Dagens gästskribent är Dan Ahlmark
Ifall Sverige behöver invandring, bör vi formulera en politik, som just tillgodoser de behoven. Att komma till Sverige är attraktivt, och vi borde därför kunna undvika att betala något till de nya invandrarna och deras start i vårt land. Så gällde länge beträffande den väldiga invandringen till Amerika, och från libertariansk synpunkt är det ett krav. Invandrarens allra närmaste familjemedlemmarna kan medfölja, om någon eller några i familjen kan försörja dem. Men huvudskälet för att tillåta invandring ska idag vara de eventuella svenska behoven, och kraven på invandrarna måste därför bli meritokratiska. Men förutom särskild kompetens/duglighet i något avseende bör invandrarnas kultur vara i överensstämmelse med viktiga värderingar i Sverige och får självfallet aldrig innehålla komponenter, som kan utgöra ett hot mot vårt land (1). Religiösa eller politiska inslag, som anger möjligheten till framtida våldsinriktad opposition eller fiendskap till svenska värderingar, kan inte accepteras. I en allmänt libertariansk värld kan andra generösare regler gälla, men i dagens värld prioriteras självfallet de svenska medborgarnas behov och intressen. Svenskarna äger Sverige, och vi måste ta hänsyn till att andra länder inte på något vis tillåter ömsesidighet gällande bestämmelserna om invandring, ofta är auktoritära och gärna utnyttjar vårt land.
Eftersom en nämnvärd del av invandrarna till Sverige de sista åren inte är asylflyktingar eller har gått igenom en välstrukturerad invandringsprocess, där man strikt fastställer deras identitet och karakteristika, har vi naturligtvis fått ett betydligt sämre (med utgångspunkt från våra mål) urval av invandrare än vi borde fått. Asylflyktingar kan tas emot i ett litet antal, men det är i fall orsakade av stora politiska kriser annars mycket kostnadseffektivare att låta dessa personer bosätta sig i närområdet, tills den aktuella krisen upphört, och de kan återvända hem.
Jag beskriver nedan ett urval av viktiga konsekvenser för svenskar orsakade av dagens dysfunktionella och för Sverige skadliga invandringspolitik. De fördelar, som kan finnas, berörs inte alls i detta sammanhang. Den svenska invandringspolitiken orsakar mycket stora kostnader för vårt land, och vilka dessutom kommer att upprepas årligen. Vissa kommer att minska, medan andra ökar. Men totaliteten av utgifter är förbluffande, och de politiska partiernas ovilja att tala om dem och att redovisa dem i detalj och samlat avseende landet och för alla politiska nivåer: staten, landsting och kommuner, har säkerligen bara ett skäl. Man vill helt enkelt dölja konsekvenserna av en katastrofal politik för det svenska folket. Jag ska här inte granska analyser, som kan belysa hur många hundra miljarder summan uppgår till, utan beskriver bara ett urval av utgifterna och andra viktiga konsekvenser. Låt oss förbluffas över våra politikers benägenhet att kasta tärning om Sveriges ekonomiska och politiska framtid! Bl a följande poster och konsekvenser av invandringen är värda att nämna:
1) Invandrarnas vanliga levnadsomkostnader är omfattande och sänker direkt medborgarnas standard genom beskattningen, som är nödvändig för att betala utgifterna. Dessa belopp kunde annars delvis ägnas åt svenskar (t ex fattigpensionärer)och delvis gå till skattesänkningar. Utgifterna för vuxna sammanhänger med: ekonomiskt bistånd, pensioner, utbildning, medicinsk vård, tolkar och socialtjänst för invandrare samt dessutom andra bidrag för boende, resor mm. Gällande sjukvård kommer ett helt livs bristande behandling inkl tandvård att åtgärdas och belasta Sverige, och all utrustning, som ges handikappade svenskar, kommer också invandrare till del. Gällande sjukvård kan tidigare utrotade eller i Sverige ej upplevda sjukdomar (men nu införda) smitta även svenskar. Samhället har också genomsnittliga kostnader per invandrare för polis, rättsväsende och kriminalvård (gällande ett antal viktiga typer av fysiska brott), vilka överstiger svenskars. Stöd till allehanda invandrarorganisationer för vuxna och inriktade på skilda områden medför kostnader.
De särskilda förvaltningskostnaderna avseende just mottagandet av invandrare och genomförandet av deras integration är inte oväsentliga. Och bara utgifterna för hantering av och genomförandet av resor gällande utvisade går på betydande belopp.
Omyndiga barn till invandrare åsamkar stora kostnader för kommuner (men också landsting) avseende: barnomsorg; utgifter för skola inkl hemspråksundervisning samt insatser för barn med särskilda behov; kostnader för hälsovård i bred mening inkl BUP (landstingen); många olika kostnader för invandrarungdomars fritid; socialvård inkl kostnader kopplade till rättsväsendet som kommunala kostnader beroende på brand och förstörelse utförd av invandrarungdomar. Bland statens kostnader kan nämnas barnbidrag och avseende organisationer olika bidrag för just invandrarungdomar.
