Claes Elfsberg summerar i SVT 40-talisternas påverkan på Sverige. Självupptagenheten är stor. Men så är de i mina ögon första generationen nyttiga idioter. Då menar jag verkligen nyttiga idioter i Lenins mening.
Som jag ser det var de socialdemokratiska ledarna födda 1880-1910, även 20-talet om vi ska räkna in Palme, de stora konspiratörerna. Det var de som la grunden för den socialistiska kollektivismen i Sverige, med kollektivatal, ABF, konsumentkooperation etc. Det var de som skapade SVT på 50-talet och den indoktrinära journalisthögskolan på 60-talet.
Fyrtiotalisterna kom till detta ”dukade bord” och lät sig villigt ledas/förledas, de flesta av dem. Sant är att de i högre grad skaffade sig akademisk utbidlning än föregående generationer. Men det var ju också en del av indoktrineringen till nyttiga idioter. Ska man vara riktigt noggräknad och det kanske man ska vara ibland. Så var de första årgångarna 40-talister inte lika utsatta, eller mottagliga, för indoktrineringen. Men från cirka 1943 och framåt, även gällande 50-talisterna, som jag själv tillhör, var hörsamheten stor inför vad den allsmäktige landsfadern krävde.
Men ungdomsrevolten då? Kanske någon undrar. En viss egenkraft hade den kanske. Men i huvudsak var den lika arrangerad som allt annat i en socialistisk stat. Den väsentliga skillnaden mot tidigare generationer var att socialisterna med ökad och förlängd utbildning/inbillning hade lyckats dölja indoktrineringen bättre. Distanseringen från traditionella värderingar som överfördes i familjens hägn och sociala umgänge, samt i arbetslivet, genomfördes smygande och odramatiskt i skolan.
Min egen generation i synnerhet vi som är födda 1952-55 har blivit en skarvgeneration. Vi började i en del fall i folkskolesystemet men gick ut i det nioåriga grundskolesystemet. Våra äldre syskon och kamrater kunde börja jobba tidigt och försörja sig. Om vi försökte börja jobba efter nian var arbetsmarknaden redan full av 40-talister med arbetslivserfarenhet. Dessutom började arbetsmarknaden svikta just då. Så vi fick vackert gå kvar i indoktrineringssystemet. Det är vi som också drabbas fullt ut av bedrägeriet med förändringen av pensionssystemet.
Det som är glädjande är att ungdomarna födda runt 1980 är mer upplysta och har börjat ifrågasätta sina lättlurade föräldrar. Det verkar även sträcka sig fram till de som är födda på 90-talet. Många kallar sig libertarianer eller något med liknande inriktning. De är inte i majoritet i sin åldersgrupp, men de är tillräckligt många för att börja påverka samhällsdebatten.
Jaså, du orkar titta på sådant dravel…
Det räcker med att man sett ett intro med Nuder…
De framgångsrika fyrtiotalisterna hade redan från första stund klart för sig att karriären byggde på kontakter. Utbildningen var ungefär som idag inom politiken. ”Ett par år statskunskap….”
Att man skulle smöra sig fram gällde helt tydligt.
Att arbeta sig fram gällde ej…
Det var uppenbart för mig och mina kompisar som jobbade inom lantbruket.
Idioter….
Resultatet har vi nu.
Arbeta…??
Uppbära lön! Kallas det…
Dock beslutades allt som fyrtiotalisterna levt med av den generation som styrde politiken på 1950-talet och som kom till makten efter kriget.
För jordbrukets del var det främst det jordbrukspolitiska beslutet 1948 som avgjorde…
1967- års jordbrukspolitiska beslut ”sparkade in öppna dörrar”.
Den politiska ordningen, med en stark offentlig sektor, var redan klar och de fyrtiotalister som hade förstånd nog etablerade sig där…
Bra kompletteringar du kommer med där. Jo, kontakter odlade de. Håll alla dörrar öppna, var slagordet. Själv är jag nog världens sämsta nätverkare.
Alldeles innan jag tog studenten 1969 berättade en svensklärare öppet för oss att han systematiskt indoktrinerat oss elever i vänstertänkandet.
Även om jag är född på 50 talet kan jag bara säga att jag och mina syskon har i stort sett samma sorts bakgrund. Och alla har vi arbetat eller har fortfarande arbete eller egna företag. Vi har alla fått det bättre än föräldrarna vilket var mammas och pappas målsättning. De lyckades bra med att nå deras mål även om de hade det mycket tuffare än vi.
Pappa har lämnat oss. Mamma är fortfarande kvar. Pappa jobbade hårt varje dag för att vi skulle få det bra. Han hade två jobb varav det ena var 7 dagar i veckan. Mamma jobbade hon också efter att vi barn hade slutat skolan och flyttat hemifrån. Pappa var bara sjukskriven 1 vecka i hela sitt liv på grund av en skada.
Pappa hade inget till övers mer för socialdemokraterna även om han förr var i kommunpolitiken för dem.
Mamma var tidigare Centerpartist men från och med 70-talet har hon inget sympati med de som utarmat landsbygden och små företagen