På direkt fråga om naturliga variationer i utsläpp av växthusgaser och aerosoler och deras inverkan på klimatet eller global medeltemperatur, svarade han att de ger utslag i form av en puls som avtar snabbt och sedan försvinner utan att lämna några spår.
Medan vår utsläpp, menade han, ger en en kontinuerlig ackumulation som förändrar klimatet.
Detta innebär två saker som jag vill ifrågasätta. Det ena är att med Rummukkainens påstående om naturlig impuls som inget förändrar, så är klimatet oföränderligt. Det vill säga status quo råder för närvarande i Jordens klimat. Märkligt, det har det aldrig gjort tidigare. Hur länge har det varit så stabilt? Jo, sedan Michael Mann tillverkade sin hockeyklubba. Hur länge kan man räkna med att det fortätter vara så stabilt? Förmodligen tills IPCC avvecklas. Finns det skäl att anta att dagens status quo är optimal för livet på Jorden? Nej, det optimala torde vara några grader varmare, som det bevisligen varit för inte så länge sedan, innan status quo inträdde.
Det andra är att de utsläpp vi gör under ett år och som är väsentligt mindre än sådana pulser som exempelvis Pinatubo ger, de borde också kunna ses som pulser vilka klingar av relativt snabbt. Eftersom ett års utsläpp är mycket mindre än en Pinatubo borde pulsen också vara mycket mindre, kanske till och med så liten att den inte syns mot bakgrund av de naturliga variationerna.
Våra utsläpp år 2 innebär naturligtvis också en liten puls, som avklingar snabbt. Vi kan addera mycket små pulser under säg 50 år, men eftersom pulsen från Pinatubo avklingar på högst 5 år är det rimligt att anta att våra ett-årspulser avklingar på högst samma tid. Även våra utsläpp summerade över 5 år är mindre än ett Pinatubo-utbrott, så om/när vi slutar släppa ut koldioxid kommer status quo att infinna sig inom högst fem år och inget egentligen ha hänt. Enligt puls – status quo teoremet alltså.
Alternativet är att vi släpar med oss en liten Pinatubo-puls som ytterst marginellt förändrar läget på status quo, parallellt med det gamla, men inte ger en rubbning på det viset att status quo bryts och klimatet tuffar på i en ny tangentens riktning. Endast status quo på ny nivå, same, same, but different alltså.
Jag tror Rummukkainen förmedlar fel budskap även där alltså!
Ang utsläpp av aerosoler så observerades en avkylning när Pinatobo? hade utbrott.
Svavel i luften kylde.(SMHI)
Samma mängd som den vulkanen släppte ut(20 miljoner ton) har vi i väst tagit bort från luften ÅRLIGEN.(Se nedan)
Det kanske inte är en slump att vi då får en utebliven kylning.
Därtill är denna uppvärmning i tid kopplad till utsläppsminskningen.
Svavel kyler även genom att molnbildningen underlättas.
Det kanske inte är en slump att vi oroades för avkylning fram till 1980 😉
https://ourworldindata.org/grapher/so-emissions-by-world-region-in-million-tonnes
Har du möjlighet att fråga Rummukkainen varför peglar mäter en helt annan verklighet än satelliter?
https://tidesandcurrents.noaa.gov/sltrends/sltrends_station.shtml?plot=50yr&id=140-012
Den grafen visar en märklig ökning av svavelutsläpp i Europa 1950-90, en rejäl puckel, som saknas i andra områden. Man undrar varför? Nordamerika uppvisar inte samma puckel. Kan det vara stor eldning med kol i Europa under den tiden? Asien visar en ökning av svavelutsläppen fram till nu, kan det vara kinesisk eldning med kol?
Svavel i bensin och diesel verkar inte vara boven, av denna graf att döma.
Jag har ingen kontakt med Rummukainen, tror dessutom frågan om havsnivåmätning är bättre att ställa till Mörner.
Jag är osäker på hur mycket koldioxid Pinatubo släppte ut, men det måste rimligen ha varit en puls lika väl som svavlet. Mina funderingar är inspirerade av Petterssons beskrivning av koldioxidens relaxationstid som han beskriver i både sin egen Falskt Alarm och Widdings Klimatkarusellen. I den senare anger han skattat värde utifrån tillgänglig forskning till 4-14 år. Rummukainens redovisning av Pinatubo låg i det kortare intervallet.
Lite fånigt, men en skog släpper alltså ut en puls. Vilken dag på året sker det?
