Frihetsportalen

Dagens gästskribent är Dan Ahlmark

Sverige är ett djupt kollektivistiskt land, där individens frihet är alltmer begränsad. Identitetspolitik och dess tvilling politisk korrekthet är bara de senaste metoderna att forma svenskarna till goda socialister. Att socialisering av företag inte propageras idag – det kan återkomma – spelar mindre roll, om människorna socialiseras istället. EU var ett tag en motvikt till kollektivistisk politik, men har nu istället övergått till att påtvinga svenskar regler vi inte vill ha. Tendensen mot alltmer offentlig styrning av folks liv är tydlig.

I en bok om svensk libertarianism beskrev jag hur individualismen som princip bör genomföras i Sverige i syfte att ersätta dagens delvis socialistiska samhälle. Individualism betyder bl a att individen beslutar – i stort sett – i alla frågor av intresse för hans/hennes liv. Jag beskriver, hur detta kan samordnas med att i alla avseenden upprätthålla ett gott samhälle. Vad jag vid diskussioner funnit är, att många svenskar förlorat förmågan att överhuvudtaget förstå hur ett samhälle, som är organiserat utifrån fria individer och deras val, kan fungera. De liknar de flesta sovjetmänniskor på 70-talet, som var oförmögna att se eller tro på ett alternativ till kommuniststaten.

Vad är då verklig individualism?

I det libertarianska samhället – där individer existerar i fri samverkan och fria avtal gäller på alla områden – tillåter man skillnaderna mellan människor att explodera i alla avseenden. Det nås genom att individerna får fritt handlingsutrymme, samtidigt som livets realiteter skapar de nödvändiga ramarna gällande krav av många slag t ex på samverkan, personlig disciplin osv. Och resultatet är välsignat: vi tar då de första stegen mot att realisera det ideala samhället – den Civila VälFärdsStaten (CVS). Det som då styr handlandet – förutom lagar nödvändiga för att bevara ett fritt land – är bara människorna och verkligheten. Vilka krav på människan ställer då individualismen som en samhällelig styrande princip?

En utmärkande egenskap hos individualister är självständighet. Den innebär, att människan själv väljer sitt sätt att leva, vilket bl a innebär att hon tar fullt ansvar för allt i sitt liv, och där det viktigaste avser (1) hennes medvetande och (2) hennes fysiska överlevnad. Dessa två aspekter ska aldrig överlämnas till andra att bestämma över. I dagens samhälle syns uppfattningen om moral vara, att den främst har att göra med sexuella handlingar. Men det är en småsak jämfört med dess stora funktion: att vägleda oss på livsvägen gällande våra viktigare beslut. Moral gäller dels våra val av värden att hylla och följa, dels vårt beteende gällande att verkligen tillämpa de värden vi valt. Det innebär, att en individ redan i ungdomen börjar skaffa sig huvudsakligen rationellt grundade värderingar, vilka styr henne (och ger basen för ett samvete); skapar därvid också lämpliga livsmål (som bl a tar hänsyn till hennes potential) för att sedan försöka realisera dem. Värderingarna är självfallet basen; istället för ett sammelsurium av sinsemellan oförenliga värden och åsikter krävs tänkande, logik och samstämmighet gällande denna grund för allt i livet. Att som många gör idag: härmar kollektivets värderingar och godtar medias åsikter utan eget tänkande är oacceptabelt. Det leder vanligen bara till kriser senare, när livets komplikationer tveklöst avslöjar ihåligheten och motsättningarna i det man accepterat. Självständigt tänkande gör att de flesta kommer att förstå, att vad vänstern (men inte bara den) erbjuder: ett liv utan värdighet i osanning (bl a politisk korrekthet) och subventionerad fattigdom, på inget sätt kan jämföras med möjligheterna i det goda samhället.

En annan fundamental plikt, när man växt upp och utbildat sig, är att obevekligen, på allt sätt, med utnyttjande av allt tänkande man kan prestera och all kraft man har, självständigt sköta sitt eget liv och de han/hon tagit ansvar för, dvs. i första hand den egna familjen. Man ska själv fatta sina beslut, utföra alla nödvändiga handlingar och bara inrikta sig på mål man accepterat. Och man ska aldrig belasta andra för sin egen överlevnad. Det gäller alla, inkl. invandrare. Om en invandrare under sin livstid inte kan ersätta det samhälle han kommer till för alla de kostnader han och hans familj orsakat, ska han av moraliska skäl inte resa dit.

