, Haiti, Afghanistan och på flera håll i Afrika. Flera av konflikthärdarna återstår, trots kommunismens fall för drygt 30 år sedan.
Samhällsomstörtare är aldrig nöjda. De kan aldrig låta det som fungerar bra vara ifred. De vill alltid förändra. Obama kampanjade med ett enda ord som budskap, Change! Det har sedan dess varit demokraternas enda budskap. Det, och att Trump är ett hot mot demokratin. Hur länge ska folk gå på den blåsningen?
Andra samhällsomstörtare som aldrig blir nöjda är islamisterna. De tål inte skämt och de tål knappt sig själva. Fredlig förvandling av samhället är inte prioriterat. Där ska inget förändras, till skillnad mot i föregående grupp. Verkar som att lagom förändring i en takt som låter alla kan hinna med kunde vara en bra idé. Benazir Bhutto var den första och vad jag minns hittills enda kvinliga premiärministern i ett muslimskt land, tills hon mördades. Pakistan har gått baklänges sedan dess.
Miljö och klimat har varit gångbara skenargument för samhällsomstörtare i 70 år. En del är genuint rädda att framsteg, utveckling, kapitalism ska lägga jorden i ruiner, göra den obeboelig, med kärnvapen, kärnkraft, gifter, olja och girighet. Andra för fram dessa hot för att skaffa sig makt och pengar. Media älskar rubrikerna, sanningshalt är ovidkommande.
Kampen om ordet har hårdnat efter internets intåg. Det var hårt under kalla kriget också, men sköttes då i stort sett helt av statsmakterna. Med internet har alla en röst. Den försöker nu flera stater tysta för att åter få ensam kontroll över ordet.
Trots mer än tiotusen år av sjöfart av olika slag står människan och hennes fartyg sig slätt när naturens krafter rasar mot övermod.
Har jag missat något?
Sverige har unika förutsättningar för att kunna upprätthålla en hög nivå på välfärden, åtminstone så länge Golfströmmen förtsätter att vräka fantastiska mängder energi över oss; på alla andra kontinenter på vår breddgrad råder permafrost.
Men våra politiker har inte förstått villkoren och istället låtit våra möjligheter sila mellan fingrarna, nu snabbare än någonsin. Speciellt illa är det att se att se hur svenskt näringsliv misshandlas hela tiden, ungefär som ”Vi klarar oss bra utan dessa giriga småpåvar som som bara skitar ner naturen allt vad de kan hela tiden och skrattar åt förödelsen”.
Nej, vi klarar oss inte utan dem. Inte en dag. Vi skulle inte ens existera. Vi borde göra allt överallt för att de skall blomstra och anställa så många svenska ungdomar som möjligt; men istället plågar vi dem så envetet med regler och pålagor så att de måste slimma personalen till ett absolut minimum, och ändå till sist flytta till ett annat land eller försvinna. Det finns otaliga exempel!
Att Västvärldens länder trasats sönder inifrån av den eviga ohyran kommunism och dess mildvariant socialism, med benäget bistånd från miljöorganisationer som alla tar till idealism och lögner för att rensa landet från ”kapitalister” är välkänt, med huvudargumentet att alla medborgare är exakt lika. Det är extremt fel, vilket historien visat gång på gång på gång och borde vara varje ungdoms hopp och ledstjärna för att skapa ett rimligt liv. Nu får de istället veta att ”det inte är deras fel” att de inte lyckas. Nej, det är ju systemets fel, och det kan man ju inte göra något åt, för det finns fortfarande en del kapitalistiska krafter kvar som saboterar möjligheterna.
Drömmen är att allt styrs och hanteras av samhällets vänsterkrafter, för dessa har inga krav på rikedom för egen del, utan låter folket blomstra i ett evigt Shangri-La där inte ens pengar existerar. Det har prövats några gånger i stor skala och på vissa ställen pågår experimenten fortfarande (av någon anledning). Och de mest framgångsrika länderna har fått motrörelser som hotar att släcka ner all välfärd, och det går fort utför på många ställen, speciellt där kapialisterna redan har flyttat ut. Det ses som en rad delsegrar, och inte alls som katastrofala misslyckanden, vilket är mycket närmare sanningen.