En puls kan ju vara olika i både tidsutdräkt och intensitet. Att betraka varje års utsläpp för sig som en puls liknar ju differntialkalkylens sätt att beskriva verkligheten. I verkligheten är våra boreala skogars andning och utsläpp kopplat till växtsäsongen. Vintern ger ingen puls.
Är inte O2 – CO2-balansen kopplad till fotosyntesen? Alltså CO2 på dagarna och syre på nätterna. Det var en stor skillnad att springa milbanan i skogen mitt på dagen och mitt på natten vid midsommar. På dagen var det flåset som begränsade, men på natten kunde man springa tills benen nästan ramlade av.
Jo, men ska vi kalla det puls eller cykel? Den existerar dessutom endast under växtsäsongen,
Båda orden leder tankarna fel. Andning är något bättre och ger positiva vibbar till alla som är livrädda för CO2.
Hej.
En tangent till denne Rummukainens resonemang:
Tar IPCC och diverse forskning hänsyn till de meteoriter som kontinuerligt träffar Jorden? Eller är mängden försumbar? Eller är det kanske så att ingen påverkan sker när dessa brinner (upp) under fallet in i atmosfären?
Enligt en fråga/svar-sida på Cornell så rör det sig om mellan 37 000 till 78 000 ton per år, men svaret varierar med mätmetod och mätområde.
Personligen tror jag vi har alldeles för lite data. Hur mycket mätte man diverse utsläpp i Kina, Indien eller Afrika före 1980 t ex? Inte konstigt att västvärlden toppar överallt, och det varierar när mätmetod, säkerhet i rapportering, och dessutom rent bedrägeri och mörkläggning tas med som faktorer – med tanke på att industrier här i Väst förr i princip inte behövde redovisa utsläpp alls, eller ta hand om avfall eller ha rening så blir ju mätningar fram till 1980 baserade på vad som lagrats.
Har en geolog i familjen. Det är inga vackra saker han kan berätta om hur svenska företag agerade långt in på sjuttiotalet. En del platser kräver full skyddsdräkt, med separat tilluft vid sanering/provtagning. Därav funderingarna: om man går från att inte mäta, till sporadiska mätningar, till mycket noggranna, så måste ju det påverka vad man ser, särskilt med jämförelser bakåt i tid och vi sammanräkning.
Lite spridda skurar av tankar bara.
Kamratliga hälsningar,
Rikard, fd lärare
Eftersom inkommande projektiler anses huvudsakligen besåt av is, har jag frågat lite olika personer om det inflödet påverkat havsnivån något. De ser på mig med mycket undrande ögon! Jag vet att det är små mängder, men kanske sett över Jordens hela geologiska historia kan det ha spelat roll. Det finns ju de som påstår att här inte fanns vatten alls från början, så att allt som finns här idag har kommit utifrån, eventuellt med livet inkapslat i isen.
Alla mätserier, ovasett vad man mäter är mycket korta, försumbara i geologiskt perspektiv. Man ska dessutom komma ihåg att instrumenten har förbättrats oerhört de senaste 50 åren. har man inte tillgång till originalinstrumenten från 1800-talet kan man inte heller validera dessa mot dagens. Vad har man då för värde i mätserien?
Alla mätningar före satellitmätningarnas början 1979 måste dessutom betraktas som lokala värden.
De proxydata vi har över hundratals, tusentals eller miljoner år kan inte ge bättre noggrannhet än som bäst 1°C, men de kan ge värdefull information om svängningar och förändringar. Men nu har ju IPCC gett besked att dessa svängningar upphört och människan är ansvarig för att upprätthålla rådande status quo.
Utan att vara klimatforskare blir min filosofiska ådra upprörd över sådana tankegångar. Nu blev det spridda svar här också.
Hej.
Jo, men det blev ju svar! Sidan hos Cornell jag tittade på tog inte upp sammansättning, utan endast vikt och att det råder mycket stor variation i uppmätt mängd, just på grund av metoden: rikta en kamera mot natthimlen och räkna meteoriter, alternativt leta meteoriter i öknar och beräkna mängd utifrån ålder och erosion. Dessutom ökar osäkerheten ju lägre vikt materialet har; meteoriter på 10 gram verkar vara det man mäter från som standard, då mindre inte kommer ner till marken.
Det är ju en av de saker som gör mig skeptisk till det hela: mängden osäkra källor och mängden felkällor, och mängden okända faktorer (okända i på-/samverkan, inte existens; ”black smokers” t ex, påverkar dessa något klimatrelaterat? Om plastpåsar på Pressbyrån i Sverige gör det, torde väl undervattensvulkaner också göra det?).
