Jag försöker mig på att översätta en intelligent text av professor Richard S. Lindzen från 1990. Han är numera emeritus. Denna text är avslutningen på en två sidor lång redovisning av kunskapsläget om hur mycket CO2 kan tänkas bidra till global uppvärmning. Hans slutsats är att modellerna för CO2s inverkan på globala temperaturer visar grovt fel och att felet kommer sig av att man inte förstått vad man ska modellera. (Kunskapsläget är inte påtagligt bättre nu.) Därefter kommer följande text:
Var står vi då? Som allra minst blir vi stående med ett icke-observerat fenomen förutspått av modeller som applicerats på förhållanden bortom gränserna för modellernas trovärdighet.
I vilket fall, utgör de svag grund för implementering av drakoniska åtgärder – i synnerhet om de påstått förödande konsekvenserna av en uppvärmning också har blivit överdrivna.
Men hur är det med åtgärder som inte är av drakonisk art? Borde vi inte åtminstone göra något, om det skulle visa sig att uppvärmning utgör ett större problem än vad jag påstår? Kan det göra någon skada att implementera åtgärder som borde sättas in i vilket fall? Som svar på dessa frågor, måste man förstå, att enligt de modeller som förutspår stor uppvärmning, är det mycket lite som icke-drakoniska åtgärder kan åstadkomma för att påtagligt lindra effekterna (av uppvärmningen). Under dessa omständigheter är det vilseledande att koppla sådana (milda) åtgärder till problemet med global uppvärmning. Det är särskilt allvarligt för åtgärder som är oberoende vällovliga. Den skada som åstadkoms vid sammankoppling av sådana åtgärder till uppvärmning, är helt enkelt att de kommer att avfärdas med ovidkommande argument.
I ljuset av ovanstående analys, kan man rimligtvis fråga hur ärendet om global uppvärmning kunnat skapa sådan hysterisk oro. Åtminstone en del av svaret måste ligga i det faktum växthushypotesen passar utomordentligt väl in i den agenda som många grupper har, vilka ser att rädsla för detta svårfångade fenomen kan hjälpa dem att skapa stöd för en mängd åtgärder. Farorna med denna situation är uppenbar.
Där slutar Lindzens artikel.
Här följer motsvarande citat av originaltexten ur EPA Journal nr 16 1990, A Sceptic Speaks Out
Where then does this leave us? At the very least, it leaves us with an unobserved phenomenon predicted by models operating beyond the limits of their credibility.
In either case, there is little basis for implementing draconian policy -especially if the nominally disastrous consequences of warming have also been exaggerated.
What about policies which are less than draconian? Should we not do at least something in case warming should prove to be a more serious problem than I am suggesting? Can there be any harm in implementing policies that should be implemented anyway? In answer to these questions, it must be understood that, according to those models which predict large warming, there is little that any non-draconian policy could do which would lead to significant mitigation. Under the circumstances, it is misleading to attach these policies to the problem of global warming. This is particularly dangerous for policies that are independently virtuous. The harm done in attaching such policies to warming is simply that it allows these policies to be discredited for irrelevant reasons.
In light of the above analysis, one may reasonably ask how the issue of global warming has generated such dramatic concern. At least part of the answer must lie in the fact that the Greenhouse hypothesis fits conveniently into the agenda of many groups who see that fear of this illusive phenomenon may help generate support for a wide range of activities. The dangers of this situation are evident.
Avlatsbreven som medel för att stjäla folks pengar till bygget av centralmaktens monument, har prövats.
Katolska kyrkan gav inte upp denna födkrok frivilligt. De försvarade sitt sätt att regera med vapen i hand. Sekellånga krig och konflikter blev följden.
De som medverkar till domedagspropagandan borde ägna denna tilldragelse en tanke, eller gärna fler.
Betrakta gärna följande konstellation:
Eva Brunne
Vanja Lundby – Wedin
Ulla Löfen
Anna Karin Hammar
Antje Jackle´n
Margareta Winberg
Helle Klein
m.fl.
Alla fredsälskande medborgare i Sverige, alla med ett finger med i den svenska så kallade ”kyrkans” högsta ledning och i Sverige av alla jordens länder som officiellt endast har partival. Partier med Stalin, Mao, Pol Pot och Mugabe är helt fritagna från skuld?