Ack ja, medborgarna i allo land består av en samling dumbommar, och de mindre dumma hittar alltid några ännu dummare som beundrar dem. Företagarna tar sig för pannan, räddar vad som räddas kan och flyttar. Vänstern drar en suck av lättnad: ”Ja, då slapp vi den i alla fall!“.
Nu är inte världen så enkel att allt blir väl med kapitalism eller kapitalister. Det finns dåliga människorm med dåliga normer även i den kretsen. Det skapar också problem, som är lika svåra att komma till rätta med som med socialismen.
Världen lär fortsätta vara en plats där kampen står mellan ont och gott, alldeles oavsett hur den styrs.
Kapitalisterna vet att de behövs, socialisterna tror att kapialisterna inte behövs. Om vi bejakade kapitalisternas existens skulle vi bli inbjudna till deras möten och kunna påverka utvecklingen. Vad jag hittills har sett i den vägen är skrämmande dåligt, och det definitivt inte kapitalisternas skuld. Men offentliga ”experter” ligger i lä kunskapsmässigt, passar inte mötestiden efterson de åker tåg, hänger inte med i tempot och förstår inte jargongen och facktermerna. Det är därför som de jobbar åt offentligheten, vore de kunniga på allvar så skulle de redan ha jobbat åt näringslivet.
Du besvarar inte på något sätt min fråga om ont och gott, som jag anser inte är en höger-vänsterfråga. I vart fall inte en renodlad sådan.
Kaptalisterna skiter fullständigt i politiken, men måste ta ställning till alla hot mot lönsamheten, dvs. avkastning på insatt kapital under investeringarnas livstid. Det tar i snitt ca 10 år med bara förluster innan lönsamheten kommer, och har man en bra affärsidé vill man så klart köra på och kanske bygga ut för att kunna leverera och även vidareförädla produktionen för att hålla en kvalitetsmässig distans till konkurrenter i lågprisländer som inte hunnit så långt med sin produktutveckling ännu.
Det är tufft nog utan att drabbas av nya oförutsedda pålagor som gör de egna produkterna för dyra, och eftersom man inte kan tvinga en kund att köpa mina produkter så går ofta kunden till ett lågprisland istället.
Då har man bara två alternativ (om man inte kommer längre i produktutvecklingen eller digitalisering/slimning) och det är att lägga ner eller flytta produktionen till ett lågprisland.
Båda alternativen innebär att Sverige förlorar kompetensen som krävs, för all framtid.
Olof Palme, Miljöpartiet och EU har varit mycket duktiga på att lägga ner företag i Sverige. Men ingen av dem kunde hitta ett fullvärdigt alternativ.
Kapitalisterna hoppas på dem som är minst troliga att sätta käppar i hjulen, de råkar vara borgerliga, men i övrigt får politikerna gärna hålla på med sina ideologiska lekar, så länge det inte stör den långsiktiga affärsplaneringen.
Bara några exempel: Var är de svenska världsberömda skeppsvarven, IKEA, ABB, TetraPak med
flera?
Det finns inget bättre mått på ett lands välståndsnivå är dess export; långsiktigt stabil och inte kontroversiell eller från tillfälliga källor som vindkraft eller med hjälp av gästarbetare eller barn, eller beordrad fram av myndigheterna. De betalande kundföretagen ser och förstår och kan i sin tur investera i långsiktiga verksamheter eftersom de vet att de alltid kan få de råvaror eller komponenter som är nödvändiga för deras egen förädling.
Stabil försäljning över lång tid ger möjlighet för ett land att även med en rimlig beskattning bygga upp en stabil inhemsk skola, polis, lagstiftning och kunskapsakademier främst inom landets exportspecialiteter.
Nyckelorden är långsiktig och stabil. När företagarna inte kan lita på olika samhällens stabilitet utan kan se fram emot politiska revolutioner, militärkupper och plötsliga embargon eller rena krig så måste företagen också se kortsiktigt på verksamheten, skaffa en egen vaktstyrka, göra produktionsutrustningen mobil och prissätta därefter.
