Elisabeth Hedborg varnar i SvD 25/10 för sovjetiseringen av Sverige, att politiker lägger sig i maktutövningen. Men problemet i Sverige är det tvåfallt motsatta. Dels att politikerna inte får lägga sig i offentlig verksamhet. Dels att tjänstemännen styr politikerna.
Jag har själv viss erfarenhet från området sedan min tid som lokalpolitiker. För mig blev det närmast en chock när jag insåg hur dåligt vår demokrati fungerar. Folket har ingen som helst möjlighet att styra landet. Inte ens genom sina valda ombud, politikerna.
Nej det är de fast anställda tjänstemännen, utan möjlighet att bli bortröstade i demokratiska val som styr landet. Tjänstemännen tolkar lagar och regler efter eget huvud. Ve den politiker som vågar föreslå en annan tolkning eller att andra regler har företräde framför dem som tjänstemännen stödjer sig på. Att i de politiska församlingarna skriva lagar och regler så att tjänstemännen tolkar dem så som avsett verkar omöjligt.
Många tjänstemän har mer eller mindre uttalade maktambitioner, en vilja att forma samhället efter sitt eget tyckande. Men de har nogsamt undvikit att välja den politiska och demokratiska vägen. Istället ser de till att få en fast position i administrationen där de kan mobba och köra över nya kullar av politiker gång efter annan.
Detta gäller inte minst miljöfundamentalistiska personer i Sverige, gärna i samarbete med NGOs, men sällan med de demokratiskt valda församlingarna.
En annan tydlig variant är de socialdemokratiska tjänstemännen, anställda av socialdemokratiska politiker. När det sedan blir borgerligt styre fortsätter dessa tjänstemannasossar att föra socialdemokratisk politik. De obstruerar borgerliga beslut, konspirerar tillsammans med den socialdemokratiska oppositionen, de driver egna agendor.
Att ett sådant system av självsvåldiga tjänstemän också lånar sig till gammaldags vanlig ekonomisk korruption kan väl knappast förvåna någon. Nej, om det är något vi ska oroa oss över i Sverige så är det att politiken är maktlös och ägnar sig åt fel saker.
Föga överraskande, i ljuset av denna ordning, sjunker svenskarnas vilja att rösta i allmänna val för varje gång. Väljarna har börjat inse att de blir totalblåsta.
Medicinen mot denna utveckling består av två komponenter. Den ena är att politikerna på alla nivåer tar tillbaks rodret och styr de offentliga organen. Men politikerna måste begränsa sig till att endast styra i övergripande beslut. Det andra är, som en konsekvens av det första, att medborgarna själva tar och får ett betydligt större ansvar för sina egna liv och för samhällets utveckling.
Detta kommer sammantaget att innebära att stora delar av de fasta offentliga organisationerna blir avskedade på grund av arbetsbrist. Därav kommer så också möjligheten att sänka skatterna rejält och därigenom också ge medborgarna reell ekonomisk makt över sina liv. Ekonomisk demokrati om man så vill. Frihet för Homo Economicus istället för telefonnoje pravo, som det utövas av icke valda makthavare idag.
Dessutom kommer maktbalansen mellan politiker och tjänstemän att bli mycket sundare när tjänstemannakåren minskar.