Under rubriken Rasimens fula tryne, i SvD 1 februari visar Amina Ek, Centrum mot rasism, Mehmet Kaplan, Sveriges muslimska råd och Bashy Quraishy, EU-kommissionen, upp antidemokratins fula tryne. De hävdar att de publicerade satirteckningarna på profeten Muhammed är tydliga tecken på islamofobi och diskriminering i västerlandet.
Demokratins idé utgår från att styresskicket över det världsliga samhället är sekulärt, samt att medborgare och media har yttrandefrihet. Den verklighet vi lever i kan inte styras utifrån overifierade föreställningar om att det finns en gud av något slag. Än mindre kan samhället styras av grupper som utsett sig själva att vara uttolkare av denna overifierade guds vilja.
Demokratin har inte Torahn, Bibeln eller Koranen som rättesnöre. Får inte ha det, kan inte ha det. Jag har läst Koranen, det är en handbok i hur man förtrycker ett folk, i hur man genom utmattning förstör ett fritt och kritiskt tänkande. Koranen är kort sagt oförenlig med demokrati.
Vi som värnar om demokratin har för alltid fått nog av judisk ortodoxi, katolska inkvisitioner, protestantisk pietism och islamisk fundamentalism, med flera religiöst färgade försök att diktera våra liv. Vi tillåter nidbilder av påven, Jesus, judar, muslimer, Buddha, Bush, Blair, Persson, Beatles, Beethoven, Gandhi, ja vem och vad som helst. Därför att vi har insett värdet av yttrandefrihet.
När muslimer, var de än befinner sig, kräver en ursäkt av en tidning för att den publicerar dessa bilder, ifrågasätter de vår demokrati. När dessa muslimer dessutom kräver ursäkter från våra politiska ledare för att vi har demokrati, när de uppmanar till bojkott mot våra varor och hotar våra medborgare. Då är det så nära en konkret krigsförklaring man kan komma.
Ska historien senare skriva att tredje världskriget utlöstes av att den muslimska världen förklarade krig mot några karikatyrteckningar i en lokal tidning i en byhåla på Jylland? Utomordentligt fånigt. Men måste det ske, så får det väl bli så. Jag förutsätter att vi demokrater inte backar en millimeter. Leni Björklund får se över hur vi kan få ett slagkraftigt försvar på fötter igen, eller bli utbytt.
Att Jyllandsposten ber om ursäkt är ett svek mot demokratin, ett svek mot sina läsare, ett svek mot sitt uppdrag att försvara det fria ordet och inte minst ett svek mot den egna integriteten.
Det är inte araber eller personer med islamisk kulturbakgrund jag vänder mig emot. Det är den islamiska ideologins försåtliga vilja att demontera demokratin. Vi behöver inte den. Vi har redan fullt upp med att utrota kristendomens skadliga inverkan på demokratin.