Favorit i repris, God Jul!

Tege skickade mig en länk med fysikern och nobelpristagaren Ivar Giaevers föreläsning i Lindau från i somras, se nedan. Det fick mig att minnas ett antal frågor jag ställde mig själv när jag började höra talas om den hotande klimatkatastrofen. Det jag skrev här publicerade jag på nyårsafton för fem år sedan.

Redan innan jag formluerat dessa frågor, hade jag ställt mig andra och än mer elementära. Jag har inte så bra betyg ens från grundskolan, men minns mycket väl fysiklärarens klargörande demonstration av varför medelvärdet ofta är ett värdelöst mått i fysikaliska sammanhang. Han gjorde nämligen det som få fysiklärare tar sig tid att visa. Genom att låta en bunsenbrännare värma en plåt och med en termometer visa hur varm den var, och samtidigt hälla flytande kväve i en behållare och med en annan termometer visa hur kallt det var i skålen. Så erbjöd han alla frivilliga att lägga ena handen på den heta plåten och den andra i den kalla skålen. Han försökte sälja arrangemanget med att vi i genomsnitt, som medelvärde av temperaturerna, skulle må alldeles utmärkt.

Men vårt vanliga förnuft fick oss alla att avstå. Demonstrationen var således lyckad och jag tror att vi alla resten av livet haft klart för oss att medelvärden har begränsad användbarhet. Så när jag fick höra att Jordens medeltemperatur var på väg att öka var det en rad frågor om detta måtts relevans som dök upp i mitt huvud.

Som exempel, hur har medelvärdet erhållits? Finns det termometrar jämnt fördelade över Jordens yta så att man kan erhålla ett medelvärde som är representativt per ytenhet och alla ytenheter? Nej naturligtvis inte. Hur är det med termometrar över land respektive vatten, hav? Det är, och framför allt har varit, väsentligt färre vetenskapliga mätstationer över haven än över land. Ändå utgör haven över 70% av jordklotets yta. Sådana medelvärden är värre än värdelösa, de riskerar vara rent missvisande.

Har man beräknat medelvärdena med kompensation över havsnivån och för olika luftlagers höjd över underliggande land eller vatten? Ja, vissa försök till avvägning har gjorts, men långt ifrån fullständgt för att kunna säga att man erhållit ett representativt medelvärde. Och i så fall, ett medelvärde utvisande vad?

Till det måste man minnas att de termometrar som placerades ut för 100-200 år sedan, inte ens de som placerades ut i vetenskapligt syfte, var avsedda för att användas med syftet att kunna räkna fram en global medeltemperatur. Det är faktiskt väldig få termometrar än idag som placerats ut med just det syftet. De flesta termometrar är utplacerade för att erhålla andra data. Den skillnaden påverkar exempelvis deras placering, avläsningsintervall och tidpunkt för avläsning.

Om vi hårddrar det hela och ändå är lite överseende så kan vi säga argobojarna och satelliterna är användbara för att mäta temperaturer på ett sätt som nödtorftigt kan användas för att ange en global medeltemperatur. Men bättre än så kan vi inte för närvarande säga vad den globala medeltemperaturen är vid varje givet tillfälle. Då talar vi från 1970-tal och framåt. Felmarignalen för denna medeltemperatursangivelse är, med de reservationer jag tidigare redovisat, troligen i bästa fall på en hel grad Kelvin eller Celsius, plus eller minus. Den noggrannhet som IPCC ger för de senaste hundra åren, en höjning med åtta tiondelar av en grad, är fullständigt gripen ur luften, bokstavligen!

Så hur kan man då säga något alls om historiska temperaturer? En av mina favoriter är arkeologiska-geologiska fynd av frön, kärnor och frukter. För dessa fynd säger att i närheten av fyndplatsen har växter nått sådan ålder och mognad att de fortplantar sig. Klimatet har alltså varit sådant att de kunnat finnas på platsen under ett antal år. När man sedan tar reda på vilka krav dessa växter har på klimat, i synnerhet var de klimatologiska gränserna för deras uthålliga existens går, så kan man med viss säkerhet säga hurdant klimatet varit på en viss plats. Finner man dessutom frön från fler olika arter med lite olika preferenser så kan man med ganska stor precision säga hur klimatet varit. Dock inte medeltemperaturen eller vädret.

Avslutningsvis, i Sverige kan temperaturen över året variera med minst 40°C, på sina håll upp mot 60°C eller mer. Årsmånsvariationerna överstiger med lätthet en hel grad Celsius i medeltemperatur. Hur man med bibehållen allvarsmin kan påstå att en katastrof hotar om medeltemperaturen ökar med ännu en halv grad Celsius fram till sekelskiftet 2100, det övergår mitt förstånd.

 

Det här inlägget postades i Klimatbluffen och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

10 kommentarer till Favorit i repris, God Jul!