Det blir som när man (för att ta något som ligger närmare mitt eget område) skall förklara ”Roms fall”, eller för all del Sovjets. Man kan lista makro-faktorer, men sedan skall dessa brytas ned i delar, och samverkan över tid utredas, utifrån lämningar och källor.
Eller ännu bättre exempel: de så kallade ”barnkorstågen”. Färre än femtio samtida källor nämner dessa alls, och det dåvarande franska ordet för barn syftade på en klass av egendomslösa diversearbetare (främst inom jordbruk) vilka hade semilegal status som ’barn’, just då de var beroende av andra för boende med mera. Om jag minns rätt är det dessutom bara en eller två av källorna som använder ordet ’barn’ om dessa korståg, och som dessutom inte hade påvlig sanktion för övrigt.
Från detta byggdes sedan ett par hundra år senare den myt vi idag betraktar som sann: att mängder med barn i kring tioårsåldern gripna av religiös extas gav sig ut på vandringståg i generell riktning Jerusalem. Det hjälper föga att dra upp fakta och påpeka att det saknas bevis för att det alls har skett så som det berättas (Anna Maria Roos ”Gustav Vasas äventyr i Dalarne” är mer [!] historiskt korrekt); alla vet ju hur det är, och ”dom” säger ju att det är så…
Det är därför det verkligen irriterar mig när folk som Tännsjö, eller Ernman eller liknande är tvärsäkra på naturvetenskapliga saker de saknar kunskap om. Motsvarigheten är förstås när (t ex) ekonomer tror sig kunna förklara mänskligt beteende utifrån modeller – det blir sakta bättre inom det fältet, då ekonomi, (neuro)psykologi och beteendevetenskap/antropologi numer allt mer överlappar, men jag glömmer aldrig dumstrutarna på Ekonomicentrum i Lund (som väl nu heter Ekonomihögskolan?) som testuggade sig blå om Hayek, Nozick, ”rational choice” o.s.v. med samma frenesi som tanterna på Institutionen för kvinnoforskning malde loss om den patriarkala fascistoida kapitalismen.
Tur man hade en mentor på ett jobb före studierna (en reklamare som han kallade sig) som insisterade på ’Kiss & Kill’; ”Keep it simple, stupid” resp. ”Kill your darlings”.
Uj, vilken textvägg. Så går det när hundarna hållit en vaken hela natten för att älgen smyger runt knuten, och småfåglarna pickar på rutorna så fort det blir ljust: de kräver solrosfrön för att ge f*n i fönsterkittet.
Kamratliga hälsningar,
Rikard, fd lärare
När Sovjetunionen föll ökade den globala temperaturen på jorden, på grund av att alla mätdata från Sovjetunionen upphörde att rapporteras in och en del av de stationerna låg i kalla områden.
Det är lätt att säga att företagen förr struntade i miljön, men det är också så att förr förstod man inte konsekvenser av utsläpp. Till exempel var det ingen som förr trodde att utsläpp från pappersbruket i Skoghall skulle kunna påverka vattenkvalitén i Vänern eftersom Vänern är en sådan stor sjö. Men, utsläppen påverkade kvalitén och förgiftade fiskarna. Idag arbetar pappersbruket med att försöka höja vattenkvalitén.
Hoppar jag tillbaka till Sovjetunionen och hela östblocket, så var det enorm miljöförstöringar där. De struntade fullständigt i miljön.
Om man vill ta med alla aspekter, så anser jag att den bil, buss lastbilstrafiken värmer när miljön enormt. Lika med alla byggnader som tillkommit sen hundra år, där värmekällorna förbättrats enormt. En kall dag ser man bilar lastbilar bussar hus värmeverk fabriker tillföra värme i miljön hela tiden, det ångar i luften, enormt mycket rör går i jorden med varmvatten, avlopp, tunnelbanor m.m, i närmiljö. Ökar man det med nån miljard, borde det påverka globalt också. Inte kan den värmen bara blåsa ut i atmosfären, en stor del cirkulerar med vindarna, anser jag. Räknar man därtill med att antal miljarder mer människor, som använder värmekällor en stor del av året, påverkar även det. Eftersom skillnaden är bara en grad varmare på drygt hundra år, så kan den vara ännu mindre om något, av koldioxid påverkan, men lite ändå av annan mänsklig tillvaro. Så visst, nån promille påverkar människan nog, resten är nog normal förändring mellan två istider.