CO2 = flogiston?

Klimathotet har stora likheter med flogistonteorin på 1700-talet. En del forskare trodde att flogiston var ett grundämne som fanns inuti alla brännbara ämnen och att det var flogistonet som brann upp vid förbränning. Det fans till och med dem som hävdade att ”vi kan inte finna någon annan förklaring, så det måste vara rätt”. Senare visades att det är syre som förenar sig med delar av det brännbara materialet i en rask oxidation.
Men inget av lägren försökte få till ett politiskt beslut som pekade ut den ena eller andra teorin som korrekt. Samhället och forskarna ansåg sig ha tid att vänta på det korrekta underlaget.
Inte heller försökte flogistonsidan att skrämma världen med domedagsprofetior om de inte blev trodda, eller att bli åtlydda i sina diktat för hur världen skulle skydda sig mot domedagen. Inte heller krävde de fantasisummor för sin forskning,
Idag finns flera forskningsresultat som visar att klimathotsteorin inte håller. Flera luckor i bevisen är påvisade. Därtill finns tydliga historiska fakta som talar för att en uppvärmning inte får de katastrofala följder som förutspås. Oavsett om det skulle vara människan som orsakat en uppvärmning eller ej.
Så varför ska vi låta oss hetsas att åsidosätta vetenskapliga och demokratiska principer för några virriga domedagsprofeter?
Andra sådana vetenskapliga strider som inte fick politisk innebörd är frågan om atomismen eller vad materien är uppbyggd av. Däremot gav frågan om Jordens form och förhållande till resten av universum upphov till politiska och religiösa tvister. Historien uppvisar alltså människans inkonsekvens i gränslandet mellan vetenskap och politik.

Det här inlägget postades i Klimatbluffen och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.