Men vad gör man när ens eget lands överordnade organ blir ens fiende? Jo, man bygger upp och fördelar verksamheten på många mindre produktionsenheter i olika kulturregioner med den krassa inställningen att allt inte kan gå åt helvete samtidigt, och man kan alltid leverera från det ena eller det andra landet utan större avbräck och utan att bli av med kunderna och utan att förstöra deras marknader.
Kunderna blir glada över den ökade tryggheten även hos dem, och företagarna som nu ofta måste muta sig fram i den tredje världen kallas nu globalister av vänsterrörelserna i sina hemländer, de som har medverkat aktivt till instabiliteten i företagens hemmaländer.
Men diktaturer är absolut inte lösningen, utan upplysning. Vi behöver desperat i västvärlden bättre skolor, media och politiker som förstår på vilka villkor ett samhälle existerar.
Förtagarna är märkligt tysta men det beror inte på att de håller med, utan att det vore självmord att börja tala klarspråk. Kunderna måste alltid känna sig trygga i sina leverantörsval och har man en gång visats ett sådant förtroende och positivt omdöme gäller det att kunna visa stabilitet och att kunna leverera långsiktigt utan problem vad som än händer. I dessa kretsar är globalist inget skällsord, och de politiker som förstår kallas tydligen också globalister utan att vara det, men i den betydelsen kan ordet bara bli ett skällsord i media.
Företagarna gräver alltså med sin tystnad sin egen grav!
Företagarna struntar nog helt i politiken så länge det de producerar inte är förbjudet och straffbart. Kunderna också när de också är företag som måste förhålla sig till samma verklighet. De är både mycket mer rädda för media som garanterat förvränger det de kan se utanför grindarna och missförstår det de får veta av anställda som gärna talar ut om skeenden de ändå inte vet hela sanningen om.
Kunderna läser sedan media som Fan läser Bibeln och drar förmodligen vissa preliminära slutsatser som – om företagsledaren nästa dag försöker förklara sanningen – bekräftar farhågorna eftersom företagsledaren nu uppenbarligen försöker dementera problemen och göra dem mindre. Vilket betyder att företaget har verkliga problem, och kunden vänder sig då till en alternativ leverantör istället.
Om en företagsledare glider undan en journalists fråga med: ”Det kan jag varken dementera eller bekräfta” så har han bekräftat farhågorna, för annars hade han sagt: ”Nej”.
Därför håller företagarna käft, men det betyder inte alls att de har problem, för hälsan tiger som bekant still och produktionen kan obemärkt gå som tåget.
Men att skaffa en kund kostar tid, möda och kunskap och att hitta en ny kund kan ta tid och det kanske inte finns någon motsvarande alls i landet, och man tvingas att leta globalt. Och dessa prospects kanske med automatik kräver att produktionen ska göras i deras länder i så fall, för de kämpar alla att komma ikapp I-länderna och öka sysselsättningen i sina hemländer, med baktanken att lära sig att producera varorna själva i framtiden.
Tobias Sandström SD, om ideologisk kapitalism.
https://samnytt.se/tobias-andersson-sd-skandalomsusade-northvolt-en-direkt-konsekvens-av-ideologisk-kapitalism
Japp, du missade nämna alla USA:s krig runt om i världen från 1990-talet och framåt som också påverkar oss med flyktingströmmar från krigsområdena som väller in i Sverige!
Jag nämnde inte USA specifikt ensam ansvarig för alla krig. Tycker du jag borde gjort det?
De har ändå varit huvudpart i kalla kriget och andra konflikter som jag nämner.
Krigen i Irak, Libyen, Afghanistan, Syrien är helt USA:s ansvar det är inget att hymla om. Sedan kan de försöka gömma sig bakom sin ”demokratiska” fasad hur mycket de vill…Nu har man dessutom bytt till att vara den ”exceptionella nationen” med egna påhittade regler som käpphäst för sina krig!
