Fördomar fördummar

Flera debattörer har på senare tid vittnat om att Sverige är rasistiskt. Nu senast är det utredaren Lappalainen som hävdar att Sverige är etniskt hierarkiskt till strukturen.

Min erfarenhet är att de har rätt när de påstår att svenskarna gör skillnad på folk och folk. Men min erfarenhet är inte att den i huvudsak följer etniska, religiösa eller andra kriterier som vanligen lyfts fram. Det kan visserligen tolkas så av den som har ett från det normalsvenska avvikande utseende eller religion. Men den tolkningen baseras då ofta på den drabbades egna fördomar.
Nej, den egentliga orsaken till diskriminering, eller olika, orättvist bemötande av nya människor i Sverige kommer sig av att Sverige är ett brukssamhälle. Man kan bli en fullvärdig medlem av det svenska brukssamhället oavsett man är svart, gul, jude, muslim, eller något annat. Men villkoret är att man blir en del av brukssamhället, helst omedelbart vid ankomsten.
Det innebär först och främst att man måste börja på golvet. Inga meriter från andra orter godkänns i det trångsynta brukssverige. Inte ens för andra, sedan generationer infödda svenskar, som flyttar inom landet. Detta står fullständigt klart för mig efter alla flyttningar jag gjort inom landet, alla olika platser jag bott på, alla arbetsplatser jag jobbat på.
Man får inte ha egna, nya idéer, inte tro att man är någon, inte utmana dem som redan finns på orten, inte gå före i kön, inte klättra av egen kraft. Ska man vandra uppåt i den lokala hierarkin ska man lyftas av dem som redan är etablerade. Jantelagen härskar oinskränkt. NIH, not invented here, gäller allt som förkastas utan prövning. Den svenska bruksmentaliteten är självtillräcklig bortom sans och förnuft, den har inget att lära utifrån.
Normen för svenskheten är att man föds, lever och dör på samma ställe. reser man på semester tar man med sig knäckebröd och kaviar. Människor vars farfar eller mormor inte var kända och bedömda av andras släktingar på orten blir till riskfaktorer i såväl sociala som yrkesmässiga relationer. Man kan inte placera dem i lika rigida fack. Hu, så farligt!
När man påstår att svenskarna är rasister diskriminerar man framför allt just de svenskar man borde liera sig med för att få en ändring i den svenska bruksmentaliteten till stånd. Det gör förändringen, förbättringen svårare.

Det här inlägget postades i Aktuella övriga ämnen, äldre text och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.