Religionsfrihet, igen

Religiösa fundamentalister förnekar sig inte. I SvD Brännpunkt 28/5 skriver riksdagsman Mikael Oscarsson (kd) ett försvarstal för skolavslutning i skolan. Att kristendomens upphovsman Jesus Kristus vid ett känt tillfälle uppmanade människorna att ge till kejsaren vad kejsaren tillhör och gud vad gud tillhör, glöms avsiktligt bort. Uttolkat betyder Kristus ord att man ska skilja på världsligt och andligt. De religiösa fundamentalisterna bryter mot sin upphovsmans uttalade policy och bildar politiska partier på religiös filosofisk grund. Ett oblygt sätt att försöka annektera andras frihet, att dominera världen. En styggelse.

Skolan är världslig, skolplikt råder. Det är direkt fel att hålla skolavslutningar i kyrkan eftersom skolavslutningar är en världslig ceremoni.
Det är också fel med den blomstertid nu kommer. I skolan lär vi oss naturvetenskap, då ska vi inte på avslutningsdagen sjunga en psalm som annullerar hela naturvetenskapen och ger gud äran för all natur och blomsterprakt. Om det varit Linné, Mendel och Darwin som hyllats hade saken varit annorlunda.
Oscarsson motiverar kyrkogången med att en överväldigande majoritet vill det och därför menar han att det inte är kränkande för dem som tvingas dit. Med ett analogt resonemang är det inte mobbing om mobbarna är mångfalt fler än mobboffret. Inte heller är en flicka våldtagen om hon utsatts för en gruppvåldtäkt med många gärningsmän. Det var ju en överväldigande majoritet som ville det. Kan man verkligen resonera så?
Under min skoltid har jag provat på avslutningar både med och utan kyrkgång. Det var klart bättre utan. Man slapp den bittra, unkna, sura smaken av förtryck och hyckleri.

This entry was posted in Frihet, äldre text and tagged , , , , , , , . Bookmark the permalink.