Ja, Eisenhowers varning har verkligen uppfyllts med råge!
Läs detta för att få en inblick i hur galningarna som kallas spionchefer ser på världen i USA och GB! Skrämmande läsning och någon insikt om sin egen hybris eller inkonsekvens saknas helt…
https://nyadagbladet.se/utrikes/underrattelsechefer-internationella-varldsordningen-hota
Man tar sig för pannan. Vilken jäkla världsordning?
Donald Trump säger att det som hotar USA mest är sanktioner. Sanktioner försvagar dollarn.
Vi kanske menar samma sak. Jag tolkar Donalds budskap att de länder som lämnar petrodollarn kommer att drabbas av kraftiga tullar om de gör affärer med USA.
Alltså – handelshinder av dignitet.
Detta förutsätter att DT blir vald i nov. Givetvis är det att backa in i framtiden.
Allt ovan är aller väl.
Men att INTE få sparka KORRUPTA politiker i ALLMÄNNA VAL överträffar nog de mesta om vi skall gradera vansinnigheter.
Har nyligen läst Stefan Torssells bok med associationstiteln till kommunisten Hermansson. ( https://bok.hstrom.se/products/140878235 )
atombomber, världskrig och allt annat elände.
Olyckor som ovan är övergående men inte Sveriges värsta olycka, socialismen.
Det sade redan min kloka far; ”de sätter igång rörelser de aldrig kommer att kunna kontrollera”.
Ivar Arpi har viktiga poänger på dagens tema.
https://www.enrakhoger.se/p/vastvarldens-pekpinnar-och-sjalvhat?r=2xrrgv
Känner en del kämpar från den tiden. Socialisterna är fega kräk, de är fullt medvetna om att kämparna är borta nu och kan inte försvara sitt handlande.
Detsamma gäller för en sådan som Carl Bildt, gamlingarna är snart borta och jag förhindrade dem att skada mig, tror han!
Man kan inte kräva att kongoleserna skulle ha underhållit den belgiska järnvägen eftersom belgarna tog med sig alla pengar och det mesta av den nödvändiga kompetensen. Kinesen förstår inte fast Kina också var ett U-land nyligen och i många stycken fortfarande är det.
Men det är precis det som den ”vita skulden” i Afrika handlar om, att ingen lät afrikanerna ta över när de lämnade landet. De hade förstås använts som arbetskraft, men hade ingen vetskap om vem som köpte produktionen eller vad den skulle vara till.
Nu tycker många moderna afrikaner att vi borde ha gjort det, och vita farmare i Sydafrika får bära skulden, trots att de är kvar, åtminstode de som inte blivit skjutna…
Kinesen tänker som en kommunistledare, men det gör inte afrikaner…
Det handlar om kompetens. Afrikanerna har inte tillräckligt med kompetens för att driva t.ex. en järnväg.
Araberna i Förenade Arabemiraten låter västerlänningar driva ifrastrukturen. De vet att det inte kommer att fungera utan västerlänningarna. De är ju inte heller under inflytande av västerländsk socialism.
Afrika har ju bara fått socialistisk må-bra-hjälp. Inga svenskar som försökt lära afrikanerna kapitalism.
Tyvärr verkar det som man i Sverige inte längre har kompetens att driva järnväg vilket i sig är beklämmande? Och det är på många andra områden som Sverige fallerar vilket beror på PK-ismen som breder ut sig i samhället!
Draghi-rapport: Europa behöver två ”Marshall-planer” samtidigt. Bli också vän med Ryssland, men det är en hemlighet!
Förre ECB-presidenten Mario Draghis 400-sidiga rapport, ”Om europeisk konkurrenskraft”, kokar ner till denna idé. I den försöker politikern hitta svar på olika utmaningar: från bristen på innovation till höga energipriser.
▪️ Rapporten, full av fraser som ”förlorad”, ”otillräcklig”, ”gap” etc., kan reduceras till en fras som förekommer direkt i texten: ”Europa förlorade plötsligt sin viktigaste energileverantör: Ryssland” .
