Jag har i min ägo några nummer av den tecknade tidningen En Rolig Halvtimme. Har tydligen följt med i ett antal flyttar och nu åter kommit fram när vi ämnar flytta igen. Den äldsta är från tidningens första år, 1968, nr 3 närmare bestämt. Återger dess framsida längre ner, tillsammans med några exempel på hur det kunde se ut inuti tidningen.
Lasse O’Månsson var en tid redaktör och återgav läsarnas historier under rubriken Glad Porr! Hasse Alfredsson och andra kändisar bidrog med kortnoveller (1-2 sidor). Under cirka ett årtionde från 68 till 78 var gladporr, lättporr och bejakande av sexualitet inget att skämmas för i Sverige, varken för kvinnor eller män.
Anspelningar på sex var inte kränkande, inte sexistiskt! Visst var en del skämt plumpa, men det hade man överseende med, precis som man idag har överseende med att ståuppkomiker inte alltid är roliga.
Vad är det som har hänt? Hiv kan vara en orsak till att folk blev mer återhållsamma med sex. Feminismens krav på att kontrollera mäns sexualitet, en annan. En tredje och senare förklaring kan vara de överfallsvåldtäkter som ökat i antal med invandringen av ensamma muslimska män. Det finns i alla fall ett kausalt eller korrelerat samband. Borde vi inte göra något åt det? Och det av flera skäl, inte bara det lätt egoistiska, men samhällspositiva om glädjen i sex, men naturligtvis främst för att drastiskt minska det antal offer som blir utsatta för dessa överfallsvåldtäkter. Då kanske glädjen i sex kommer tillbaks till oss alla på ett mer naturligt sätt.
Å andra sidan kanske det är en omöjlig tanke, en konsekvens av de utomeuropeiska våldsmän som härjar i Sverige. Vanligen med muslimsk bakgrund. Felix sammanställning här. Fria tiders artikel om universitetens mobbing mot sanningen, här. Eller läs Ann Heberleins senaste vidräkning med statens mörkande av de verkliga förhållandena i riket. Kontrasten mot gladporren för 50 år sedan är öronbedövande!
Klicka på bilden för att förstora, att gnida ömt på skärmen hjälper inte!
Tog ett bra tag innan jag fattade omslagsskämtet.
Och sista bilden visar ju att det där med tankebrott även förekom förra seklet.
Jag tyckte man blev glad av priset också, endast en spänn!
Det är ju ungefär vad soppan till moppen kostade per liter på den tiden.
Apropå tankeförbudet. En moster brukade vid den tiden hävda att titta och tänka får man göra så mycket som helst.
Har för mig soppan låg på 1 kr/litern när jag började åka moppe (-75). Eller om det var full tank 10 spänn.