Politisk klåfingrighet skadar alla

Ni som besökt Frihetsportalen mer än en gång känner redan min inställning. Politiska beslut motiverade av rättvisa eller omsorg får vanligen motsatt verkan. Jag vill se så få politiska beslut som möjligt. Låt folk hantera sin vardag och sina liv på egen hand.

Nu har jag fått rätt igen, och igen.
Mises Institute har funnit en studie som visar att även global koldioxidskatt är skadlig. Den skadar dessutom alla! Vi har diskuterat koldioxidskatter här, dels utifrån perspektivet att CO2 är ofarligt och en skatt därför bara är stöld av pengar. Dels utifrån perspektivet att om CO2 är farligt så måste en skatt vara global för att göra nytta, eftersom atmosfären är global. Men det har varit viss eller mycken tveksamhet om en sådan skatt ändå gör någon nytta. Nu finns det folk som räknat på det, och de säger nej, det gör ingen nytta, det är skadar alla.

Jag har hävdat att GDPR har orsakat stor skada för eu-medborgarna, bland annat för att de amerikanska företagen ser till att berika sig med så mycket personuppgifter som möjligt när man måste godkänna deras datalagring. Dels för att vissa amerikanska sajter helt enkelt stänger ute europeiska ip-adresser om de inte vill foga sig i EUs direktiv.

Nu har det kommit en rapport som visar att det även har allvarligt skadat de europeiska it-företagen. De europeiska it-företagen är vanligen mindre än de amerikanska, de kan därför inte bära de overheadkostnader som de amerikanska jättarna kan. Vilket naturligtvis gynnar de amerikanska och inte de europeiska. Dels gäller det i direkt konkurrens om prisnivåer, dels om annonsintäkter och möjlighet att sälja stora dataregister.

Vidare förefaller EUs upphovsrättsdirektiv verka på liknande sätt. Gynna amerikanska jättar, missgynna europeiska medborgare och småföretag.
Tack så dj***a mycket för det EU!

Det här inlägget postades i Frihet och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

8 svar på Politisk klåfingrighet skadar alla

  1. Jan Andersson skriver:

    Jag är sedan 1982 datortokig och har jobbat dagligen med dator sedan 1986 och som enda redskap sedan 1994. Datorn med kringutrustning har jag alltid betraktat som ett arbetsredskap typ bandsåg eller symaskin; den hjälper mig att utföra ett jobb som jag skulle kunna göra på ett annat och kanske bättre sätt, men det skulle ta mycket längre tid.

    Men för en stund sedan skickade Google återigen en “timeline” med detaljerade uppgifter om var jag varit varje dag under juni månad, hur jag har förflyttat mig (bil – buss) och vilka ställen jag besökt och handlat varor på. Tja, jag vet också, men varför ska Google veta? Det finns naturligtvis en uträkning bakom, att tjäna mer pengar på mig, men jag tycker att detta är ett alldeles för närgånget intrång i min personliga sfär, och absolut inget jag har frågat efter eller har någon som helst nytta av. Men ett tydligt bevis för att vi förföljs av nyfikna små datanördar som behöver en rejäl knäpp på näsan nu, om inte värre.

    Alternativet att säga farväl till Google och alla dessa spionerande snoktrynen ligger nu i min timeline. Egendomligt nog skrev man bättre böcker förr, målade bättre tavlor, gjorde snyggare och tydligare ritningar, lagade bättre mat och skötte sig själva och sin familj bättre.

    När vi börjar skicka eller “dela” våra timelines med varandra är det nog slut med all värdefull mänsklig samvaro.

    Något att tänka på.

  2. Samuel af Ugglas skriver:

    Hade det inte varit enklare om väljarkåren hade i nåder givits tillstånd att SPARKA korrupta politiker.
    Politikerna är ju grunden till eländet och i vårt Sverige får vi inte ens stryka politiker uppställda till val för socialisterna har bestämt att en sådan valsedel skall förklaras ogiltig. Rätta mig om jag har fel.
    Hoppas på en stjärna i Åkes bok.

    • Jan Andersson skriver:

      Snart röstar vi med Facebook, bara att trycka på gillaknappen. Det finns tyvärr ingen ogillaknapp.

    • Åke Sundström skriver:

      Jo visst blir det en stjärna i min bok, tack för den, Samuel. Och ursäkta om jag ibland varit lite tjatig om att politikerna är “grunden till allt elände”, som du nu skriver. Fast låt oss båda tillägga att ohederliga “forskare” har ett nästan lika stort ansvar. Och sådana figurer finns det i dag väldigt gott om, hundra på dussinet, som man säger.