Bland många andra perifera utgifter kan t ex nämnas kostnader att under sommarloven hindra upplopp och köpa fred från ungdomar i förorterna genom att skapa betalade artificiella arbetstillfällen där. Bara en sådan marginell åtgärd som att – främst beroende på invandrare – bygga om gångvägar för att i vissa förorter hindra fortkörning av mopeder och lätta motorcyklar, vilket hotar fotgängare till liv och lem, kostar pengar.
2) Svenskars direkta levnadskostnader ökar genom olika typer av brott, vilka – förutom övriga utgifter dessa orsakar – ökar konsumenternas försäkringskostnader genom kriminaliteten. Flera inbrott höjer priset för hemförsäkringen; stölder av bil eller bilbränder höjer medborgarnas kostnad för bilförsäkringen. Annan kapitalförstöring såsom anlagda bränder i skolor eller annan plats tillhör en annan kategori (se1ovan).
3a) Invandrare försämrar svenskars levnadsmöjligheter direkt genom deras ev. förtur avseende olika resurser, vilket gäller bostäder, utbildningar, nedprioritering avseende svenskars tillträde till medicinsk eller social vård, och att viss sådan vård och omsorg överhuvudtaget inte kan ges till vissa kategorier svenskar beroende på kostnaderna för invandrare. Svenska hemlösa drabbas hårt. Vissa effekter beror på en ökad brist på läkare och sjuksköterskor, lärare, poliser osv, och andra på en absolut brist på pengar. Att yngre svenska par i storstadsområdena får vänta flera år extra på en egen bostad är ett oerhört ingrepp i deras liv. Längre väntetider och pga högre beläggning en sämre vård på vårdcentraler och sjukhus är en annan möjlig följd.
Svenska elevers inlärning försämras genom klassnärvaro av ibland ett antal invandrade elever. Ett ökat utbud av arbetskraft för enklare arbeten gör det i sig svårare för främst yngre svenskar att få arbete och till en hygglig lön. Arbetsförmedlingens subventioner av invandrares lönekostnader försvårar ytterligare. Nyligen anlända invandrare kan ges förtur i Arbetsförmedlingens kö framför svenska långtidsarbetslösa.
Ökad beläggning av olika kommunala inrättningar är en aspekt; en annan är otrivsel där genom olika slag av störningar i t ex bibliotek, sexuella trakasserier i badinrättningar osv. Krav att av religiösa skäl separera könen vid bad, stoppa svenska traditioner pga att de påstås såra invandrare osv ökar också otrivseln i samhället.
3b) Försämrar svenskars levnadsmöjligheter genom att dessa skadas psykiskt och fysiskt genom hot om och våldsbrott av olika slag: överfall och misshandel, rån, våldtäkt, gruppvåldtäkt, dråp, mord osv. Icke våldsbrott tas inte upp här men har naturligtvis negativa konsekvenser. De ökade direkta kostnaderna knutna till rättsväsendet behandlades i pkt1 ovan; här gäller det medicinska och psykiatriska följder av brotten, som kan kräva vård. Våldet inverkar också på flickors, kvinnors och äldres rörelsefrihet ute på kvällar och nätter.
3c) Försämrar svenskars levnadsmöjligheter genom att påfrestningen på de offentliga finanserna så småningom gör att skola, sjukvård, socialtjänst, polis mm kvalitetsmässigt allmänt försämras pga resursknappheten, och att utveckling av olika funktioner hindras.
3d) Försämrar svenskars levnadsmöjligheter genom nya företeelser såsom överfall på blåljuspersonal i samband med närvaro av ambulans, brandkår eller polis i invandrarområden. De kan skada personalen förutom att dennas yrkesutövning hindras och inverkar på de medborgare, som orsakat utryckningarna och behöver hjälp. Om bilbränder tas som exempel, medför sådana – förutom sporadiska angrepp på personalen –inte bara effekter för försäkringstagarna (se 2) utan fordrar resurskrävande insatser av polis och brandkår.
4) Nedgång i känslan av välfärd (i meningen allmän trivsel): Vissa invandrares beteende skapar friktioner och att svenskar då börjar ogilla dem; trivseln i samhället minskar och motsättningar kan så småningom orsaka öppna konflikter pga beteendet och kraven på särbehandling och förmåner. En allmän motvilja, som kan utvecklas till fiendskap, blir i värsta fall följden. Medborgarnas allmänna förtroende för samhället: medmänniskorna och myndigheter sjunker successivt.
5) Andra effekter: Den ökade otrivseln, oron i samhället och de bördor invandrarna skapar gör det mera attraktivt för duktiga yngre människor att flytta från Sverige. Så medan vi får ett inflöde av invandrare från främst MENA-länderna, har vi ett utflöde av etniska, ofta välutbildade yngre svenskar. Det är ett klart uttryck för ett folkutbyte. Kanske kommer vissa utvandrare tillbaka i alla fall mot slutet av levnaden, men Sverige förlorar i stort bidragen från människor, som skattemässigt skulle kraftigt stöttat och yrkesmässigt positivt gynnat Sveriges utveckling.