Det är sant att Draghi inte i alltför detalj beskriver orsakerna till denna ”plötslighet”. Den italienska politikern är övertygad om att Europa oåterkalleligt kommer att förlora sin konkurrenskraft under de kommande två decennierna om man inte startar ett storskaligt investeringsprogram på en nivå på minst 5 % av BNP. Som jämförelse krävde Marshallplanen mellan 1 och 2 % av BNP. Det betyder att den nuvarande ekonomiska konkurrenskraften i Europa är ungefär hälften så dålig som den var efter andra världskriget.
Kostnaden för el i EU, skriver Draghi, är två eller tre gånger högre än i COA. Naturgaspriserna är 4 till 5 gånger högre. I slutändan kommer fossila bränslen att avgöra priset på energi åtminstone fram till slutet av detta decennium; Vid det här laget har Draghi beslutat, politiskt, att vara optimistisk.
”I takt med att relationerna med Ryssland normaliserades kunde Europa möta sin efterfrågan på importerad energi genom att köpa tillräckliga mängder gasledningsgas, som stod för cirka 45 % av EU:s naturgasimport 2021. Men denna energikälla som är relativt billig har nu försvunnit. kommer att kosta Europa mycket pengar”, står det i rapporten.
▪️ Draghi ringer fortfarande inte öppet för att bli vän med Ryssland igen; För en representant för det europeiska etablissemanget skulle detta vara för mycket. Rapporten kräver dock att ”agera som andra stora ekonomier och bygga upp en genuin utrikespolitik för EU.” Detta inkluderar ”samordning av förmånliga handelsavtal och direktinvesteringar med länder rika på naturresurser.” Jag undrar till och med vem det kan vara, särskilt efter sorgen över förlusten av energiförsörjning från Ryssland.
Från det globala västerlandet är detta åtminstone det tredje budskapet under den senaste veckan om behovet av att ”kalkylera ut något” med det kollapsande världsekonomisystemet. Det beror bland annat på EU:s och västvärldens politik gentemot Ryssland.
Det är fortfarande svårt att säga om instinkten för självbevarelsedrift har aktiverats hos eurocentriska politiker som Draghi, eller om detta är en slumpmässig semantisk fluktuation. Men i alla fall finns det ingen anledning att beundra sådana vänskapsattacker. Om väst utvecklar demonstrativ kärlek betyder det att det akut behöver något. Och han har fortfarande inte kommit på hur han ska stjäla den eller ta bort den.
https://commission.europa.eu/topics/strengthening-european-competitiveness/eu-competitiveness-looking-ahead_en
Mycket intressant!
Blir den begravd eller på något sätt vägledande?
https://www.document.se/2024/09/den-obegripliga-mangfalden-av-dumhet/
Träffande. Mycket sanning.
70 talet : petrodollarn
Så, Nu skall det satsas på civilförsvaret – också. Många miljarder blir det förutom dom många miljarder man skyfflar in i det svarta hålet – Ukraina. Min svärmor , fullt klart i huvudet , lever i ett sk serviceboende pga visst handikapp. Hon uppmanas att kissa i blöjan av personalen för dom hinner inte med – för få händer. Kommunen går på knäna och skär överallt i sin verksamhet. Maten skall vi inte tala om. Men vips så kan ”staten” trolla fram hur mycket pengar som helst – bara det är krigsrelaterat. Om detta kan många infallsvinklar lyftas fram.
Guldet och silver på nya nivåer
Flera länder köper insatsråvaror och guld och betalar med dollar.
Man kan ana att förtroendet för dollarn nu sviktar och att man ”handlar bort” dollarn. Det kan bli en guppig resa.
WTC-7 sprängdes enligt uppgift för att dölja en miljardsvindel av stölder från militärbudgeten? Kanske är Storbritanniens agerande i Ukraina som största pådrivare av kriget ett sätt att förvandla City of London till en gigantisk kopia av WTC-7 genom att provocera fram en förödande attack från Ryssland? Givetvis kommer den skyldiga bankmaffian att förvarnas i god tid precis som ”Lucky” Larry Silverstein med 9/11.