När pesten 1350 vände ut och in på den tidens samhälle, (GUD hade övergivit folket och de styrande kunde inte längre hänvisa till den överheten då man i århundraden haft goda tider med kyrkan som bas) blev överdådiga gravplatser passé. Hundra år senare tog lokala politiker över den kyrkliga verksamheten… blev det bättre? Idag upplever vi något liknande.. med start i frikyrkorörelsen på 1800-talet. Uppbrottet ur det samhälle som skapades av pesten 1350 med lokala politiker typ Gustav Vasa som resultat. Men processen stannar inte där… insikten om kyrkans maktcentra och dess effekter fortsätter in på politikens område efter frikyrkornas frihet. Media och forskning som varit politikens styrmedel är nu i gungning… olika profeter upprepar Jesu uppmaning i logion 2:
”Jesus sade: Den, som söker, slutar inte att söka, förrän han finner, och när han finner, blir han bestört, och när han är bestört, blir han förundrad, och han blir blir kung över allt(et.)”
https://www.resume.se/nyheter/artiklar/2017/02/25/alexander-bards-harda-dom-branschen-ar-dod/
Jo visst mal dom långsamt, sanningens kvarnar. Redan för 27 år sen (en mindre evighet) gjorde alltså Lindzen den analys som står sig än i dag. Hans naturvetenskapliga insikter utgör en viktig bas, men jag vill påstå att hans allra mest värdefulla observation handlar om det politiska spelets avgörande betydelse:
”Åtminstone en del av svaret måste ligga i det faktum att växthushypotesen passar utomordentligt väl in i den agenda som många grupper har, vilka ser att rädsla för detta svårfångade fenomen kan hjälpa dem att skapa stöd för en mängd åtgärder.”
Häri finner jag starkt stöd för min egen slutsats, att vi bör lämna de omtvistade frågorna om klimatets bestämningsfaktorer därhän och i stället fokusera på det faktum att klimatpolitiken, Kyoto-och Parisavtalen mm, är felaktig helt oberoende av vad man tror om hotbilden. Och betona att det inte handlar om tankefel från IPCC sida utan om en medveten avsikt (klart uttalad dessutom) att med hjälp av en överdriven hotbild omvandla ett odemokratiskt FN till en världsregering. En slags statskupp på global nivå.
Att den svenska versionen av klimatevangeliet är extrem och solklart kontraproduktiv inser förstås svenska skeptiker, men debatten här hemma har alltför mycket handlat om de i grunden tämligen ointressanta naturvetenskapliga aspekterna, när man i stället bör lyfta fram de rent politiska motiven. Däri också inkluderat de starka särintressen (läs: reaktorindustrin) som Svenskt Näringsliv låtit sig styras av.
En förändring kan, menar jag, bara åstadkommas om väljarkåren informeras om de verkliga avsikterna bakom talet om att rädda världen från en klimatkatastrof.
Klimatevangeliet, kap.1 : 4
BESLUT OM FORDONSSKATT OCH AVGIFTER.
Koldioxidbaserad fordonsskatt för november 2017-februari 2018.
(Utsläppsvärde 179g/km)
Summa att betala: 1549:-
Klimatevangeliet kap. 1 : 5
Avgift enligt kap.1:4 skall betalas i god tid innan jordens undergång, för det att summan att betala är av underordnad betydelse beträffande vårt nuvarande klimat.
För det fall förfallodagen ej respekteras, avser transportstyrelsen i egenskap av indrivare låta himmelens skyar falla på ditt huvud, och du skola genomlida skärseldens olika fasor intill tidens ände.
Klimatevangeliet kap. 1 : 6
Ty så har herren talat, att det, att alla voro införstådda med utebliven koldioxidbaserad fordonsskatt ofrånkomligen leda till jordens undergång, utan möjlighet till bot och bättring.
”Avgift enligt kap.1:4 skall betalas i god tid innan jordens undergång…”
Betyder det att jag kan ligga på avgiften i 4 miljarder år innan jag betalar in den?
Det låter lika rimligt som den propaganda klimathysteriker gör gällande.
Med Åke.S avslutande mening här ovan i tanke, vill jag bara tillägga det faktum att förutom behovet av saklig information, måste den större delen av väljarkåren vara beredda att ”välja bort” de skatter och avgifter som i princip drivs in på falska promisser.
En ”skatt” eller avgift bör (för att överhuvudtaget) kunna motiveras, ha ”ett uns” av trovärdighet ur skattebetalarens horisont.
När det står koldioxidbaserad fordonsskatt på fakturan jag erhåller, minskar min tilltro till fordonskattesystemet i sin helhet.
Jag kan gott tänka mig fordon som nyttjar infrastrukturen som en uppbördskälla, och därmed också ”beskattas”, men det har inget eller väldigt lite med co2 eller för den delen vårt klimat att göra.