      För vad kan man förvänta sig av byråkratins många småpåvar, när kunskapssamhällets och demokratins stöttepelare, inklusive en förment borgerlig press, så enstämmigt förkunnar ett planekonomiskt, socialistiskt mantra? Låt vara i en något – men bara något – bättre version än det marxistiska originalet. SAP räddade i sista minuten sitt skinn genom att slopa kravet på förstatligande av industrin.

      Brantings generation lämnade alltså kapitalet i fred och nöjde sig med att socialisera löntagarnas inkomster. Skadan begränsades, en aning, och Det Starka Samhällets bördor fick partiets medlemmar själva betala – för kapitalet betalar i realiteten aldrig några skatter, pålagorna övervältras på de anställda, via lägre löner. Eller flyttar på sig.

      Men låt oss uppmuntras av att LO:s medlemmar i växande takt lämnar det sjunkande skeppet. Självtänkande arbetare, som Löfven själv i yngre dar, vägrar följa traditionen att stödja Rörelsens politiska gren. Så förändringen kommer, var så säker, om än onödigt sent. Och med svåra följer när konkursboet skall refinansieras. Det blir ett smärtsamt uppvaknande för dagens unga generationer. Men efter ekluten är friheten återvunnen, det bästa ting, som han skrev, biskop Thomas.

  3. Åke Sundström skriver:

    Rätt, men inte hela bilden, Mats. Fakta är ju att de globala utsläppen BARA kan sänkas med hjälp av en global koldioxidskatt, lika för alla. Medan insatser i enskilda länder eller grupper av länder enbart OMFÖRDELAR dessa utsläpp, med noll effekt på de totala CO2-emissionerna.

    Rapporten som här åsyftas kommenterade en helt annan fråga: hur en klimatskatt skulle omfördela välstånd från dagens medborgare till deras barnbarn. En något bakvänd infallsvinkel, eftersom dagens politik ju innebär att barnbarnen belastas med kostnader som borde bäras av dagens generation, den som orsakat de förmenta problemen, både de miljömässiga och de ekonomiska. Både högern och vänstern ägnar sig ogenerat åt att HELT I ONÖDAN – med den symboliska gesten som enda motiv – sänka välståndet för våra barn och barnbarn. Alla de miljarder som i dags förslösas (och lånefinansieras) måste en dag återbetalas, med ränta.

    Och självklart är Sverige klassens värsting! Trots att våra nollutsläpp inte förpliktar oss att betala ett enda öre för att lösa de eventuella problem som orsakats av andra länder. Men vi kan ändå medverka till en global klimatbeskattning, eftersom den innebär så stora fördelar, jämfört med den missriktade och smått groteska gå-före-politiken. Allt är relativt!

    För oss som inser att klimathotet bara är ett politiskt spel, blir generationsomfördelningen trots allt en bisak. Långt allvarligare är att IPCC och flertalet regeringar bluffar om hotbilden och stöds av korrupta “forskare” som springer politiska ärenden. Vore alarmisterna oroade på allvar skulle de naturligtvis föreslå den enda skatt som kan begränsa utsläppen, i stället för att satsa på ett helt verkningslöst Parisavtal. V S B

  4. Dolf (a.k.a. Anders Ericsson) skriver:

    Det gynnar alltid någon med specialintresse, men missgynnar alla totalt.
    Får mig att tänka på väderkvarnarna i Bernpaintners föreläsningsserie om Verklighetens ekonomi. Jag skrev om det i en kommentar till ett av dina inlägg för några år sedan: https://www.frihetsportalen.se/2016/03/penningvardesforsamring/#comment-8087

  5. Dolf (a.k.a. Anders Ericsson) skriver:

    Glömde notifieringsrutan

  6. Åke Sundström skriver:

    Sen kan man förstås fundera över hur professor Nordhaus (jodå han finns med även här) har konstruerat sin “skadefunktion”, d v s sin bedömning av de skador som är förknippade med koldioxidutsläppen. Inte ett ljud om detta; de kan vara annat än extremt osäkra skattningar – eller inga alls om man genomskådat klimatbedrägeriet. Mises kan för ovanlighetens skull kritiseras för att inte ha kommenterat frånvaron av information om denna så avgörande input i datormodellen.

    Men notera också att analysen INTE gjorts av Mises Institute utan av en thinktank finansierad av det amerikanska näringslivet (NBER). Liksom inom Svenskt Näringsliv kan där finnas krafter som gynnas av en falsk hotbild. Nyttan med Mises´ egen kommentar var att peka på ett remarkabelt tomrum i NBER:s skrift, nämligen hur kalaset skulle finanserias. Nämligen en skattehöjning på 50 procent av BNP.

    Nordhaus borde nog ha tackat nej till att involveras i denna omöjliga modellexercis.

Kommentarer inaktiverade.