Och vi ska här inte ta in de övergrepp och vidrigheter, som svenska journalister, politiker och andra begått och begår mot de svenskar, som påtalat och protesterat mot konsekvenserna av en katastrofal och misslyckad invandringspolitik. Dessa kränkningar och oförrätter är ibland mycket grova och har skadat de berörda människorna djupt. De har varit och är förnedrande för Sverige som kulturnation, men vi berör inte den skammen här.
De senaste regeringarna har genom sitt val av politik sänkt livskvaliteten för många medborgare – särskilt flickor och kvinnor – snabbare och djupare än någon regering under de sista 100 åren. Så vid sidan av skattebördor och allehanda uppoffringar är idag försämringen av de allmänna levnadsomständigheterna för många i Sverige det stora problemet.
6) Men det potentiellt mest katastrofala resultatet av invandring skulle vara större oroligheter i landet, fysiska strider mellan demonstranter och ordningsmakt, och så småningom med allt farligare medel och slutligen med vapen. Det svenska folket tänker självfallet inte på invandrare som ett kollektiv; invandrare från Östeuropa, Indien och icke-muslimska länder i Asien väcker inget särskilt motstånd annat än i samband med, att den totala volymen invandrare ses som för hög. Det svenskar syns vara rädda för är – förutom invandrares kriminalitet – islamister, vilka i första hand, men inte enbart, kommer från MENA-länderna. Om något våldsamt scenario realiseras så småningom, kommer självfallet den bristande kontrollen av identiteter och flyktingarnas liv och åsikter, som godtogs av regeringarna 2010-18, att komma i blickpunkten. I dagsläget är det dock de samlade konsekvenserna av svensk invandringspolitik, som sakta förskjuter opinionen mot en alltmer negativ attityd. Förhoppningsvis kommer de ansvariga sjuklöverpolitikerna att trots allt få stå till svars för den skada de åsamkat Sverige.
(1) https://nyadagbladet.se/kronikor/en-komponent-i-en-libertariansk-invandringspolitik/
Dan Ahlmark är ekon lic och jur kand. Efter arbete i industrin och konsultföretag i Sverige och utlandet samt forskning vid EFI/HHS startade han ett konsultföretag 1980 med inriktning på affärsutveckling och konkurrensstrategi. Han gav förra året ut boken ” VAKNA UPP! DAGS ATT DÖ! Libertarianism och den Civila VälfärdsStaten”.
I Lund kommer de nyanlända få bo i ett nybyggt studenthus.
Socialförvaltningen hoppas att de kommer att betala hyran själv.
Kanske kommer de även bekosta SFI och Migrationsverkets kostnader.
Det hoppas vi alla!
Idag offentliggörs en särskild satsning i vårbudgeten som riktas till motverkan av ”våld i nära relationer”. Denna satsning hamnar väl under punkten 1 här ovan.
Jag förundras inte över att statistiken visar på en ökad förekomst av denna brottslighet, där konflikter inom familjer från andra kulturer tenderar att ofta ”lösas” med våldsyttringar.
Sådan är seden.
Nivelleringen av svenskarna har tydligen fått en majoritet, i huvudsak den som betalar mycket lite skatt att tro att de rika har råd att betala mer för de fattiga ska kunna fortsätta leka godhjärtade med andras pengar.
Att det som Dan påpekar, dessutom för med sig en drastisk kulturell omdaning av Sverige tycks de inte begripa eller bry sig om.
”Ifall Sverige behöver invandring […]”
Det gör inte Sverige.
”[…] bör vi formulera en politik […]”
Det bör vi alltså inte.
”[…] som just tillgodoser de behoven.”
Att kunna skapa problem ur tomma luften är värdefullt om man undervisar vid universitet och ska skapa en tenta, men det är en olycklig förmåga om den påträffas hos politiker och opinionsbildare.
Jo, visst tar Dan på sig en större bevisbörda än nödvändigt genom att utgå från en osann premiss. För det är faktiskt en politiskt lögn att det skulle föreligga något ”behov” eller några andra skäl för att öka vår folkmängd genom invandring. Om nu efterfrågan på arbetskraft ökar snabbare än det inhemska utbudet av folk i arbetsför ålder så löser man bäst den obalansen genom att höja lönerna (priset på arbetskraft) för att på det sättet tvinga fram en effektivare användning av arbetskraften.
Så kritiken bör i första hand riktas mot en maktlojal kår av ekonomer och statsvetare som sällan eller aldrig vågar tala i sådana termer. De nöjer sig – precis som aktörerna i klimatpolitiken – med att presentera så kallade second-best-kalkyler. Dessa duger bara till att besvara den underordnade frågan om vad man kan ta sig till när politiska doktriner eller tabun blockerar de mest rationella lösningarna. Forskarvärlden gör då demokratin en otjänst eftersom väljarna förvägras information om vad som bäst gagnar nationen och folkhushållet – och därmed dem själva.
.
Amen!
Och det lättaste sättet för en regering att höja lönerna är genom att tillåta Riksbanken att höja styrräntan. Det näst lättaste sättet är genom att sänka skatterna så att det blir lönt att jobba.