Nyamkos dilemma

Den nya Lib-ledaren, Nyamko Sabuni har ingen plats i riksdagen. Det är tre år till nästa ordinarie val. Hon måste rimligen inse att det är en ohållbar situation. Så vad ska hon göra? Det finns sannolikt bara två saker att försöka sig på. Den ena är att försöka fälla Stefan Löfvens regering och få till ett nyval. Det andra är att försöka få en plats i regeringen, antingen i Löfvens eller i Kristerssons efter att man fällt Löfvens regering men inte haft ett nyval.


För att lyckas med detta måste hon lova M och KD att inte sabotera ett samarbete med SD. Samtidigt måste hon övertyga Annie Lööf att ta sitt förnuft till fånga och fälla Löfven. Annie måste också förmås att tolerera ett samarbete med SD.


För en sak är säker, Sverige har inte råd med tre år till med Löfvens regering och jag ser hellre att Liberalerna klamrar sig kvar i riksdagen en mandatperiod till och stödjer borgerlig politik än att de fortsätter legitimera sossepolitik mandatperioden ut och sedan får lämna riksdagen.

This entry was posted in Aktuella övriga ämnen and tagged , , , , , , , , , , , , , , , . Bookmark the permalink.

24 Responses to Nyamkos dilemma

  1. Mats Jangdal says:

    Efter att jag skrivit detta får vi besked att L inrättar ett samordningskansli med fem personer i Rosenbad. https://nyheteridag.se/l-tar-plats-i-regeringskansliet/
    Är det ett uppgivet närmande till S, eller det ett sätt att hålla “hunden lugn tillräckligt länge för att munkorgen ska bli färdig”? Det vill säga tills hon förberett ett fällande av regeringen.

  2. Jan Suhr says:

    Annie Lööf kommer aldrig att gå med på samarbete med SD.

    • Göran says:

      Det är samma sak med M. Lite tveksamt med KD. Att det blir en borgerlig regering med SD är bara en dröm.

      • Nej, inte alls samma sak med M och inte heller tveksamt med KD. Har du missat att KD redan gett klartecken? Nu återstår det bara för Kristersson att ta sitt förnuft till fånga och samtala med Jimmy.

        Precis som en majoritet att hans väljare kräver. Men av allt att döma har M:s medlemmar mycket lite att säga till om, som det ännu tydligare förhöll sig på kung Reinfeldts regeringstid. Vägrar M-bunkern att backa, begår partiet harakiri och lämnar fältet fritt för fortsatt vänsterstyre. Valet borde vara enkelt. Att ge walk over är dessutom att idiotförklara de ca 20 procent av Sveriges medborgare som med öppna ögon valt att stödja SD. Gåtfullt att någon enda människa i dag kan kalla sig M-supporter.

        • Göran says:

          Och vad händer med en M-SD-KD-regeringen? Jo, invandringen fortsätter i oförminskad styrka och vad det innebär kan du nog räkna ut själva. Minst 95 % av alla som invandrar till Sverige är socialister.

          • –och vad får dig att tro på den slutsatsen? Skulle SD stödja M och KD utan att få gehör för sina mest angelägna synpunkter?

    • Har du inte redan tidigare räknat bort C? I varje fall med Lööf som högsta höns.

    • Mats Jangdal says:

      Så är det nog, det skulle nämligen innebära en moralisk skyldighet för Lööf att avgå.

  3. Göran says:

    Vi har inte råd med Stefan Löfven, men vi har inte heller råd med någon annan regeringen heller. Tvärtom, anser jag att den sämsta möjliga regering är det bästa för att få det mesta att gå åt skogen så fort som möjligt och att det blir en riktigt djup kris. Ja, det blir smärtsamt, men ett stålbad är nyttigt för hela nationen och alla etniska svenskar.

    • Mats Jangdal says:

      Det kan vara den bästa strategin, att låta varbölden växa tills den av egen kraft spricker och blottlägger sitt sjuka innandöme.

      • Delar inte den åsikten. Du har förstås har rätt i politikens “sjuka innandöme” behöver blottläggas, men det sker allra bäst genom att en ny regering övertar stafettpinnen och genomför de nödvändigaste reformerna. Menar du att KD och M inte skulle orka med den uppgiften? I så fall är de båda dömda att utplånas. Då är ett helt nytt och sant borgerligt parti den enda utvägen!

        • Göran says:

          Vilka reformer skulle de genomföra? Du som är kritisk till borgerligheten, varav denna mer eller mindre naiva vändning?

        • Mats Jangdal says:

          Ja, får de inte förstånd inympat å det snaraste, så är de förlorade.

    • Stålbad blir det i vilket fall, när den bisarra minusräntan till slut skrotas och skuldberget skall återbetalas. Fast med en M-KD-SD-regering vid ratten borde förloppet kunna bli något mindre smärtsamt.

  4. Vari ligger sans, förnuft och logik, hur fruntimmer som Sabuni eller Lööf kommer att hantera för landet avgörande frågor som dessutom knappast kan anses representera någon större del av befolkningen?
    Tomma mathyllor ser jag framför mig!!!

    • Du inser förstås att du överdriver om tomma mathyllor. Illa nog att de mindre jordbruken kan avundas sina norska kollegor och att de större enheternas huvudsakliga nettoinkomster består av EU-bidrag. På en fri marknad med import av billig amerikansk fodersäd skulle familjejordbruken klara sig hyggligt, som de gjorde innan jordbruksbruksnäringen blev en del av vår ofantliga offentliga sektor. I princip förstatligades, fast med formellt självständiga utövare.

      • Åke, Märker Du inte hur hela den socialistiska kontrollapparaten är en effektiv form för ransonering av medborgarnas frihet? Till slut är vi förintade, precis som i Auschwitz eller Gulag.
        Märklig nog är det min granne som tycker att det är helt OK.
        Han röstar förmodligen på Löfven och hans kompisar.

  5. Jan Andersson says:

    Ändå är det enkelt, om bara oppositionen samlar sig och talar om vad f-n de vill. Kom ihåg att demokrati måste ha en levande och aktiv opposition; utan en sådan faller demokratibegreppet som en sten oavsett vilka som sitter vid makten. Det är alltså en demokratisk skyldighet för oppositionspartierna att samla sig för att opponera. Lekstugan skall låsas och nyckeln kastas i Landsortsdjupet, barnen är vuxna.

    • D v s att de äntligen betackar sig för att administrera Palmes starka stat och avvecklar alla de socialistiska systemfel i hans spår som förvandlat Sverige till en veritabel slavstat och är på god väg att göra svenskarna till Europas fattiga kusiner. Klimatnojan, EU-medlemskapet, nollräntan, migrationen, rättsrötan och energipolitiken – för att nu bara nämna några av de allra mest förödande bördorna på medborgarnas axlar, framförallt allt på barnbarnens.

Comments are closed.