Individualismen medför, att individen bestämmer det redan idag självklara: sin religion och ifall han vill lämna denna, sin utbildning, yrkesval, anställningar och bostadsort. Men den leder också till en rätt att bl a bestämma över sina inkomster, som bara till en mycket mindre del ska kunna disponeras av andra. Vid sidan av samhällsreformer, som kraftigt minskar behovet av skatter, omvandlas också själva skattesystemet: i ett första steg genomförs proportionell beskattning, som senare övergår till regressiv för att slutligen i en framtid övergå till främst mervärdebeskattning. Och inga skatter ska läggas på fastigheter eller förmögenheter. Målet är att mängder av nya förmögenheter skapas genom människors arbete och kreativitet. Jämlikhet – i meningen att på olika sätt hålla nere skillnader mellan människor – eftersträvas inte utan istället ett i alla avseenden dynamiskt samhälle, som skapar otaliga möjligheter för individen att realisera sin potential. Det medför också stora skillnader i otaliga avseenden gentemot andra människor.

Utgiftsfrihet ska införas som en viktig del av mänsklig frihet. Den gäller rätten att själv välja leverantör av alla viktiga produkter och tjänster en människa behöver för sitt liv bl a alla typer av tjänster, försäkringar, pensionssystem osv. Vad staten i vissa fall kan bestämma, i syfte att förhindra en brist på personligt ansvar, är att den bestämmer miniminivåer gällande vissa försäkringar eller andra skydd. Personer som tror att deras behov är andras skyldighet att uppfylla, tvingas då att ta ansvar för sitt liv. Det är ett tvång godtagbart i ett libertarianskt samhälle (CVS).

En följd av att ta ansvar är, att man måste skaffa sig ett arbete, som tillåter en att nå målen man har. Arbetet är det, som möjliggör och i mycket förverkligar ens levnad. Den oerhört stora tidsåtgång gällande t ex konsumtion av underhållning och media vissa individer numera tillåter sig, bör inte förekomma annat än i liten omfattning, innan man tagit hand om det egna livet. Ansvaret för det är grundläggande. Man ska inte ägna sig åt några nöjen eller fritid (annat än i ringa utsträckning), innan man säkrat sin egen (och familjens) levnad.

Dagens Sverige – StatsVälfärdsStaten (SVS) – är egentligen ett urartat politiskt system med alltför många svagheter. Man tillåter numera i praktiken inte ens människor att i det offentliga rummet tala och kommunicera fritt. Den libertarianska staten (CVS) har (överlag) frihetliga system för att omhänderta alla mänskliga behov. Det gäller livsbehoven både hos de, som generellt klarar sig själva, och de som behöver hjälp. Man ska bl a genom försäkringar göra allt för att inte belasta andra, när krisen väl kommer (se ovan). I detta inkluderande samhälle sker det genom policies och metoder, som skiljer sig dramatiskt från dagens, och innebär stora samhälleliga reformer och förändringar. Individen beaktar som regel samhället hon lever i, eftersom människan är en social varelse. En viktig fråga är då att hjälpa andra. Människor har en naturlig empati och hjälpsamhet mot andra. Hennes värderingar och livsmål bestämmer hennes insats i det avseendet. Att hjälpa och stödja de, som är utan förmåga, blir en uppgift både för civilsamhället och det offentliga. Ingen individ glöms bort.

Individualism och det ansvar den ideologin medför, leder naturligen till att individer funderar på vad livets mening är. Livets mening är inget, som har att göra med vad en ideologi, en religion eller ett kollektiv vill. Livets mening för en människa är helt individuell. Det har bara att göra med vad just du vill uppnå i förhållande till de förutsättningar livet erbjuder och de krav du ställer. Och om du inte bestämde, vad som var viktigt för dig och inrättade ditt liv efter det: hur kan du då ha nått något annat än något av ett misslyckande? Om du inte är nöjd med var du är och vad du gör: då gjorde du nog fel val tidigare under din levnad. Du valde kanske utifrån det, som var lättast och bekvämast, eller på grund av andras åsikter? Men sådana skäl är klara misstag. Du och din levnad är mycket viktigare än så; det som händer dig, dina livsmål och värderingar samt dina närmaste är det primära – såvida du inte själv medvetet valt något annat: frivilligt, med eftertanke och med kunskap om valets vikt.

Dan Ahlmark är ekon lic och jur kand. Efter arbete i industrin och konsultföretag i Sverige och utlandet samt forskning vid EFI/HHS startade han ett konsultföretag 1980 med inriktning på affärsutveckling och konkurrensstrategi. Han gav förra året ut boken ” VAKNA UPP! DAGS ATT DÖ! Libertarianism och den Civila VälfärdsStaten”.