  1. Rutger skriver:

    Hej Mats och God Jul!
    Kul experiment från fysiken du berättade om. Det är användbart för mig. Har hela min tid som lärare har jag mest hållit på med biologi o Kemi men nu på gamla dar är jag fysik och tekniklärare. Tycker om att ge eleverna något de kommer ihåg och då blir man uppskattad som lärare.
    Vill också passa på att önska alla kommentatorer en God Jul med följande bilder som ansluter till det du skriver om. Det är prof Leif Kullman som har tagit dessa bilder. http://lagmansnatursida.se/affisch/uppvarmning.pdf
    God Jul
    Önskar
    Rutger

  2. Samuel af Ugglas skriver:

    God Jul Mats och hela din familj, stort tack för att Du finns, vi tackar en högre makt…

  3. mats skriver:

    Ja, stort tack till alla tålmodiga och kunniga läsare som ger extra substans till bloggen!
    God Jul till er alla!

  4. Upprörd fastighetsägare med mark och skog skriver:

    GOD JUL

    Instämmer i Mycket av det MATS skriver.
    Mycket bra sammanfattning.
    Mycket som våra politiker sysslar med är så vansinnigt så det är svårt att greppa.
    Det är kanske därför folk inte fattar.
    Allt detta för att en så kallad politiskt korrekt elit tror de vet vad som är bäst för svenskarnas och hela världens framtid.
    Normalsvensken vill inte acceptera att få sin livsmiljö förstörd av en oduglig regering som bedriver en för hela landet djupt skadlig politik.
    Räcker att titta på dessa trångsynta politikers erfarenhet = NADA

    Sveriges politiska företrädare sviker och förråder sin egen befolkning genom gigantiska kostnader till bland annat EU och utländska medborgare. Sveriges folk har knappast givit sina röster till en Regering som använder skattepengar på detta sätt.

    Sätt stopp nu!!

  5. Ulf Hellbacken skriver:

    Din slutsats att det ”övergår ditt förstånd” vill jag gärna instämma i och samtidigt önska dig och din familj en God Jul, från ett grått och vädertrist Dalarna, dit jag anlände igår från ett något mildare Bryssel.

  6. Niklas skriver:

    Det där med att studera klimatet med hjälp av växtanalys fick mig att tänka på en mycket intressant föreläsning i en kurs om U-landskunskap. Föreläsningen handlade om Afrikas klimat under de senaste 20 000 år sedan. Under vissa perioder var Saharaöknen betydligt större än idag. Under andra tider var Sahara-öknen närmast utplånad. Det afrikanska klimatet har alltså varierat stort under denna period och ingalunda varit statiskt så som vissa klimatalarmister hävdat.

  7. jensen. skriver:

    Mycket kloka synpunkter, Mats.
    Jag kommer direkt att tänka på trädgränsens förändringar. T.ex. under optimum då gränsen var 500-600 m högre än senaste århundrade. Men visst var 1900-talet varmt eftersom trädgränsen då steg kanske 100 m. I samband med det tänker jag på hur min uppfattning om glaciärerna i fjällen har ändrats. under hela mitt liv framtill ca 8 år sedan har jag trott att glaciärerna var rester efter inlands isen. Men hur kunde det stämma med tanke på att växtligheten var frodig på alla fjälltoppar under optimum. Jo de är naturligtvis nya sedan ett antal tusen år, faktiskt i hela världen förutom Grönland och ett fåtal i norra Kanada. De glaciärer nedåt 45:e breddgraden är bara ca 400 år gamla. Därmed framstår Rockström som en ren historieförfalskare, när han påstår att vi nu har det varmaste klimatet sedan senaste istiden.
    Hur man kan få fakta genom biologiska förhållanden vittnar även klyöppningarnas historik om.
    Ja Mats, det är betecknande, att man även genom sunt förnuft, som du så fint beskriver, kan få en gedigen, sann uppfattning om klimatets förändring.
    Tack för dina synpunkter i alla möjliga och omöjliga ? sammanhang.

  8. Gunnar E skriver:

    Om medelvärde:
    En åker ger A ton/m² och en annan B ton/m² Alltså medelavkastning (a + B ) / 2 Så har t.o.m. lärts ut på en lantbruksskola vid ett tillfälle. Man må ta fram totalmängd och dividera med totalyta. Visst.
    Vad med temperaturen då? temperaturen är effekten av vibrerande molekyler. Denna beror av d.v.s. trycket och / densiteten Hur många molekyler som knuffas samt av molekylvikten.
    Olika mkt energi representeras av en viss temperaturändring. det går inte att rättvisande bilda medelvärde på temperaturuppgifter. Man måste gå til energiinnehållet. Hur möjligt är detta? Sedan tillkommer alla de tveksamheter som här föredömligt påpekats. Fr.a när dikussionerna börjar hamna på dedimalnivå.

    • mats skriver:

      Tack för ytterligare exempels från många läsare!
      Om världen vore linjär kanske medelvärde vore ett relevant mått i fler fall. Men nu är det inte så. Det minsta man måste komplettera med är medianvärde.
      Men ofta måste vi beskriva verkligheten i andra- eller tredjegrads uttryck eller andra polynom. Att då ha en förståelse för medelvärdets begränsningar gör det lättare att ta till sig behovet av derivator och integraler. Tyvärr är det långt ifrån alla svenskar som når så långt i sina mattekunskaper.

Kommentarer inaktiverade.